2349027 GK09117 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:117 Tisdagen den 10 juni 1996/97 117 1997-06-10 00:00:00 En uthållig energiförsörjning 4E2D8FF6-F3DE-4282-8C06-FC4A34BEF8CF 5 DAN ERICSSON (kd) kd Fru talman! Mikael Odenberg inledde den här de- batten med att säga att han talade i torgmötestermer. Jag tror kanske inte att hans halvtimmeslånga anfö- rande hade inneburit några större lyssnarskaror ute på ett torg, och jag undrar litet över Moderaternas stra- tegi för den här debatten. Skall man använda riksda- gens talarstol som något slags träningsredskap inför kommande torgmöten eftersom man har satt upp så väldigt många ur sin riksdagsgrupp i talarstolen? Jag tycker, fru talman, att inriktningen måste vara mer saklig i stället för de här torgmötesapellerna. Från Kristdemokraternas sida har vi i Energi- kommissionen, och sedan i energiförhandlingarna, konsekvent drivit våra krav om ett stabilt och parla- mentariskt väl förankrat energibeslut. Vi har haft, och har fortsättningsvis, som utgångspunkt att en om- ställning av energisystemet skall ske genom att kärn- kraft fasas ut i den takt som förnybar energi fasas in och vi sparar el. På så sätt får vi det ekologiskt hållba- ra energisystemet. Det här innebär att det inte finns utrymme för en ny parentes i energisystemet i form av ökad använd- ning av kol och olja eller utbyggd fossilgas - som ju naturgasen rätteligen borde benämnas. En satsning på fossilbränslen leder ofelbart till ökade koldioxidut- släpp och därmed till växthuseffekten, det för mänsk- ligheten allt överskuggande miljöhotet. I aprilnumret av Naturvårdsverkets tidning Miljö- aktuellt, beskrivs hur växthuseffekten nu ger en tydlig ekologisk kollaps i Södra Ishavet. Tidigare i år kom den årliga miljörapporten från Worldwatch Institute med dramatiska beskrivningar av vad som händer med vårt gemensamma jordklot om vi inte lyckas hejda fossilförbränningen och därmed följande koldi- oxidutsläpp. Man räknar med en höjning av me- deltemperaturen på en till tre och en halv grad de närmaste hundra åren med fortsatta föroreningar av lufthavet. Det innebär att havsytan kommer att stiga. Ovä- der, som orkaner, blir vanligare och får dessutom ökad styrka. Över hela världen kommer vädret att bli mer extremt. Torka, översvämningar och värmeböljor väntas öka. Det här kan i sin tur leda till ökade pro- blem med livsmedelsförsörjningen till en allt större världsbefolkning. När havsytan stiger översvämmas våtmarkerna vid kusterna - redan i dag jordens mest hotade naturområden. I tropiska och subtropiska om- råden, kommer den stigande havsytan att hota man- groveskogarna, som stabiliserar kusterna och utgör livsmiljö för ett mycket stort antal av både havslevan- de och landlevande arter. Uppvärmningen kan leda till att vissa djurarter utrotas. Det här, fru talman, är bara några exempel på vad som händer när växthuseffekten slår igenom, och det har alltså redan börjat ske i södra Ishavet. För att förhindra en utveckling i enlighet med detta scenario, måste alla länder, också Sverige, ta ansvar för att hejda utsläppen av koldioxid och snabbt minska dem. Vare sig inom energi- eller transportsektorn kan vi tillåta ökade utsläpp. Tvärtom måste ett kraftfullt handlingsprogram upprättas och genomföras för att minska utsläppen. Jag kan ta ett konkret exempel som nu är aktuellt på grund av energipropositionen. Om regeringen, som det är tänkt, ger Göteborgs Energi AB tillstånd att anlägga ett naturgaseldat kraftvärmeverk enligt den tidigare planen, innebär det enligt beräkningar av Björn Gillbergs Miljöcentrum ett årligt nettoutsläpp av 600 000 ton koldioxid. Det rör sig då om ett av Sveriges största enskilda koldioxidutsläpp. Min fråga, fru talman, är: Hur går detta ihop med den lagstiftning som planeras syftande till att energiomställningen skall åstadkomma en ekologiskt och ekonomiskt håll- bar energiförsörjning byggd på förnybara energislag? Det går helt enkelt inte ihop. Detta är ett exempel på en konsekvens av energipropositionen. Vad gäller lagstiftningsförslaget, som vi ännu inte har fått på riksdagens bord, kan man ju också undra varför Naturvårdsverket inte har lämnat något remiss- svar. Det kanske är så att man där har för kunnigt folk vad gäller just klimatfrågorna. Man ser effekterna av ett sådant energibeslut som riksdagen nu är på väg att fatta, och då skulle man motsätta sig det. I övrigt kan man när det gäller lagstiftningsfrågan, som vi alltså ännu inte har fått på riksdagens bord, också hänvisa till bl.a. Advokatsamfundets