<anforande>
<dok_hangar_id>2348935</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0925</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:25 Onsdagen den 6 november</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>25</dok_nummer>
<dok_datum>1996-11-06 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Lag om statsbudgeten </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>2E852A4D-6D89-4B56-8212-BF3F036A0A44</anforande_id>
<anforande_nummer>119</anforande_nummer>
<talare>KENNETH KVIST (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag märker att Widar Andersson inte
vill diskutera 8 § vidare. Han känner naturligtvis att
han är på gungande mark.
När det gäller min reservation är Widar Andersson
också litet illa ute. Han citerar bara dess inlednings-
mening, och naturligtvis är jag också överens om att
det skall finnas en budgetkontroll osv. Men i nästa
mening står det: "En sådan förändring måste emeller-
tid genomföras med en stark känsla för det parlamen-
tariska och demokratiska systemet." Det är ju i detta
man brister när man går ytterligare ett steg mot att
föra över politisk makt från den folkvalda riksdagen
till regeringen och vidare upp i hierarkierna, där riks-
dagen steg för steg avskaffas som lagstiftande organ
och förlorar sitt bestämmande över rikets finanser.
</anforandetext>
<intressent_id>0544752215503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>211500</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0925/#anf119</protokoll_url_www>
</anforande>
