<anforande>
<dok_hangar_id>2348935</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0925</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:25 Onsdagen den 6 november</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>25</dok_nummer>
<dok_datum>1996-11-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>EMU-debatt </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2825F0D6-2004-4285-B5AC-D676C2C14014</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>LARS TOBISSON (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Olof Johansson lyckades desavouera
inte bara sin företrädare i Riksbanksutredningen utan
också sig själv. Han har visserligen skrivit under på
att han vill att Sverige skall delta och att Sverige bör
delta i EMU. Men det var inte så noga menat, för det
fanns ju alltid en chans att säga något annat sedan.
Det vill jag kalla en rejäl brasklapp, och det i negativ
bemärkelse.
Olof Johansson säger att jag var inkonsekvent. Det
hade ju redan vidtagits åtgärder för att stärka Riks-
bankens oberoende. Det hade gjorts till följd av en
utredning i mitten på 1980-talet. Vad man då medve-
tet inte gjorde var att tilldela riksbankschefen den
oavsättlighet som t.ex. ordförande i riksbanksfull-
mäktige sedan länge haft.
Det har inte skett ett skvatt under den nuvarande
regeringens tid. Socialdemokraterna var emot Riks-
banskutredningens förslag. Man har legat lågt trots
förpliktelsen att genomföra dessa förändringar. De har
inte bara med grundlagsändringar att göra. Det är
även andra förändringar som gäller sättet att välja
Riksbanksfullmäktige, valbarhet och sådant. Det
väntar vi fortfarande på.
Hade socialdemokraterna gjort något åt detta hade
vi legat mycket bättre till vad gäller räntedifferensen
mot t.ex. Tyskland. Den är nu mycket större för Sve-
rige än vad den är för Finland. Där finns det en rege-
ring som vågar visa ledarskap. Man säger att man
skall ansluta sig till ERM. Det har man också gjort.
Man markerar också klart att Finlands väg är att gå
med i EMU.
Men med den typ av politik som Olof Johansson
företräder kommer vi inte att klara vår ekonomiska
utveckling i fortsättningen.
Olof Johansson svarade inte klart på min fråga hur
han kommer att ställa sig när förslag läggs fram om
stärkt oberoende för Riksbanken. Jag väntar fortfa-
rande på det svaret.
Medan Olof Johansson funderar på det, kan han
också sätta sig in i det förhållandet att vi hade frågan
om ERM uppe till behandling i finansutskottet i de-
cember 1994. Då var det fråga om Sveriges anslut-
ning till EMS, det europeiska monetära systemet, där
ERM ingår. Vänsterpartiet hade väckt en motion om
att beslutet inte fick fattas av riksbanksfullmäktige
ensamt. Det måste också tas upp i och bekräftas av
riksdagen. Förslaget avvisades av övriga partier i
utskottet, inklusive Olof Johanssons betrodde medar-
betare, Per-Ola Eriksson. Var det också fel? Tänker
Olof Johansson desavouera även Per-Ola Eriksson?
</anforandetext>
<intressent_id>0245320188502</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>211387</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0925/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