remissvar om brott mot grundlagen och Europakonventionen. Låt mig ta ett annat exempel i fråga om koldioxi- den. Förra året importerades netto över 6 TWh kolkraft från Danmark. Det ledde bl.a. till att koldiox- idutsläppen ökade med 23 % på den danska sidan om Öresund - en ökning med 23 % på ett år! 6 TWh kolkraft motsvarar koldioxidutsläppen från nära 1,5 miljoner bilar. Den här koldioxidmängden är regeringen med berått mod beredd att öka högst avse- värt. Fråga är: Vari ligger det miljömedvetna i detta? Om linjen att vi skulle tillföra el och spara bort el motsvarande en kärnkraftsreaktor innan vi trycker på stoppknappen, var det under lång tid uppslutning i den energiarbetsgrupp där jag företrädde Kristdemo- kraterna. Likaså var det uppslutning omkring att vi inte skulle tillföra fossilbränslen som olja, kol eller gas. Så sent som den 21 januari sade närings- och energiministern här i riksdagens kammare: Jag har hela tiden sagt att en reaktor skall stängas av i den takt som vi tar fram alternativ, dvs. hushåll- ning och byte av energislag, alltså i den takt som vi hushållar och tar fram alternativ till att producera el. Det är på det sättet som det skall gå till. Först skall man ha alternativen, därefter kan man stänga kärn- kraftverken. Detta var den linje som vi hade under mycket lång tid i dessa energiöverläggningar. Dessvärre, fru tal- man, valde regeringen att strax före målgång ändra uppfattning på båda dessa avgörande punkter, alltså att vi skulle tillföra el och spara el innan vi stänger reaktorer. Vi skulle inte heller tillföra fossilbränslen. Regeringen ändrade uppfattning. I stället väljer rege- ringen att stänga kärnkraftsreaktorer för att i stället använda olja, kol och gas. Detta är ett felval som hotar hela omställningsprocesen. I stället för omställning av energisystemet riskeras nu för det första en fastlåsning vid kärnkraft beroende på att omställningsprocessen avstannar när man via fossilbränsle, och då främst genom en satsning på fossilgas, rycker undan förutsättningarna för framväx- ten av biobränslebaserad kraftproduktion. Om vi inte får fram tyngden och bredden i biobränslet, då får vi inte heller någon omställning, eftersom det är det avgörande och det som skall möjliggöra den totala utfasningen av kärnkraften. Om inte detta kommer fram misslyckas omställningen. För det andra blir det en ökad fossilbränslean- vändning. Först mer olja när de avkopplingsbara elpannorna straffas ut, sedan ökad kolimport och sist men inte minst en storsatsning på fossilgas. För det tredje får vi också en risk för storskalig utbyggnad av resterande vattenkraft. När man inte får fram biobränslen, och när man kanske blockerar framväxten av det som skall vara alternativet, då kommer naturligtvis trycket på att man skall bygga ut de sista älvarna att öka. Och det har vi ju hört här i riksdagens kammare denna vår. Fru talman! Detta leder inte till det ekologiskt hållbara energisystemet - tvärtom. Jag beklagar att det är denna väg som regeringen nu tillsammans med Centern anträder. Kristdemokraterna har haft tre bärande principer i energiöverläggningarna, principer som vi fortsätt- ningsvis arbetar för. För det första: Omställningsprogrammet måste in- nebära att el tillförs eller sparas bort motsvarande vad en kärnkraftreaktor producerar innan utfasningen av kärnkraften påbörjas, detta för att garantera en säker eltillförsel till industrin och för att nämnvärda pri- sökningar på el förorsakade av omställningen ej skall inträffa. För det andra: Övergången till ett ekologiskt håll- bart energisystem skall baseras på förnybara energi- källor och inte på en ökning av fossilbränslen. Om motsatsen skulle ske - ökad förbränning av olja, kol och gas - rycks förutsättningarna för uppbyggnaden av ett biobränslebaserat energisystem undan, och dessutom ökar koldioxidutsläppen. Någon nämnvärd ökning av sysselsättningen kommer därmed inte heller till stånd via energisystemets omställning. För det tredje: Förutsättningen för att ett energi- beslut skall bli långsiktigt är en bred politisk uppgö- relse som kan hålla över flera mandatperioder. Ett energibeslut måste också vara tydligt och ge klara besked till aktörerna på energimarknaden och inte ge utrymme för tolkningstvister och oklarheter. Fru talman! Jag kan dessvärre konstatera att rege- ringen på dessa tre punkter övergivit den inriktning som fanns vid energiöverläggningarna. I stället även- tyras hela omställningsprocessen och därmed möjlig- heten att fasa ut kärnkraften ur energisystemet. Jag