2349027 GK09117 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:117 Tisdagen den 10 juni 1996/97 117 1997-06-10 00:00:00 En uthållig energiförsörjning 09F30A54-B6F6-403C-8087-7A5B8AFDC3E4 4 EVA GOËS (mp) mp Fru talman! I dag är vi både glada och ledsna. Vi i Miljöpartiet de gröna är glada för att vi ser början på ett slut - ett slut för kärnkraften - men vi är också ledsna därför att det verkar att bli en långdragen pro- cess, bl.a. på grund av en kraftig neddragning av stöd till solenergi och teknikupphandling jämfört med förra energiuppgörelsen 1991. De poster som får noll kronor är stöd till sol och energieffektivisering inom industrin. Fru talman! Miljöpartiets tillblivelse är starkt för- knippad med kärnkraftsomröstningen 1980. De som slöt sig till Gahrtons parti var missnöjda med folkom- röstningen om kärnkraften. Det var helt obegripligt och oförlåtligt hur man lyckades manipulera svenska folket. "Att bygga ut för att avveckla med förnuft"-linjen, linje 2, som kastades in mellan nej och ja var social- demokraternas och Folkpartiets uppfinning. Där bör- jade den vansinniga snabba utbyggnaden av kärnkraf- ten och i dess fotspår utbröt svekdebatten när Fälldin dagtingade med sitt samvete och när Birgitta Dahl i en senare regering byttes ut för att det "oåterkalleliga" beslutet att påbörja avvecklingen skulle kunna brytas. Kraftiga överskattningar av elbehovet trummades in i svenskarnas hjärnor från linje 1-anhängarna. T.o.m. myndigheterna bedömde 1972 elanvändningen år 1990 till 250 TWh. Facit blev 139,7 TWh, trots en massiv satsning på subventionerad el, kärnkraftsel. Miljörörelsens motsvarande bedömning låg på 105 TWh, alltså betydligt närmare än vad experternas prognoser låg. Den 17-åriga kampen har varit ojämn. Näringsli- vet som står kärnkraften nära har suttit på propagan- dapengarna medan kärnkraftsmotståndarna har litat till medlemsavgifter och upprop om pengar till kam- panjer eller helt enkelt använt sina egna kroppar för att stoppa kärnkraftens frammarsch. Kynnefjäll är ett sådant praktexempel där man än i dag vaktar sitt berg från att bli atomsopstation. Trots att kärnkraftskramarna har haft pengarna har de inte fått folket acceptans. Människor är inte så dumma att de inte begriper att kärkraftsintressenterna och ägarna m.fl. går sina egna ärenden i första hand medan motståndarna har andra bevekelsegrunder för att säga nej till atomkraften men ja till kärnkraftsav- veckling. Detta gör de inte för eget intresse utan för barnens och barnbarnens och för att rädda denna planet från hotet som hänger över dem - det osynliga hotet. Eller som en flicka från det drabbade Vitryss- land uttryckte det: När lärarinnan sade att vi skulle rita strålning, ritade jag gult regn och en röd flod. Fru talman! Motståndet mot kärnkraften och insik- ten att atomkraft inte hör hemma i ett kretsloppssam- hälle har gått fram. Däremot har folkets tilltro till regeringens vilja och kraft att påbörja avvecklingen av kärnkraften successivt minskat. Men nu står vi inför det faktum att kärnkraften skall bort, och det verkar som att kärnkraftsanhängarna helt har tagits på sängen. De inte vill tro att regeringen tänker förverk- liga folkomröstningens resultat. Och något av det grövsta är att kärnkraftsanhäng- arna säger att det inte gå att avveckla för då mister man kompetensen när personalen flyr sina jobb på kärnkraftsanläggningarna. Det är helt otroligt. Då är det verkligen bråttom. Detta är ännu ett skäl för att avveckla snabbare medan det fortfarande finns kom- petent personal kvar. Sedan kommer näringsutskottets moderater som "lovar" att riva upp kärnkraftsbeslutet, om de skulle komma till makten efter valet. De vill inte att folkom- röstningens resultat skall förverkligas och att demo- kratin skall ha sin gång. Olyckligtvis fanns det en intervju i en av dagstid- ningarna med Birger Schlaug på samma sida som nyss nämnda påstående om att stoppa kärnkraftsavveck- lingen. I Intervjun håller Birger Schlaug dörren öppen för borgerlig samverkan, om Miljöpartiet får gehör för sina gröna krav. En sådan samverkan blir ju totalt omöjlig i det fall att moderaterna ämnar göra slag i saken och avbryta den påbörjade kärnkraftsavveck- lingen. Som borgarna vet har vi