<anforande>
<dok_hangar_id>2349027</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09117</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:117 Tisdagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>117</dok_nummer>
<dok_datum>1997-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En uthållig energiförsörjning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4E2D8FF6-F3DE-4282-8C06-FC4A34BEF8CF</anforande_id>
<anforande_nummer>5</anforande_nummer>
<talare>DAN ERICSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Mikael Odenberg inledde den här de-
batten med att säga att han talade i torgmötestermer.
Jag tror kanske inte att hans halvtimmeslånga anfö-
rande hade inneburit några större lyssnarskaror ute på
ett torg, och jag undrar litet över Moderaternas stra-
tegi för den här debatten. Skall man använda riksda-
gens talarstol som något slags träningsredskap inför
kommande torgmöten eftersom man har satt upp så
väldigt många ur sin riksdagsgrupp i talarstolen? Jag
tycker, fru talman, att inriktningen måste vara mer
saklig i stället för de här torgmötesapellerna.
Från Kristdemokraternas sida har vi i Energi-
kommissionen, och sedan i energiförhandlingarna,
konsekvent drivit våra krav om ett stabilt och parla-
mentariskt väl förankrat energibeslut. Vi har haft, och
har fortsättningsvis, som utgångspunkt att en om-
ställning av energisystemet skall ske genom att kärn-
kraft fasas ut i den takt som förnybar energi fasas in
och vi sparar el. På så sätt får vi det ekologiskt hållba-
ra energisystemet.
Det här innebär att det inte finns utrymme för en
ny parentes i energisystemet i form av ökad använd-
ning av kol och olja eller utbyggd fossilgas - som ju
naturgasen rätteligen borde benämnas. En satsning på
fossilbränslen leder ofelbart till ökade koldioxidut-
släpp och därmed till växthuseffekten, det för mänsk-
ligheten allt överskuggande miljöhotet.
I aprilnumret av Naturvårdsverkets tidning Miljö-
aktuellt, beskrivs hur växthuseffekten nu ger en tydlig
ekologisk kollaps i Södra Ishavet. Tidigare i år kom
den årliga miljörapporten från Worldwatch Institute
med dramatiska beskrivningar av vad som händer
med vårt gemensamma jordklot om vi inte lyckas
hejda fossilförbränningen och därmed följande koldi-
oxidutsläpp. Man räknar med en höjning av me-
deltemperaturen på en till tre och en halv grad de
närmaste hundra åren med fortsatta föroreningar av
lufthavet.
Det innebär att havsytan kommer att stiga. Ovä-
der, som orkaner, blir vanligare och får dessutom
ökad styrka. Över hela världen kommer vädret att bli
mer extremt. Torka, översvämningar och värmeböljor
väntas öka. Det här kan i sin tur leda till ökade pro-
blem med livsmedelsförsörjningen till en allt större
världsbefolkning. När havsytan stiger översvämmas
våtmarkerna vid kusterna - redan i dag jordens mest
hotade naturområden. I tropiska och subtropiska om-
råden, kommer den stigande havsytan att hota man-
groveskogarna, som stabiliserar kusterna och utgör
livsmiljö för ett mycket stort antal av både havslevan-
de och landlevande arter. Uppvärmningen kan leda
till att vissa djurarter utrotas.
Det här, fru talman, är bara några exempel på vad
som händer när växthuseffekten slår igenom, och det
har alltså redan börjat ske i södra Ishavet. För att
förhindra en utveckling i enlighet med detta scenario,
måste alla länder, också Sverige, ta ansvar för att
hejda utsläppen av koldioxid och snabbt minska dem.
Vare sig inom energi- eller transportsektorn kan vi
tillåta ökade utsläpp. Tvärtom måste ett kraftfullt
handlingsprogram upprättas och genomföras för att
minska utsläppen.
Jag kan ta ett konkret exempel som nu är aktuellt
på grund av energipropositionen. Om regeringen, som
det är tänkt, ger Göteborgs Energi AB tillstånd att
anlägga ett naturgaseldat kraftvärmeverk enligt den
tidigare planen, innebär det enligt beräkningar av
Björn Gillbergs Miljöcentrum ett årligt nettoutsläpp
av 600 000 ton koldioxid. Det rör sig då om ett av
Sveriges största enskilda koldioxidutsläpp. Min fråga,
fru talman, är: Hur går detta ihop med den lagstiftning
som planeras syftande till att energiomställningen
skall åstadkomma en ekologiskt och ekonomiskt håll-
bar energiförsörjning byggd på förnybara energislag?
Det går helt enkelt inte ihop. Detta är ett exempel på
en konsekvens av energipropositionen.
Vad gäller lagstiftningsförslaget, som vi ännu inte
har fått på riksdagens bord, kan man ju också undra
varför Naturvårdsverket inte har lämnat något remiss-
svar. Det kanske är så att man där har för kunnigt folk
vad gäller just klimatfrågorna. Man ser effekterna av
ett sådant energibeslut som riksdagen nu är på väg att
fatta, och då skulle man motsätta sig det. I övrigt kan
man när det gäller lagstiftningsfrågan, som vi alltså
ännu inte har fått på riksdagens bord, också hänvisa
till bl.a. Advokatsamfundets remissvar om brott mot
grundlagen och Europakonventionen.
