<anforande>
<dok_hangar_id>2349028</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09118</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:118 Onsdagen den 11 juni</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>118</dok_nummer>
<dok_datum>1997-06-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>98A11653-6120-4398-828D-0A584CC5055E</anforande_id>
<anforande_nummer>257</anforande_nummer>
<talare>JAN BERGQVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag sade någonting som jag står för,
nämligen att sysselsättningen mätt i antalet arbetade
timmar var på toppnivå 1990. Därefter rasade syssel-
sättningen mätt i antal timmar till en oerhört låg nivå
1992 och 1993. Därefter har sysselsättningen mätt i
antalet arbetade timmar ökat. I själva verket har den
ökat med 215 miljoner timmar. En tredjedel av den
minskning som skedde under den första perioden har
vi återtagit. Det har inte slagit ut i personer. Däremot
har det betytt att närvaron har ökat, att deltid har
övergått i heltid och att det finns förutsättningar för
att vi i nästa skede, de kommande åren, får en ökning
av sysselsättningen i antal personer.
Det var detta jag sade. Sedan tolkade Bo Lund-
gren detta på ett helt orimligt sätt, som jag absolut
inte kan ställa upp på.
</anforandetext>
<intressent_id>0387691310906</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>223016</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09118/#anf257</protokoll_url_www>
</anforande>