kan också konstatera att den slutliga energi- uppgörelsen inte handlade om sakfrågor och strävan att söka bredast möjliga samling utan mer om förhål- landet mellan Centern och regeringen. Partitaktiken har gått före sakpolitiken. Vi har inte fått den breda nationella samling som hade varit önskvärd, utan vi har fått en nationell splittring. Vi kristdemokrater kommer också fortsättningsvis att arbeta för bredast möjliga uppställning i energi- politiken. Vi har motionsvägen tagit ställning till regeringens energiproposition i enlighet med våra ställningstaganden i energiarbetsgruppen. Med detta följer också att det till energibetänkandet fogats ett antal reservationer från Kristdemokraternas sida. Jag yrkar bifall till reservation 5 som handlar om riktlin- jerna för energipolitiken. Därutöver har vi en rad reservationer, vilkas innebörd skulle leda till en kraft- fullare satsning på eleffektivisering och utveckling av den förnybara elproduktionen - biobränsle, vindkraft, småskalig vattenkraft och solenergi. För att spara kammarens tid kommer jag inte att yrka bifall till dessa reservationer, men givetvis står vi kristdemokra- ter bakom samtliga våra reservationer i detta betän- kande. Fru talman! Vid den särskilda energidebatten den 5 februari ställde jag några frågor till de partier som slutit energiuppgörelsen. Då förbegicks mina frågor med tystnad eller avledande och vilseledande infor- mation. Sedan dess har frågorna aktualiserats, varför jag nu återigen försöker få svar på dem. Ni som representerar de partier som slutit energi- uppgörelsen, varför talade ni inte i samband med offentliggörandet av uppgörelsen om hur ni skulle ersätta bortfallet av en reaktor på ett år? Det var ju detta som var själva knäckfrågan. Varför står det ingenting om detta i propositionen, och varför står det ingenting om detta i utskottsbetänkandet? Varför har Sverige sett till att få bryta den internationella klimat- konventionen och öka koldioxidutsläppen med 5 %? Varför försöker ni fortsätta att dölja svaren på dessa frågor? Miljöministern har nyligen här i riksdagen sagt att det är naturgas som skall ersätta kärnkraften i den nordeuropeiska regionen. Vi vet ju alla att detta också är Olof Johanssons skötebarn. Varför säger ni inte som det är? Och vad säger ni om det faktum att en naturgasutbyggnad kommer att blockera framväxten av biobränslen, vilket därmed kommer att förhindra hela omställningen till förnybar elproduktion? Hur tacklar ni nu propåerna som framförts här i riksdagen från en ledamot av regeringspartiet om utbyggnad av storskalig vattenkraft? Frågorna är många, men svaren lyser än så länge med sin frånvaro. Eftersom de tre förhandlarna Anders Sundström, Lennart Daléus och Lennart Beijer nu är här vill jag be dem att svara på åtminstone en enda kort fråga. Kan var och en av er svara på frågan: Hur kompense- ras bortfallet av en reaktor om ett år? Det handlar om omkring 4 TWh. Hur kompenseras detta? Det vore särskilt intressant att höra Anders Sundströms svar, eftersom han den 21 januari här i kammaren sade att man först skall ha alternativen, därefter kan man stänga av kärnkraften. Bra. Redovisa då hur bortfallet av dessa 4 TWh skall kompenseras på ett år. Det kan också vara intressant att få höra utskottets represen- tant Barbro Andersson svara på denna fråga. Hur kompenseras bortfallet av dessa 4 TWh på ett år? Vi kristdemokrater kan inte acceptera att kärnkraft skall ersättas med ökade koldioxidutsläpp. Varken linje 1, 2 eller 3 vid folkomröstningen sade att man skulle ersätta kärnkraft med fossilbränslen. Det är faktiskt ett stort löftesbrott mot folkomröstningsresul- tatet. Er politik leder nu till att ni blockerar framväx- ten av biobränslen, att ni blockerar framväxten av förnybar elproduktion och därmed framväxten av nya jobb inom denna sektor. Ni förhindrar med er politik en omställning till ett ekologiskt hållbart energisys- tem. T.o.m. tidningen Aftonbladet och Mats Hulth, som är en av de ledande socialdemokraterna, har börjat upptäcka det stora miljösvek som regeringen med sina stödpartier håller på att genomföra. På DN Debatt skriver Mats Hulth angående regeringens miljö- och energipolitik att den förda politiken rimmar illa med Göran Perssons tal om ekologisk omställning. Ni som säger er vilja avveckla kärnkraften för nu en politik som kan leda till motsatt effekt. Domen över ert agerande kan inte bli någon annan än mycket hård. 0184488075016 N 2010-01-01 00:00:00 222542 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09117/#anf5