<anforande>
<dok_hangar_id>2348939</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0929</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:29 Tisdagen den 19 november</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>29</dok_nummer>
<dok_datum>1996-11-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 1996/97:52 och 57 om den förlängda sjuklöneperioden</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>BBFEFC0A-750F-429D-98AF-2FA902773C79</anforande_id>
<anforande_nummer>102</anforande_nummer>
<talare>GULLAN LINDBLAD (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag kanske inte delar Per Rosengrens
uppfattning helt och hållet när det gäller de bespa-
ringsförslag han lägger fram. Däremot påpekade jag
redan när vi antog förslaget här i kammaren att det är
rätt intressant att Vänsterpartiet är mer intresserat av
de små företagen än regeringspartiet och Centerparti-
et. Där finns i varje fall konstruktiva idéer, vilket jag
saknar från regeringshåll.
De företag jag framför allt talar för är de riktigt
små företagen, de som vi alla hoppas skall uppstå på
väldigt många ställen och kunna växa sig större och
större. Med den här pålagan är det tyvärr så - och jag
har fått många, många samtal om detta från hela lan-
det - att man helt enkelt inte vågar starta företag. Man
vågar inte satsa.
Visst är det viktigt med starka drivkrafter för re-
habilitering och att utveckla det förebyggande arbetet,
men då borde vi kanske satsa mer på rehabilitering
och inte, som vi har gjort på senare år, helt enkelt
spara på det området. Jag tycker nog tyvärr att det
närmast handlar om att klämma åt företagen. Det må
så vara att man har gjort vissa satsningar, men de är
alldeles för små och också delvis tidsbegränsade.
Regeringen kan inte ha varit okunnig om de nega-
tiva effekterna av det beslut vi nu talar om, de negati-
va effekterna av sjuklöneperioden. SAF har redan
sedan i påskas, när förlängningen aviserades, uppvak-
tat såväl regeringspartiet som Centerpartiet i frågan.
Regeringen och riksdagsmajoriteten har som jag ser
det helt enkelt handlar mot bättre vetande, och det är
anmärkningsvärt, med tanke på de vackra ord som
yttras om småföretag i olika sammanhang. Statsminis-
tern deklarerade ju exempelvis i regeringsförklaringen
att företagandet skall främjas och regelsystemet an-
passas till de små företagen.
Nu är det ju faktiskt så att riksdagsmajoriteten
tvingar företagen och de enskilda försäkrade att över-
finansiera sjukförsäkringen, som har ett överskott på
ca 22 miljarder kronor. Detta är oskäligt och leder till
högre arbetskraftskostnader. Nog borde några miljo-
ner i så fall kunna användas till ett skäligt skydd för
de minsta företagen. Försäkringen är i dag alldeles för
dyr. Man kan helt enkelt inte ta den. Som jag sade
tidigare är det också bara 8 000 företag som har ansett
sig ha råd med försäkringen.
Har regeringen några planer på att ta upp den här
frågan, att förbättra möjligheterna för de små företa-
gen att över huvud taget kunna försäkra sig mot de
ökade utgifterna?
Jag frågar sedan än en gång: Tror verkligen stats-
rådet att det blir fler arbetstillfällen med det sjuklöne-
beslut som vi har fattat? Tyvärr - jag tror det inte.
</anforandetext>
<intressent_id>0816308745507</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>211829</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0929/#anf102</protokoll_url_www>
</anforande>
