2348941 GK0931 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:31 Torsdagen den 21 november 1996/97 31 1996-11-21 00:00:00 Utgiftsramar och beräkning av statsin- komsterna 06374E9E-F40A-43B1-8DB7-73A8E2C5320D 3 JOHAN LÖNNROTH (v) v Fru talman! Jag står bakom samtliga vänsterreser- vationer till betänkandet men yrkar bifall bara till nr 2, 6, 35 och 49. I söndags var jag på möte i stadsdelen Angered i Göteborg. Jag mötte mina partikamrater som sitter i de båda stadsdelsnämnderna i Angered. Angered är en stadsdel där Socialdemokraterna har ett mycket starkt väljarstöd, och även mitt parti har ett stort stöd i stadsdelen. I dag är arbetslösheten i Angered uppe i över 50 %. I ett av de båda stadsdelsnämndsområde- na, Lärjedalen, har socialbidragsutbetalningarna fem- dubblats sedan 1990. Man har förklarat för mig att en huvudorsak till att ökningen har varit särskilt drama- tisk på senare tid är den sänkta a-kassan. Man har i stadsdelsnämnderna tvingats att för nästa år lägga fullständigt orimliga sparbeting på skolor och dagis och inom äldreomsorg. Mina parti- kamrater i stadsdelsnämnderna säger till mig att de har oerhört svårt att inför väljarna, inför befolkningen i Angered, förklara att de skulle behöva gå med på de här våldsamma sparbetingen, som i grunden är en följd av den ekonomiska politik som bedrivs av So- cialdemokraterna och Centerpartiet här i riksdagen. I Göteborg har vi nämligen ett majoritetsstyre beståen- de av socialdemokrater, vänsterpartister och miljö- partister. Vänsterpartiet har i dag en mycket hård kritik av regeringens ekonomiska politik. Jag är litet rädd för att jag kommer att få svårt att förklara för mina parti- kamrater i Angered också det faktum att vi i morgon kommer att rösta nej till de borgerliga partiernas för- slag till misstroendeförklaring. Men för oss väger handlingar oerhört mycket tyngre än ord. Att Göran Persson säger någonting korkat i Kina är trots allt betydligt mindre viktigt för oss än de handlingar som regeringen Persson står för, inte minst just i den eko- nomiska politiken här i Sverige. Varför försöker vi då ändå inte fälla denna rege- ring, som i dag för en så dålig ekonomisk politik? Ja, då måste man fråga sig: Vad är alternativet? Eftersom regeringen mycket tydligt har stängt dörren gentemot oss i Vänsterpartiet, är alternativet i dag en ny höger- regering. Jag har räknat ut att den ekonomiska politik som Bo Lundgren för fram i den moderata reservationen i grova tal betyder att man tar ifrån den offentliga sko- lan ungefär 5 000 kr per skolelev. Den betyder att ungefär 10 000 kr per vårdplats i den offentliga vår- den tas från denna. Sedan kan Bo Lundgren stå här och prata hur vackert som helst om de gamla och vården. Realiteten i den moderata politiken är att man plundrar den offentliga vården och den offentliga skolan på pengar. Det skulle innebära en dramatisk kvalitetssänkning. Sverige skulle få Europas sämsta skola med moderat ekonomisk politik. Folkpartiets förslag betyder att man tar ungefär 20 000 kr per arbetslös från arbetslöshetsunderstödet och arbetsmarknadspolitiken, och den kristdemokra- tiska politiken betyder att man tar ungefär 5 000 kr per arbetslös. Vi kommer aldrig att hjälpa fram en ny sådan hö- gerregering, stödd av de här partierna, till regerings- makten. Det var nödvändigt att reda upp i konkursboet ef- ter den borgerliga regeringen 1994. Hade Vänsterpar- tiet inte ställt upp då, hade förmögenhetsskatten varit borta, vi hade haft en arbetsrätt som var ännu svagare för löntagarna än det dåliga förslag som regeringen nu försöker driva igenom, vi hade inte haft någon värns- katt, och det hade varit ännu mycket större social nedrustning i kommuner och landsting. Efter det att samarbetet mellan Vänsterpartiet och regeringen bröts har regeringen tillsammans med Centerpartiet fört en dålig ekonomisk politik, en orättvis ekonomisk politik. Man har fördelat budget- saneringens bördor på ett orimligt och orättvist sätt. Det som behövs nu är köpkraft och omfördelning. De här båda sakerna hänger dessutom ihop. Att flytta pengar från de rika till dem som har litet pengar bety- der också att man ökar köpkraften och minskar det privata sparandet. Svenska folket är faktiskt rikare, nettoförmögenheten för svenska folket totalt är större än någonsin i Sveriges historia. Det finns mycket stora rikedomar i detta samhälle, men de är extremt snett fördelade. Det är möjligt att fördela om. Eftersom jag har fått en gammal fotbollsskada uppslagen kan jag inte låta bli att göra jämförelsen med fotboll. Regeringens och Centerpartiets ekono- miska politik är ensidig. De har en enda idé i huvudet, nämligen att genom budgetsanering skapa stabilitet, få ned räntan och därmed få hjulen att börja rulla. Det är en enda ensidig idé som de fullföljer. De borgerliga har en annan lika ensidig och enkel idé: sänk skatterna, sänk skatterna, sänk skatterna. Det här påminner mig litet grand om just fotbollsspelare som bara springer på en sida av planen, nämligen högerkanten. De kan bara skjuta med en fot, den ene bara med insidan av högerfoten och den andre bara med utsidan av högerfoten. Det krävs faktiskt mångsidighet! Det behövs många instrument. Det finns ingen enkel quick fix- lösning i den ekonomiska politiken. Det krävs många olika instrument. Det nya budgetsystem som vi nu arbetar med låser fast politiken ytterligare. Spelarna kan bara springa i mycket smala korridorer på fot- bollsplanen. Nu brukar det ju anses grabbigt att jämföra med fotboll. Jag skall gå över till att säga något om jäm- ställdheten. Vi i Vänsterpartiet är litet stolta, för vi tar åt oss äran av att finansutskottet nu för första gången har med ett jämställdhetsavsnitt i själva huvudtexten i betänkandet. Vi tycker att det är en bra text - med ett undantag, där vi är litet osäkra. Det är när det står att hela regeringen tar jämställdheten på största allvar. Där är vi litet tveksamma, måste jag säga. Därför vill jag fråga Erik Åsbrink: Är detta sant? Tar ni alla, även Erik Åsbrink, jämställdheten på största allvar? Hur tar sig det konkret uttryck, t.ex. i kommuner och landsting, där vi nu har sett nya siffror på att 45 000 anställda, de flesta kvinnor, kommer att försvinna framöver med den ekonomiska politik Erik Åsbrink står för? Tar Erik Åsbrink jämställdheten på största allvar? Det är också nödvändigt att omfördela arbetstiden. I Växjö har efter ett vänsterinitiativ 125 anställda i kommunen valt kortare arbetstid i stället för högre lön. Tyvärr är det mycket svårt för lågavlönade att välja det här alternativet, och det är mot den bakgrun- den man skall se vårt förslag att lägga 2 miljarder kronor i en statlig fond där man kan få bidrag till försöksverksamhet med kortare arbetstid, sex timmars arbetsdag. Att omfördela arbetstiden är samhällseko- nomiskt ett mycket effektivt sätt att få ned arbetslös- heten. Det krävs också en omfördelning inom företags- sektorn. Enkelt uttryckt innebär Vänsterpartiets poli- tik att vi flyttar pengar från lata kapitalister till flitiga företagare. Utländska ägare har tagit över en tredjedel av den svenska börsen, och ägandet domineras av institutio- nella ägare med enbart kortsiktig vinst för ögonen och inget intresse av ett långsiktigt ägaransvar. Det är nödvändigt att få ett starkare offentligt ägaransvar. Vi välkomnar finansministerns tankar om att man nu skall ge AP-fonderna ökad rätt att placera i aktier. För övrigt lade vi själva fram en motion med samma innebörd tio dagar innan finansministern gick ut med det här. Men vi har väldigt svårt att se hur detta går ihop med utförsäljningen av statliga företag. Nu se- nast, i dagens betänkande, har vi utförsäljningen av Stadshypotek. Det går rykten om att de sex största bankerna nu skall stycka Stadshypotek. Med den starka ställning de här stora bankerna har är vi över- tygade om att det kommer att betyda sämre konkur- rens på den här mycket viktiga bostadsfinansierings- marknaden och därmed också högre bostadskostnader och högre hyror. Det är för övrigt ett mycket stort problem i dagens Sverige, inte minst ett fördelnings- problem, med de höga hyrorna. Låt mig också säga någonting om fastighetsskat- ten, som Anne Wibble tog upp. Ni kan på s. 338-339 i betänkandet läsa det konkreta förslag som vi tog initiativ till, ett utskottsinitiativ som utskottet inte ville gå med på. Det är såvitt jag förstått samma förslag Anne Wibble nu presenterar som det förslag vi inte kan lägga fram här i riksdagen. Jag har också oerhört svårt att förstå, Per-Ola Eriksson, varför ni prioriterar att sänka ölskatten framför alla små fastighetsägare, t.ex. fiskare i mina hemtrakter längs Bohuskusten, varifrån jag har fått många signaler om hur allvarlig situationen är. Hur kan ni göra det medvetna valet? Det finns faktiskt ett konkret förslag till hur man skulle kunna använda de pengar man tjänar om man inte sänker ölskatten till att lindra fastighetsskatten för just de grupper som är allra mest utsatta. Till sist, fru talman, hade vi i går en diskussion om innebörden av begreppet stabilitet. Gudrun Schyman jämförde då Göran Perssons uttalanden i Kina med talet här i kammaren om hur stabil situationen blir på grund av samarbetet mellan Socialdemokraterna och Centern. Men ökade klassklyftor skapar aldrig stabili- tet, lika litet som diktaturer. I stadsdelen Angered, som jag började med, har man än så länge kunnat förhindra uppkomsten av starka rasistiska extremhö- gerorganisationer. Men det börjar bli problem. Det börjar uppstå ungdomsgäng där man skaffar sig kniv. Det finns en mycket stark, engagerad befolkning som vill göra någonting åt det här, men med de ekonomis- ka problem man har fått i stadsdelen och med den sociala nedrustning som tvingas fram på skolor och ungdomsgårdar har man i dag väldigt stora problem. I en sådan situation är det väldigt lätt att det dyker upp olika sorters frälsare och frälsarläror, folk som kommer och säger: Jag har lösningen. Det är jätteen- kelt att klara alltihop. Det är de där politikerna uppe i riksdagen som har hittat på alltihop, som har ställt till med allt elände. Jag har lösningen - av det ena eller andra slaget. Det här är en oerhört farligt situation. Det är en instabil situation. Det finns faktiskt flera konkreta, välavvägda alternativa förslag som vi skall ta ställning till här i dag. Politiken måste vridas åt vänster. Det måste bli en rättvisare fördelning. Kampen mot ar- betslösheten måste - i verkligheten, inte bara i ord - sättas i första rummet. (Applåder) 0586690122908 N 2010-01-01 00:00:00 212015 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0931/#anf3