2348936 GK0926 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:26 Torsdagen den 7 november 1996/97 26 1996-11-07 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:11 om situa- tionen i Burundi interpellationsdebatt 69D999C4-369A-475C-B9D1-44BFD3055AA8 38 EVA ZETTERBERG (v) v Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret på min interpellation, och jag vill konstatera att det har gått rätt lång tid sedan den lämnades in. Det var i slutet av september. Sedan dess har, som vi alla vet, konfliktsituationen i Centralafrika och området omkring Burundi förvärrats på ett fruktanvärt sätt. Katastrofen i Zaire överskuggar nu nästan alla andra problem som finns i den här regionen. Jag måste där- för säga att jag är något besviken över att utrikesmi- nistern inte mer tar upp situationen allmänt för männi- skorna i hela den här regionen i Centralafrika. En del av de frågorna fanns med i min interpellation. Jag instämmer naturligtvis i utrikesministerns svar vad gäller gemensamt agerande och att eftertanke krävs. Det är inte önskvärt att något land rusar i väg och gör egna insatser som inte har ett allmänt stöd. Vi har organen EU, OAU och FN, där vi kan agera. Men jag vill ändå resa frågan om inte Sverige känner ett speciellt ansvar. Vi har genom en preventiv närvaro, där vi har varit litet av föregångare och där min kolle- ga Kristina Svensson har spelat en utomordentligt viktig roll, visat vägen mot nya och, som jag tror, framgångsrika sätt att arbeta. Jag menar också att vi borde driva på hårdare in- om EU, där vi vet att kritik riktats mot att EU inte har ställt upp med t.ex. tillräckligt stort antal MR- observatörer i Burundi. Vi har också diskussioner omkring Frankrike, som nu vill rusa i väg och erbjuda militära styrkor. Jag hade önskat att utrikesministern hade haft en synpunkt på detta. Jag vill också ta upp frågan hur vi agerar i FN och säkerhetsrådet, där vi har den resolution från augusti som utrikesministern också åberopar. Jag undrar: Kan man hävda annat än att situationen allvarligt förvär- rats? Hur mycket värre skall det bli för att man skall agera? Den konferens som både jag och utrikesministern talar om är utlovad sedan länge, och jag menar att Sverige måste spela en betydligt aktivare roll. Det borde man kunna göra redan innan vi har tagit plats i säkerhetsrådet. Det är många frågor som inställer utifrån situatio- nen i Burundi och Centralafrika i dag, men det vikti- gaste är kanske det som väldigt många har påpekat, de lärdomar som enskilda länder och hela det internatio- nella samfundet borde dra av katastrofen i Rwanda, som ju inte kom som en blixt från himlen utan som många hade förutsett. Med det som bakgrund borde man ha kunnat agera för att undvika den typ av kata- strofer som vi i dag står mitt uppe i. I den utvärdering som jag åberopar i min interpellation har man just pekat på att politiska lösningar saknas i Rwandafallet, på samma sätt som i Burundi och i dag i Zaire. Det har nyligen förekommit artiklar i Aftonbladet från Läkare utan gränser, och den nuvarande represen- tanten i Burundi, Thomas Ridaeus, har uttalat sig på motsvarande sätt. Jag menar att vi måste se till att det blir politiska lösningar som tillsammans med de hu- manitära kan förändra situationen både i Burundi och i hela den centralafrikanska regionen. Där vill jag veta på vilket sätt regeringen mer aktivt agerar. 0163254848207 N 2010-01-01 00:00:00 211576 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0926/#anf38