2348935 GK0925 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:25 Onsdagen den 6 november 1996/97 25 1996-11-06 00:00:00 EMU-debatt 5ACBE41F-EEA5-43E0-A9DD-861C52F2F3DA 25 LARS TOBISSON (m) m Herr talman! Jag skall klara ut det här direkt med hur beslutsläget ligger. Sverige har vid inträdet i EU anslutit sig till Maastrichtfördraget. Vi har inte begärt och inte fått något undantag vad gäller EMU. När vi uppfyller kraven för inträde är vi formellt skyldiga att delta. Men det här är inte i grunden en juridisk utan en politisk fråga. Det är helt enkelt så att om vi uppfyller kraven, men ändå inte vill vara med, får vi med all säkerhet inte heller vara med. De andra länderna vill inte i valutasamarbetet ha med ett land som inte tror på det. De lär inte tvinga oss till det. Det tycker jag räcker som svar. Visst finns denna handlingsfrihet, men den innebär att vi bryter mot ett avtal som vi har ingått, och det kommer att kraftigt reducera Sveriges inflytande i övrigt i det europeiska samarbetet. Det tycker jag att de som förordar den vägen skall ta an- svar för. Jag hoppas att kammaren nu har insett vilken slät figur Erik Åsbrink gör i denna debatt. Han uppmanar till bred debatt, men för att föra en debatt måste man ha en ståndpunkt, och det har han inte. När vi ställer frågor till honom här sitter han alltså passiv och tiger. Erik Åsbrink har ju fått mera tid än vi andra. Jag har protesterat mot detta och sagt att det är konstigt att ett parti som inte har någon uppfattning skall ha mera tid än de andra, men det är klart: Erik Åsbrink har ju en del att förklara här. När Erik Åsbrink ändå går upp för ett nytt anförande, vilket han inte kan undvika med all den tid han har till sitt förfogande, fortsätter han att diskutera formerna för det kommande beslutets fat- tande, men inte vad det skall innehålla. Detta är brist på ledarskap, Erik Åsbrink. Proble- met är att regeringen med detta ger fritt fram för mot- ståndarna. Det är de som tar ståndpunkt, medan ja- sägarna inom partiet ligger lågt. Det är precis samma situation som inför valet till Europaparlamentet. Re- geringen och den socialdemokratiska partiledningen sätter här partisammanhållningen före landets bästa. Jag har frågat om Erik Åsbrinks egen uppfattning. Om inte en insiktsfull och förtroendevald ledare kan ange en sådan, hur skall då vanliga medborgare kunna skaffa sig en ståndpunkt? Det innebär att man lätt flyr till ett nej. Jag har ställt frågor till Erik Åsbrink, och jag skall återkomma till dem. Regeringen strävar - och det är bra - efter att kla- ra konvergenskraven, och syftet är att ha handlingsfri- het inför ett inträde, heter det. Men varför har man då inte samma strävan när det gäller den europeiska växelkursmekanismen, ERM? Kronan ligger nu på en kurs - även om den tyvärr har sjunkit de senaste da- garna efter de besked som har lämnats - som kan accepteras av andra länder. Varför då inte göra slag i saken och ge klartecken till Riksbanken? Vad gäller Riksbankens oberoende skall dessa förändringar ske redan under andra fasen. Om nu inte regeringen tänker straffa ut sig ur EMU genom att vägra genomföra sådant som man har förpliktat sig till under andra fasen, varför då inte genast lägga förslag om detta och skylla på en arbetsgrupp? Regeringen skall handla och lägga fram förslag. Sedan får vi vote- ra här i riksdagen. Vad ERM beträffar blir det ju mycket snart allde- les för sent. Där skall vi vara med i två år före inträ- det. Hur man än vrider och vänder på detta kan vi inte låta det kommande årsskiftet passera. Jag vill fråga Erik Åsbrink vilken självständighet ett litet land i Europas utkant kan ha med en egen valuta. Varför tror Erik Åsbrink - det har han själv sagt i ett av de få medgivanden som har gjorts i denna debatt - att detta leder till högre räntor och mera svängig valuta? Det medgav Erik Åsbrink också i en artikel i Dagens Nyheter. Där sade han att självstän- digheten ger större möjlighet att använda penning- och växelkurspolitiken för att parera störningar. Det är litet av samma resonemang som finns i EMU- utredningen. Men vad betyder detta, annat än just att man kan hålla öppet för återgång till inflations- och devalveringspolitik? 0245320188502 N 2010-01-01 00:00:00 211406 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0925/#anf25