mycket att anmärka på regeringens, Vänsterns och Centerns gemensamma förslag som vi skall ta ställning till, men det är ändå en början på en långbänk, som en viss potentat sade. Vi i Miljöpartiet de gröna visar att det finns andra möjligheter att nå målet att avveckla den sista reak- torn till 2010 enligt linje 2-partiernas tidigare beslut. Vi har en egen version och vision eller - som medier- na myntat - vi står för den tredje kraften. Det är ett uttryck som passar alldeles utmärkt i detta samman- hang. Vi menar att grönt vinner, grön energi och grö- na jobb. Vi anser att bågen inte spänns tillräckligt hårt av de andra partierna. Man tänker en oktav för lågt. För att ställa om till ett bärkraftigt ekologiskt samhäl- le som tar hänsyn till hela den globala verkligheten behövs det en satsning på lågenergisamhället, ett energieffektivt samhälle - nu! Fru talman! Sverige skall bli ett mönsterland när det gäller miljö. Ett ekologiskt hållbart Sverige är vårt mål, sade Göran Persson den 16 mars 1996 på social- demokraternas partikongress. Kärnkraften är inte enbart en teknisk fråga. Den är en naturvetenskaplig fråga, en miljöfråga, en politisk fråga, en ekonomisk fråga, en etisk fråga, en demo- kratisk fråga, en opinionsfråga och en samhällsveten- skaplig fråga. Om hur detta land skall se ut tvistar de som har försökt att tyda det framlagda förlaget i betänkandet. En del ser ett mörkt moln av utsläpp sänka sig över landet och en tynande tillvaro för kärnkraften medan andra ser ett uppsving på arbetsmarknaden och en teknikutveckling för förnybara energislag samt en energieffektivisering. Vi i Miljöpartiet ser möjligheterna - ljuset. Ja, man skulle kunna säga att vi ser solljuset och dess chans att bryta igenom det totala mörkret. Det är vansinne att vi i dag endast använder en bråkdel av solens instrålning. Om lika mycket pengar av EU:s energisubventioner satsades på solenergi som på kol och kärnkraft per år skulle solenergin bli konkurrens- kraftig inom 20 år gentemot traditionell energi. Vi ser också vilken potential det finns för att spara energi - att jaga negawatt i stället för att bygga ut megawatt. Eller som en energiexpert från USA säger: Vi borde vänja oss vid tanken att när vi köper en sparsam elektrisk apparat eller en maskin är det som om vi bygger ett litet kraftverk i vårt eget hus eller i vår fabrik. När jag installerar en glödlampa som behöver 15 watt för att avge lika mycket ljus som en normal 75-wattslampa har jag just byggt ett litet kraftverk. Det producerar 60 negawatt, alltså oförbrukade watt. Fru talman! Den billigaste och miljövänligaste energin är den icke använda. Till i dag har mer än 100 kärnkraftsreaktorer stängts runt om i världen. Ett tioårigt moratorium för konstruktion av nya reaktorer har utlysts av Frankri- kes ledare Jospin. Frankrikes nya miljöminister har deklarerat att Superfenix, en breedreaktor, i Frankrike skall stängas. I Japan har Monju, en breedreaktor, stängts efter en olycka 1995 och förblir förmodligen stängd, och utan denna teknik som man ställt tro och hopp till inför framtiden stoppas den framtida atom- kraften. Efter en annan olycka i Japan stängdes också Fugen. I USA stängdes nyligen två reaktorer av eko- nomiska skäl: Connecticut Yankee och Maine Yan- kee. I Nederländerna stängdes denna vår Dodewaard tidigare än planerat av ekonomiska orsaker osv. Kärnkraften är utdöende och har bara varit en pa- rentes i världens historia. Dinosaurierna dog ut när villkoren för deras existens ändrades, trots att de var störst och starkast. Ändå fortsätter män i maktpositio- ner att hävda att kärnkraften skall drivas vidare. Kärnkraftens tid är också förbi. Den är död. Miljöpartiet anser att en rimlig bedömning är att de rika industriländerna, som bara omfattar 20 % av jordens befolkning, måste halvera sin energianvänd- ning om vi skall klara av vår gemensamma överlev- nad på vårt hem i kosmos. Vi, Miljöpartiet de gröna, hävdar bestämt att en utveckling som inte håller för att ge framtida generationer välstånd inte är värd namnet. Vi hävdar, trots att det kan uppfattas som obekvämt, att alla människor har rätt till ett rättvist miljöutrymme och att vi måste lära oss att leva på ett sådant sätt att vi kan skapa det