<anforande>
<dok_hangar_id>2349028</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09118</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:118 Onsdagen den 11 juni</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>118</dok_nummer>
<dok_datum>1997-06-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>06CA9416-54AC-4967-AEFE-7D668C8F2211</anforande_id>
<anforande_nummer>44</anforande_nummer>
<talare>PER-OLA ERIKSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! När man läser reservation 1 och gör
jämförelser med de följande reservationerna från
andra partier, märker man snabbt att de vackra orden i
reservation 1 rimmar litet med de konkreta förslag
som Moderata samlingspartiet, Folkpartiet och Krist-
demokraterna har ställt sig bakom i olika avseenden.
Jag tror att Mats Odell menar allvar när han talar väl
för vården, omsorgen och för all del också skolan.
Men då måste Mats Odell förklara för mig hur det går
ihop med de ställningstaganden som Moderata sam-
lingspartiet gör i betänkandet. Där nedrustas just
vården, omsorgen och skolan och går emot de resur-
ser som vi och Socialdemokraterna - med stöd av
Folkpartiet - tillför sektorn.
De vackra orden i reservationen borde rimligtvis
vara i harmoni med det övriga. Men så är det inte.
Därför är det prov utan värde, Mats Odell.
</anforandetext>
<intressent_id>0405574090504</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>222803</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09118/#anf44</protokoll_url_www>
</anforande>
