2349028 GK09118 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:118 Onsdagen den 11 juni 1996/97 118 1997-06-11 00:00:00 Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1997 20ABC6AF-F00B-4C46-BF33-B69A5CCA85F1 217 ULF BJÖRKLUND (kd) kd Herr talman! I mer än ett års tid har vi åter och åter i bostadsutskottet och i den här kammaren disku- terat nivå och utformning av bostadsbidragsreglerna. Det var den 8 maj 1996 som beslut om nya bostadsbi- drag med ikraftträdande den 1 januari 1997 fattades. I och med detta beslut förändrades i grunden det regel- system som sedan 30-talet successivt byggts ut i form av ett familjestöd med syftet att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och till- räckligt rymliga bostäder. Familjestödet - för det var ett familjestöd - ut- vecklades sedan till att 1986 inbegripa målsättningen att hushåll med bostadsbidrag skulle kunna efterfråga en bostad där varje barn skulle kunna ha ett eget rum. Naturligtvis är den målsättningen mycket bra, inte minst under den tid när barnen går i skolan. Den mål- sättningen tycks, trots de nya reglerna, fortfarande ligga fast. Något annat har inte uttalats, men följande fråga inställer sig naturligtvis: Är den målsättningen med de nya reglerna om individuella inkomstgränser och ytbegränsningar i verkligheten möjlig i dag? Tyvärr innebär de nya reglerna ett negativt trend- brott när det gäller boendestödet till barnfamiljer. Sparivern har i det här fallet sprungit förbi förståndet. Från en nivå på ca 9 miljarder kronor 1995 till knappt 6 miljarder 1997 har en tredjedel av bostadsbi- dragsanslaget dragits in. Naturligtvis får sådant kon- sekvenser. Familjer i Centerns och Socialdemokraternas Sverige drivs bort från hus och hem, trots att man använder de vackra orden om särskild omsorg för de ekonomiskt svaga hushållen. Det finns naturligtvis orsaker till att bostadsbidra- gen hamnat på en relativt hög nivå för vissa hushåll. Skatteomläggningen 1990/91 för vissa hushåll är en sådan förklaring. Nedtrappningen av de generella räntebidragen, höga produktionskostnader och höga hyror måste också självklart kompenseras med riktade bostadsbidrag. Tack vare rimliga bostadsbidrag har det varit möjligt för många småbarnsföräldrar att självmant välja en enklare livsstil och standard genom att mins- ka sin arbetstid för att kunna vara hemma tillsammans med barnen under tidiga år. Med dagens regler om individuella inkomstgränser som grund för bostadsbi- dragen belastar en sådan familj inte alls den kommu- nala barnomsorgen, där kostnaden är kanske 60 000- 80 000 kr per dagisplats och år. Och - hör och häpna - som tack får man lägre bostadsbidrag. Den här orättvisan drabbar också hushåll där en av föräldrarna studerar, arbetar deltid eller är ofrivilligt arbetslös. Behandlingen av dem som väljer att stanna hemma en tid medan barnen är små handlar naturligtvis om en medveten ideologi. Det avslöjade den propoosition som låg till grund för besluten i maj 1996. Vi krist- demokrater tror däremot att människor faktiskt är myndiga och hemma vid köksbordet klarar att be- stämma hur de vill utforma sin vardag, utan pekpin- nar. Detta gäller också hur hushållet förtjänar sina pengar. För oss är det också självklart att den samlade hushållsinkomsten skall vara grunden för bostadsbi- draget. Vi efterlyser vidare bättre underlag och seriösa konsekvensanalyser av föreslagna regeländringar, innan besluten fattas. Likaså efterlyser vi en samlad bedömning av alla de indragningar som drabbat, ofta samma, grupper i samhället. Herr talman! Bostadsbidragen före den 1 januari 1997 innebar inte några begränsningar av den bostad- syta som kunde ligga till grund för bostadsbidraget. I praktiken utgjorde de hyresgränser inom vilka bidra- get beräknades ändå en viss begränsning av kostna- den. Trots detta kunde bostadsbidrag, med tidigare regler, utgå för större bostadsytor än vad som kunde anses motiverat. Mot den bakgrunden bör bostadsbi- dragen reduceras något för de bostäder som ligger väsentligt över vad som kan vara normal ytstandard. Däremot kan inte gränserna för den bidragsgrundande bostadsytan sättas så snävt som riksdagens beslut i maj 1996 innebär. Efter en tidig analys av effekterna för hushållen av det nya regelsystemet och genom ett initiativ i utskot- tet ålades sedan regeringen att återkomma till riksda- gen med förslag till justering och kompletteringar till bostadsbidragsreglerna, och det snarast. Detta resulte- rade i att regeringen i vårpropositionen här och nu lägger fram förslaget till en garantinivå för ytnormen, med ikraftträdande den 1 november i år. Analysen av effekterna för hushållen visade vad som redan tidigare stod klart - i många fall helt orim- liga konsekvenser. Vissa hushåll fick sina bostadsbi- drag minskade med mer än 2 500 kr per månad. Hela 15 % av bidragshushållen förlorar mer än 500 kr per månad på de nya reglerna. Till stor del är det barn- familjer som bor i egnahem utanför de större städerna som fått vidkännas stora minskningar. Propositionens lindringsförslag med en garantini- vå för ytnormen är helt otillräckligt, och tidpunkten för ikraftträdandet den 1 november är på tok för sent. Radikala åtgärder i form av ett slopande av de indivi- duella inkomstgränserna och betydligt generösare ytgränser borde kunna träda i kraft åtministone den 1 juli. Något annat är bara kosmetika. Herr talman! Hanteringen av de förändrade reg- lerna för bostadsbidrag ända sedan propositionen lades fram i april 1996 är en katastrof. Redan tidigt larmade vi från Kristdemokraterna om hur illa det skulle drabba redan utsatta hushåll. Att reglerna fick ogenomtänkta konsekvenser blev utskottet till sist överens om. Man blev också överens om att snabba åtgärder måste vidtas. Trots det står vi nu här i dag med ett förslag i kompletteringspropositionen som inte ens blev en tumme. Dessutom skall vi vänta till november på ett vidtagande av de här viktiga åtgär- derna. Trots vetskapen om att människor får lämna hus och hem får mina vänner i bostadsutskottet, på rege- ringssidan med stöd av Centern, inte med sig sina partier i ärendet. Detta är tragiskt! Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till reserva- tion nr 100. 0653132951201 N 2010-01-01 00:00:00 222976 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09118/#anf217