Låt mig ta ett annat exempel i fråga om koldioxi-
den. Förra året importerades netto över 6 TWh
kolkraft från Danmark. Det ledde bl.a. till att koldiox-
idutsläppen ökade med 23 % på den danska sidan om
Öresund - en ökning med 23 % på ett år! 6 TWh
kolkraft motsvarar koldioxidutsläppen från nära
1,5 miljoner bilar. Den här koldioxidmängden är
regeringen med berått mod beredd att öka högst avse-
värt. Fråga är: Vari ligger det miljömedvetna i detta?
Om linjen att vi skulle tillföra el och spara bort el
motsvarande en kärnkraftsreaktor innan vi trycker på
stoppknappen, var det under lång tid uppslutning i
den energiarbetsgrupp där jag företrädde Kristdemo-
kraterna. Likaså var det uppslutning omkring att vi
inte skulle tillföra fossilbränslen som olja, kol eller
gas.
Så sent som den 21 januari sade närings- och
energiministern här i riksdagens kammare:
Jag har hela tiden sagt att en reaktor skall stängas
av i den takt som vi tar fram alternativ, dvs. hushåll-
ning och byte av energislag, alltså i den takt som vi
hushållar och tar fram alternativ till att producera el.
Det är på det sättet som det skall gå till. Först skall
man ha alternativen, därefter kan man stänga kärn-
kraftverken.
Detta var den linje som vi hade under mycket lång
tid i dessa energiöverläggningar. Dessvärre, fru tal-
man, valde regeringen att strax före målgång ändra
uppfattning på båda dessa avgörande punkter, alltså
att vi skulle tillföra el och spara el innan vi stänger
reaktorer. Vi skulle inte heller tillföra fossilbränslen.
Regeringen ändrade uppfattning. I stället väljer rege-
ringen att stänga kärnkraftsreaktorer för att i stället
använda olja, kol och gas. Detta är ett felval som
hotar hela omställningsprocesen.
I stället för omställning av energisystemet riskeras
nu för det första en fastlåsning vid kärnkraft beroende
på att omställningsprocessen avstannar när man via
fossilbränsle, och då främst genom en satsning på
fossilgas, rycker undan förutsättningarna för framväx-
ten av biobränslebaserad kraftproduktion. Om vi inte
får fram tyngden och bredden i biobränslet, då får vi
inte heller någon omställning, eftersom det är det
avgörande och det som skall möjliggöra den totala
utfasningen av kärnkraften. Om inte detta kommer
fram misslyckas omställningen.
För det andra blir det en ökad fossilbränslean-
vändning. Först mer olja när de avkopplingsbara
elpannorna straffas ut, sedan ökad kolimport och sist
men inte minst en storsatsning på fossilgas.
För det tredje får vi också en risk för storskalig
utbyggnad av resterande vattenkraft. När man inte får
fram biobränslen, och när man kanske blockerar
framväxten av det som skall vara alternativet, då
kommer naturligtvis trycket på att man skall bygga ut
de sista älvarna att öka. Och det har vi ju hört här i
riksdagens kammare denna vår.
Fru talman! Detta leder inte till det ekologiskt
hållbara energisystemet - tvärtom. Jag beklagar att
det är denna väg som regeringen nu tillsammans med
Centern anträder.
Kristdemokraterna har haft tre bärande principer i
energiöverläggningarna, principer som vi fortsätt-
ningsvis arbetar för.
För det första: Omställningsprogrammet måste in-
nebära att el tillförs eller sparas bort motsvarande vad
en kärnkraftreaktor producerar innan utfasningen av
kärnkraften påbörjas, detta för att garantera en säker
eltillförsel till industrin och för att nämnvärda pri-
sökningar på el förorsakade av omställningen ej skall
inträffa.
För det andra: Övergången till ett ekologiskt håll-
bart energisystem skall baseras på förnybara energi-
källor och inte på en ökning av fossilbränslen. Om
motsatsen skulle ske - ökad förbränning av olja, kol
och gas - rycks förutsättningarna för uppbyggnaden
av ett biobränslebaserat energisystem undan, och
dessutom ökar koldioxidutsläppen. Någon nämnvärd
ökning av sysselsättningen kommer därmed inte heller
till stånd via energisystemets omställning.
För det tredje: Förutsättningen för att ett energi-
beslut skall bli långsiktigt är en bred politisk uppgö-
relse som kan hålla över flera mandatperioder. Ett
energibeslut måste också vara tydligt och ge klara
besked till aktörerna på energimarknaden och inte ge
utrymme för tolkningstvister och oklarheter.
Fru talman! Jag kan dessvärre konstatera att rege-
ringen på dessa tre punkter övergivit den inriktning
som fanns vid energiöverläggningarna. I stället även-
tyras hela omställningsprocessen och därmed möjlig-
heten att fasa ut kärnkraften ur energisystemet.
Jag kan också konstatera att den slutliga energi-
uppgörelsen inte handlade om sakfrågor och strävan
att söka bredast möjliga samling utan mer om förhål-
landet mellan Centern och regeringen. Partitaktiken
har gått före sakpolitiken. Vi har inte fått den breda
nationella samling som hade varit önskvärd, utan vi
har fått en nationell splittring.
Vi kristdemokrater kommer också fortsättningsvis
att arbeta för bredast möjliga uppställning i energi-
politiken. Vi har motionsvägen tagit ställning till
regeringens energiproposition i enlighet med våra
ställningstaganden i energiarbetsgruppen. Med detta
följer också att det till energibetänkandet fogats ett
antal reservationer från Kristdemokraternas sida. Jag
yrkar bifall till reservation 5 som handlar om riktlin-
jerna för energipolitiken. Därutöver har vi en rad
reservationer, vilkas innebörd skulle leda till en kraft-
fullare satsning på eleffektivisering och utveckling av
den förnybara elproduktionen - biobränsle, vindkraft,
småskalig vattenkraft och solenergi. För att spara
kammarens tid kommer jag inte att yrka bifall till
dessa reservationer, men givetvis står vi kristdemokra-
ter bakom samtliga våra reservationer i detta betän-
kande.
Fru talman! Vid den särskilda energidebatten den
5 februari ställde jag några frågor till de partier som
slutit energiuppgörelsen. Då förbegicks mina frågor
med tystnad eller avledande och vilseledande infor-
mation. Sedan dess har frågorna aktualiserats, varför
jag nu återigen försöker få svar på dem.
Ni som representerar de partier som slutit energi-
uppgörelsen, varför talade ni inte i samband med
offentliggörandet av uppgörelsen om hur ni skulle
ersätta bortfallet av en reaktor på ett år? Det var ju
detta som var själva knäckfrågan. Varför står det
ingenting om detta i propositionen, och varför står det
ingenting om detta i utskottsbetänkandet? Varför har
Sverige sett till att få bryta den internationella klimat-
konventionen och öka koldioxidutsläppen med 5 %?
Varför försöker ni fortsätta att dölja svaren på dessa
frågor?
Miljöministern har nyligen här i riksdagen sagt att
det är naturgas som skall ersätta kärnkraften i den
nordeuropeiska regionen. Vi vet ju alla att detta också
är Olof Johanssons skötebarn. Varför säger ni inte
som det är? Och vad säger ni om det faktum att en
naturgasutbyggnad kommer att blockera framväxten
av biobränslen, vilket därmed kommer att förhindra
hela omställningen till förnybar elproduktion? Hur
tacklar ni nu propåerna som framförts här i riksdagen
från en ledamot av regeringspartiet om utbyggnad av
storskalig vattenkraft? Frågorna är många, men svaren
lyser än så länge med sin frånvaro.
Eftersom de tre förhandlarna Anders Sundström,
Lennart Daléus och Lennart Beijer nu är här vill jag
be dem att svara på åtminstone en enda kort fråga.
Kan var och en av er svara på frågan: Hur kompense-
ras bortfallet av en reaktor om ett år? Det handlar om
omkring 4 TWh. Hur kompenseras detta? Det vore
särskilt intressant att höra Anders Sundströms svar,
eftersom han den 21 januari här i kammaren sade att
man först skall ha alternativen, därefter kan man
stänga av kärnkraften. Bra. Redovisa då hur bortfallet
av dessa 4 TWh skall kompenseras på ett år. Det kan
också vara intressant att få höra utskottets represen-
tant Barbro Andersson svara på denna fråga. Hur
kompenseras bortfallet av dessa 4 TWh på ett år?
Vi kristdemokrater kan inte acceptera att kärnkraft
skall ersättas med ökade koldioxidutsläpp. Varken
linje 1, 2 eller 3 vid folkomröstningen sade att man
skulle ersätta kärnkraft med fossilbränslen. Det är
faktiskt ett stort löftesbrott mot folkomröstningsresul-
tatet. Er politik leder nu till att ni blockerar framväx-
ten av biobränslen, att ni blockerar framväxten av
förnybar elproduktion och därmed framväxten av nya
jobb inom denna sektor. Ni förhindrar med er politik
en omställning till ett ekologiskt hållbart energisys-
tem.
T.o.m. tidningen Aftonbladet och Mats Hulth, som
är en av de ledande socialdemokraterna, har börjat
upptäcka det stora miljösvek som regeringen med sina
stödpartier håller på att genomföra. På DN Debatt
skriver Mats Hulth angående regeringens miljö- och
energipolitik att den förda politiken rimmar illa med
Göran Perssons tal om ekologisk omställning.
Ni som säger er vilja avveckla kärnkraften för nu
en politik som kan leda till motsatt effekt. Domen
över ert agerande kan inte bli någon annan än mycket
hård.
</anforandetext>
<intressent_id>0184488075016</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>222542</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09117/#anf5</protokoll_url_www>
</anforande>