för alltid för människor som kommer efter oss. Det medför att vi i vår del av världen måste ändra livsstil. Ingenting säger att den nya hållbara livsstilen skulle ge sämre välfärd än i dag - tvärtom! Det samhälle som vi i dag lever i har, trots stor energiomsättning, inte ens lyckats klara de mål som har satts upp: låg arbetslöshet och stabil ekono- mi. Än mindre har miljömålen kunnat uppnås. Fru talman! Miljöpartiet de grönas energipolitik innebär, till skillnad från den av regeringen presente- rade politiken, en total omställning av energisystemet och en slutgiltig avveckling av kärnkraften till år 2010. Kärnkraften skall stå för sina totala kostnader. Om kärnkraften skulle betala sina totala kostnader på marknaden, skulle uranbrytningen med dess miljö- kostnader, kärnavfallshanteringen i tusen generatio- ner, riskerna med den dagliga driften av reaktorerna, försäkring, rivning av kärnkraftverken, koldioxidut- släpp vid transporter av kärntekniskt materiel tas med i priset. Det skulle bli ett helt annat pris än dagens fiktiva pris. Miljöpartiet visar i motionen hur tre kärnkraftsre- aktorer kan avvecklas under de kommande fem åren, samtidigt som koldioxidutsläppen från energisektorn minskar. Det innebär att vi utöver regeringens förslag vill avveckla ytterligare en svensk kärnreaktor. Ja, i morgon dag skulle regeringen kunna fatta beslut om att ta Ringhals 2 ur drift. Om knappa tre veckor går drifttillståndet ut. Faktum är att ju äldre reaktorerna blir, desto farli- gare blir de. Man räknar med att år 2000 kommer mer än 70 % av världens reaktorer att vara äldre än 25 år. Risken för ett nytt Tjernobyl ökar i takt med åldern på reaktorerna. Oskarshamn 1, som i år är 25 år, borde enligt tidi- gare beslut i riksdagen gå i graven. Att en olycka i Sverige skulle få ödesdigra konsekvenser är inte san- nolikt. Det är sant. Fru talman! Det kännetecknande draget i dagens betänkande är att här saknas varje form av nytt styr- medelspaket för att ställa om energisystemet. En av- vecklingslag aviseras, liksom några marginella för- ändringar i energibeskattningen, men det räcker inte. Stöd till investeringar, forskning och utveckling ligger kvar på oförändrat låg nivå eller lägre än i det förra energipolitiska beslutet från 1991. Regeringen presenterar inte en politik för om- ställning av energisystemet utan bara en politik som i bästa fall kan leda till stängning av två kärnkraftreak- torer med bibehållen eller förstärkt elbalans till priset av ökade koldioxidutsläpp. Propositionen kan knap- past kallas en energiproposition. Möjligen kan den benämnas elproposition. Miljöpartiets metod för kärnkraftsavvecklingen skiljer sig från regeringens, eftersom den omfattar hela avvecklingen, inte bara inledningen. Det innebär ett aktivt utnyttjande av ekonomiska styrmedel för huvuddelen av kärnkraftsavvecklingen. Vi accepterar inte subventioneringen av kärnkraften, där förlusterna är socialiserade och vinsterna privata. Det finns goda exempel i världen där man inte subventionerar energin. Ett exempel på detta är Japan, som avsiktligt undvikit att subventionera energisek- torn och som därmed haft relativt höga energipriser för sin industri. Japan har som bekant genomgått en snabb teknisk utveckling och nått betydande konkur- renskraft på världsmarknaden, medan länder med subventionerade energipriser, exempelvis i östra Eu- ropa, har haft ett lägre omvandlingstryck och en lång- sammare teknisk utveckling. Höjda energiskatter inom ramen för en skatteväx- ling är det viktigaste enskilda styrmedlet för att främja en omställning av energisystemet. Skatteväxlingen förskjuter, i vissa fall på ett radikalt sätt, konkurrens- kraften mellan olika energislag samtidigt som den allmänt gör energiförbrukning dyrare och därmed ger incitament till energibesparing och effektivisering. Avvecklingslagen bör ha en utformning som gör att ersättningen till reaktorägarna baseras på bl.a. säkerhetsnivån och miljöpåverkan för respektive avvecklad reaktor. Eftersom reaktorerna blir äldre och farliga och, som Grön ungdom säger, gammal kärn- kraft rostar alltid, och samtliga ständigt släpper ut radioaktivitet, skulle anspråken om ersättning reduce- ras till noll. Kärnkraften är en risk - det är som