2348936 GK0926 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:26 Torsdagen den 7 november 1996/97 26 1996-11-07 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:11 om situa- tionen i Burundi interpellationsdebatt 92BF9DA2-F86F-4717-8F76-1C910FB34E09 37 Utrikesminister LENA HJELM- WALLÉN (s) s Herr talman! Eva Zetterberg har frågat mig vilka insatser den svenska regeringen avser att göra, såväl inom FN och EU som bilateralt, för att åstadkomma en återgång till demokratiskt styrelseskick i Burundi, vilka humanitära insatser Sverige avser bidra med, om regeringen avser verka för ett långsiktigt engagemang i Rwanda och Burundi och om svensk vapenexport till regionen är utesluten. Den 25 juli i år genomfördes en statskupp av den tutsidominerade armén och den sittande presidenten, Sylvestre Ntibantunganya, störtades. Pierre Buyoya som ledde landet 1987 till 1993 installerades som president. Statskuppen var den fjärde i ordningen sedan Burundi blev självständigt 1962. Den senaste statskuppen kan ses som slutpunkten på statskupps- försöket och mordet på landets förste folkvalde presi- dent i oktober 1993. Sedan dess har ca 150 000 män- niskor mördats. Tanzania, Uganda, Kenya, Etiopien, Rwanda och Zaire beslutade vid ett toppmöte i Arusha den 31 juli att införa ekonomiska sanktioner mot Burundi. Sank- tionerna har även stoppat stora delar av de humanitära hjälpsändningarna vilket har drabbat flyktingar och internflyktingar i landet. Viss begränsad nödhjälp släpps fram. Vi har främst genom EU verkat för att den humanitära hjälpen skall undantas så långt det är möjligt. Den svenska regeringen stöder de krav som ställdes på makthavarna i Burundi av grannländerna vid toppmötet i Arusha den 31 juli: att parlamentet återinrättas, att politiska partier åter tillåts och att förhandlingar med alla parter inleds. Den sista punk- ten är viktigast - och svårast. Kravet på förhandlingar gäller även oppositionsgrupperna. Det är av största vikt att även motståndarna utsätts för press att komma till förhandlingsbordet. Sedan i vintras har Tanzanias förre president Nye- rere haft den afrikanska enhetsorganisationen OAU:s uppdrag att söka medla i konflikten i Burundi. EU har utsett en särskild representant för Rwanda och Bu- rundi, den italienske tidigare FN-tjänstemannen Ajello. Även USA:s förre president Carter har enga- gerat sig i konflikterna i regionen genom att bl.a. arrangera ett antal toppmöten mellan regionens leda- re. Medlingsarbetet innefattar en svår balansgång mellan hutumajoritetens rättmätiga förväntningar på inflytande och tutsiminoritetens likaledes rimliga krav på trygghet och säkerhet. År 1995 utsåg FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna en specialrapportör för Burundi, och FN:s center för de mänskliga rättigheterna har ett särskilt kontor i Bujumbura. Sedan länge finns planer på en gemensam FN/OAU-konferens om fred, säker- het och utveckling i regionen. Den svenska regeringen stöder helhjärtat dessa olika fredsansträngningar. Några svenska enskilda initiativ som komplement till de ansträngningar som redan görs inom främst FN:s, OAU:s och EU:s ramar är inte aktuella för närvarande. Regeringen anser att det är viktigt att eventuella nya utspel och initiativ m.m. görs med eftertanke och i nära samordning med de regionala och internationella fredsansträngningar som redan pågår. Så långt det är möjligt fortsätter vi vårt bi- ståndsprogram, vars huvudinriktning är att medverka till en fredlig normaliserings- och försoningsprocess i landet. Vi är naturligtvis beredda att ge våra insatser den inriktning som i varje läge krävs för att främja en förhandlingslösning mellan alla berörda parter. Det är viktigare än någonsin att fortsätta att stärka de krafter och grupper i det burundiska samhället som vill kämpa för rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska institutionerna. Regeringen har därför för avsikt att fortsätta stödet till försonings- och konfliktförebyggande insatser genom såväl FN-systemet som enskilda organisationer. En total isolering av Burundi är inte svensk politik i nu- varande situation. Vad avser Burundi presenterade FN:s generalsek- reterare nyligen en rapport om situationen i landet, inklusive läget i förhandlingarna mellan parterna i Burundi. Rapporten behandlas för närvarande i säker- hetsrådet. Skulle en allomfattande dialog inte ha in- letts har säkerhetsrådet, i sin senaste resolution, för- klarat sig berett att överväga ytterligare åtgärder, bl.a. ett vapenembargo. Låt mig slutligen konstatera att FN:s vapenembargo mot regeringen i Rwanda hävdes i september i år. Vapenembargot kvarstår dock mot övriga berörda parter. Svensk vapenexport till de aktuella länderna är för närvarande utesluten. 0439752610809 N 2010-01-01 00:00:00 211575 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0926/#anf37