<anforande>
<dok_hangar_id>2348941</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0931</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:31 Torsdagen den 21 november</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>31</dok_nummer>
<dok_datum>1996-11-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utgiftsramar och beräkning av statsin- komsterna</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>905DB21D-4588-423E-A0E9-76EB4E7C741A</anforande_id>
<anforande_nummer>188</anforande_nummer>
<talare>RAGNHILD POHANKA (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 27. Det
har inte blivit gjort tidigare i dag.
Det går inte att dela upp människan i en del som är
sjuk, en annan som är arbetslös och en tredje som har
sociala problem. Därför går Miljöpartiet de gröna
emot regeringens nuvarande linje som innebär att man
stänger ut allt fler från de generella försäkringarna.
Miljöpartiet vill i stället ha en grundtrygghet. Det
behövs av såväl ekologiska, fördelningspolitiska som
ekonomiska skäl.
Det viktigaste målet skall vara att tillförsäkra
människor ett grundläggande socialt skyddsnät i livets
olika skeden. Däremot är det ingen uppgift för det
statliga trygghetssystemet att i längden tillförsäkra
alla att kunna behålla en uppnådd hög levnadsstan-
dard. Miljöpartiets grundsyn är att alla människor har
samma värde, och gemensamma grundläggande be-
hov. Människan är aktiv och skapande. Hon vill och
kan ta ansvar. Samhället skall garantera en ekonomisk
bastrygghet när människor inte kan försörja sig själva.
Däremot är det inte samhällets uppgift att garantera en
hög levnadsstandard.
Människor har både skyldigheter och rättigheter
gentemot samhället. Rättigheten till en grundtrygghet
baseras på att vi är medlemmar i samhället, och inte i
första hand på vår position i arbetslivet. Det betyder
att även arbetslösa, sjuka och handikappade som inte
har möjlighet att försörja sig skall kunna lita på att de
inte blir lämnade utanför. Samtidigt måste alla som
har möjlighet svara för sin egen försörjning. Vi måste
solidariskt hjälpa dem som inte har denna möjlighet.
Fru talman! I vår partimotion om socialförsäkring-
arna yrkas att ersättningen i sjukförsäkringen skall
vara 80 % för inkomster upp till 4,2 basbelopp - i dag
ca 12 700 kr - och för inkomstdelar däröver 40 %.
Miljöpartiet föreslår att denna förändring införs från
den 1 juli 1997. I samband med förändringen sänks
också taket i försäkringen till 6,5 basbelopp. Förslaget
innebär minskade bruttoutgifter jämfört med rege-
ringens förslag - 1997 med 300 miljoner kronor och
1999 med 1 850 miljoner kronor.
Regeringen aviserade redan i sin vårproposition en
sänkning av bostadstillägget för pensionärer från 85
till 83 %. Pensionärer är en av de grupper som åter-
kommande drabbas av regeringens besparingar. Efter-
som det kompletterande kommunala bostadstillägget
dessutom fasas ut under de närmaste åren medför
detta extra påfrestningar på pensionärernas ekonomi.
Miljöpartiet anser inte heller att man skall ta upp
värdet av pensionärers fritidsbostäder i beräkningsun-
derlaget för bostadstillägg. Det gör man ju inte för
andra invånare i landet. Generellt anser Miljöpartiet
att beräkningsmodellerna för bostadsbidrag och bo-
stadstillägg i de flesta avseenden bör utformas på ett
likartat sätt. I dag missgynnas pensionärerna när vär-
det av förmögenhet beräknas.
Många barnfamiljer har genom försämrade social-
försäkringsnivåer, minskningar av bostadsbidragen
osv. drabbas hårt av de senaste årens nedskärningar.
Barnfamiljer är dock ingen homogen grupp, och i
Miljöpartiets förslag till förändring av trygghetssys-
temen tar vi avstamp i ståndpunkten att de som är
låginkomsttagare skall skyddas från ytterligare för-
sämringar av sin ekonomi. 80 % av Sveriges föräldrar
betalar inte statlig inkomstskatt. För dessa vore ett
beskattat allmänt barnbidrag en ekonomisk förbättring
gentemot dagsläget. Miljöpartiet anser att detta i ett
första steg kan genomföras inom ramarna för ett höjt
beskattat barnbidrag på 970 kr för varje barn och
månad. Detta medför att större delen av barnbidrags-
mottagarna får en förstärkning av sin privatekonomi.
Även i föräldraförsäkringen under de 12 första måna-
derna skall ersättningen var 80 %, på samma sätt som
i de andra försäkringarna. Miljöpartiet föreslår denna
höjning från den 1 juli 1997.
Ca 40 000 föräldrar erhåller varje år ersättning
från föräldraförsäkringen på enbart garantinivå. Den
har under många år legat kvar på 60 kr per dag. Dessa
föräldrar har inte kunnat kvalificera sig för en högre
ersättning. Vi i Miljöpartiet anser att föräldraförsäk-
ringen bör innehålla ett högre mått av grundtrygghet.
Vi föreslår därför en höjning av garantinivån till 180
kr per dag.
För att delvis finansiera vårt förslag till ökad
grundtrygghet i föräldraförsäkringen vill vi avskaffa
de 90 dagarna med ersättning enligt garantinivån som
finns i försäkringen i dag. Vi vill ändå införa lagstad-
gad rätt för föräldrar att vara lediga i sammanlagt 18
månader, men vi är medvetna om att alla inte kan
klara detta ekonomiskt.
Miljöpartiet anser också att regeringens nya lag-
förslag om underhållsstöd i stort sett är positivt. Det
kommer att skapa större säkerhet vad gäller uppföl-
jande av utgivna bidrag. Vi menar dock att den nya
lagen genom sina hårt ställda krav på återbetalning av
utgivet underhållsstöd riskerar att medföra att den
underhållsskyldige föräldern inte får råd att träffa sina
barn.
Vi vill bl.a. att man i högre utsträckning än vad
som sägs i lagförslaget skall kunna göra avdrag för
resor i samband med umgänge med barnen. Det med-
för att vi förstärker vår budget med 100 miljoner
årligen fr.o.m. 1997 för att möjliggöra en tillämpning
av lagen ur barnens perspektiv.
Det är inte bara försörjningen av barnen som är en
angelägen uppgift. Att bibehålla umgänget är kanske
än mer angeläget ur ett barnperspektiv.
Vi föreslår att en ny gemensam organisation, be-
stående av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
samt vissa delar av kommunens socialtjänst och
landstingens öppensjukvård slås samman i en lokal
organisation. Detta kommer att leda till att människor
som är i behov av dessa förvaltningars tjänster ges ett
helhetsbemötande. Det kommer dessutom att leda till
effektiviseringsvinster vad gäller administration och
förvaltning. Miljöpartiet beräknar att vid en samman-
slagning av dessa förvaltningar på det sätt som vi
beskriver kan en effektiviseringsvinst om ca 200
miljoner föras över till andra angelägna områden.
Samma person kan utsättas för tre olika utredning-
ar nästan samtidigt, och bli något slags Svarte Petter,
som tidigare har nämnts, som kastas fram och tillbaka
utan att någon vill ha med personen att göra.
Vi anser att även den statliga ålderspensionen bör
bygga på principen om en grundtrygghet som är lika
för alla. Riksdagen har dock fattat principbeslut om
att dagens ATP-system skall ersättas av ett nytt re-
formerat system från år 2000 som är annorlunda upp-
byggt. Det är enligt Miljöpartiet ett steg i helt fel
riktning. Vi menar att det systemet har stora brister
och inte håller vad det lovar.
Slutligen vill vi inte sätta svaga grupper mot var-
andra, utan generellt prioritera dem i förhållande till
lönehöjningar och förmåner till dem som har det
bättre ställt. Vid kopieringsapparaten på mitt vå-
ningsplan i Ledamotshuset står det: För att få de rika
att arbeta bättre skall vi ge dem högre lön. För att få
de fattiga att arbeta bättre skall vi ge dem lägre lön.
Det gillar inte Miljöpartiet.
</anforandetext>
<intressent_id>0161018662505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>212200</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0931/#anf188</protokoll_url_www>
</anforande>