att spela rysk roulette. Att det hänt en kärnkraftsolycka i ett kapitalistiskt land som USA och i ett planekono- miskt kommunistiskt land som f.d. Sovjet är ingen garanti för att en sådan olycka inte skulle kunna hända i ett blandekonomiskt land. Ett faktum är att riksdagen aldrig klart har uttryckt vilken säkerhetsnivå man kräver av den svenska kärn- kraften. Mot bakgrund av detta kräver vi att kärntek- niklagen preciseras och skärps, så att lagen mer detal- jerat uttrycker vilken säkerhetsnivå som skall krävas av de svenska kärnkraftverken. Miljöpartiet anser att frågan om kärnkraftens säkerhet inte bara är en tek- nisk fråga som skall hanteras av de tekniska till- synsmyndigheterna. Säkerhet är också en fråga om värdering, vilken bör komma till uttryck genom poli- tiska beslut. Vad kostar en kärnkraftsolycka? Miljöpartiet an- ser att kärnkraften skall betala sina kostnader fullt ut. Det betyder att reaktorägarna skall ha obegränsat skadeståndsansvar. Det obegränsade ansvaret innebär att kärnkraftsföretagens egna kapital kommer att tas i anspråk när skadeståndsanspråken inte täcks av för- säkringar eller andra garantier. I ett system med obegränsat strikt ansvar, riskdel- ning och en i lag fastställd lägsta garantinivå för detta ansvar är det av största vikt att ha en rimlig uppfatt- ning om vad de totala skadeståndsanspråken vid en svensk reaktorolycka kan uppgå till. I dag finns ett antal begränsade uppskattningar av en svensk atomkatastrofs kostnader, men kunskapen är mycket knapphändig. Miljöpartiet föreslår att en parlamentariskt sammansatt kommission går till bot- ten med frågan om en svensk reaktorolyckas totala kostnader, omfattande såväl samhällets kostnader som privata kostnader. Kärnkraftselen skall kompenseras med minskad elanvändning genom konvertering från eluppvärm- ning, effektivisering och genom utbyggnad av ny elproduktion med förnybara energislag. På dessa områden kommer det en rusch i starten. Redan i vår har vi sett och hört att efterfrågan är stor. Den lilla människan undrar hur han eller hon skall klara av att finansiera omställningen. Vi i Miljöpartiet har därför från början gått in med rejäla stöd till sol, vind, effek- tivisering m.m. för att sedan trappa av dem ju närmare vi kommer slutet av kärnkraftsepoken. Vi vill ge 435 miljoner kronor till energirådgiv- ning, även för industrin, i stället för regeringens 310 miljoner. Vi vill ge 300 miljoner till teknikupphand- ling av energieffektiv teknik, vilket är tre gånger mer än det som regeringen föreslår. Vi vill ge en miljard till Energiteknikfonden i stället för 870 miljoner och 2 miljarder till introduktion av ny energiteknik i stället för 1 610 miljoner. Överutbudet av billig kärnkraft har de senaste de- cennierna inneburit att Sverige halkat efter i utveck- lingen av förnybar energiteknik. Det gäller bl.a. vind- kraft och vissa delar av anläggningar för kraftvärme. Om energiomställningen liksom annan ekologisk omställning också skall kunna ge väsentliga arbetstill- fällen i Sverige, bör omställningen drivas i en sådan takt att svenskt kunnande och svensk tillverkningska- pacitet hinner utvecklas så att det kan vara med och konkurrera. Därför säger vi att vindkraften skall få ett stöd på 1 miljard kronor i stället för 300 miljoner, som rege- ringen föreslår. Vi anser att stödet skall ligga på 25 % i stället för 15 %. När det gäller konvertering är det så att det i dag totalt förbrukas 30 TWh el för uppvärmningsändamål i bostäder och lokaler. Enligt bedömning i en rapport från Fjärrvärmeföreningen är det med hänsyn till fastigheternas belägenhet m.m. möjligt att konvertera ungefär 12 TWh av den nuvarande eluppvärmningen till fjärrvärme. Därutöver är det möjligt att konvertera ytterligare ungefär 24 TWh från oljeeldning, kombi- pannor och annan uppvärmning till fjärrvärme. En del hus som kommer att konvertera till fjärrvärme har redan vattenburen eluppvärmning. Där blir konverteringskostnaden lägre. Om man vid en grov uppskattning räknar med investeringar på i ge- nomsnitt 70 000 kr per hus, blir den totala kostnaden för konverteringen 7 miljarder kronor under femårs- perioden. Vi kräver ett bidrag på åtminstone 40 %, vilket betyder ett anslag på 2,8 miljarder kronor. