2348939 GK0929 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:29 Tisdagen den 19 november 1996/97 29 1996-11-19 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:42 om den elintensiva industrin interpellationsdebatt 297ACBA2-77B9-43E9-BCF6-50BEB8B19C93 48 Näringsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s) s Herr talman! Jag skall börja med att säga någon- ting om hur vi skall klara energiförsörjningen och hur prisbilden skall se ut framgent. Den viktigaste uppgif- ten för oss politiker i riksdag och regering är att se till att vi har tillräcklig produktion av el i landet och att produktionskostnaderna i vart fall inte är högre men helst är lägre än i våra konkurrentländer. Det är vår viktigaste uppgift, och det skall vi se till. Jag kommer inte att medverka till att vi avrustar vår produk- tionskapacitet så att vi inte kan klara den försörjning- en. Det är därför jag så tydligt har sagt att det första man skall ge sig på när man börjar omställningen är att konvertera då det gäller uppvärmning. Ungefär 20 % av vår elproduktion går till konsumtion för uppvärmning. Det gäller alltså att se till att industrin, och framför allt den elintensiva, klarar sig och kan leva på de betingelser som finns i vår omvärld. Därför har vi också lagt om skattesystemet så att vi dels inte ge- nomför höjningen av produktionsskatten på kärnkraft, dels gör om produktionsskatten på vattenkraft till en fastighetsskatt. Då säger vän av ordning: Ja, men det innebär ju ingen skillnad; den där fastighetsskatten skall ändå betalas och läggas ut på konsumenterna. Jag svarar: Det är fel. Fastighetsskatten på våra vat- tenkraftverk skall betalas oavsett om det finns en köpare eller ej till energin. Därför hänger dessa två saker ihop. Om staten - riksdag och regering - bedri- ver en sådan politik att produktionskapaciteten svarar mot vad industrin behöver kan faktiskt inte kraftin- dustrin sätta ett sådant pris att den inte får efterfrågan på det den producerar. Staten har också kontroll över utlandsförbindelserna - detta sagt även till dem som lyssnade på den förra interpellationsdebatten. Så hänger detta ihop. När vi lägger om från en produk- tionsskatt per kilowattimme till en produktionsskatt som baseras på fastighetsvärdet kan staten se till att det blir en differentierad prissättning mot vattenkraf- tens olika konsumentgrupper. Det där gillar naturligtvis inte kraftindustrin när den argumenterar med kunderna i basindustrin. Men om vi bara sköter oss leder detta till en differentierad prissättning som gör att basindustrin kan leva och må ganska bra. Det var det första jag ville säga. Det andra är att vi successivt skall gå från skatt på produktion till konsumtionsskatter. Det är en första sådan omläggning vi nu gör för 1997. Sedan skall jag gå tillbaka till Elizabeth Nyström. Jag tyckte nästan det var litet oförskämt - jag vet inte varför, vi har ju egentligen aldrig debatterat med varandra - att säga att "bara" näringsministern svara- de och inte statsministern. Det var inte fint nog för Elizabeth Nyström. Må så vara. Men hur kan hon säga åt oss socialdemokrater att vi inte är rädda om jobben? När Moderaterna satt i regeringen försvann nästan vart fjärde industrijobb i Sverige. Nu ökar antalet sysselsatta i industrin. I Västernorrland, som så många har talat om, bl.a. Eva Björne som gjorde en koppling till skogsindustrin, försvann 5 800 industri- jobb mellan 1991 och 1994. Nu ökar också industri- sysselsättningen i Västernorrland. Vi kommer aldrig att medverka till en politik som hotar vår industri, men Elizabeth Nyströms facit är förskräckande. 0959236354417 N 2010-01-01 00:00:00 211775 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0929/#anf48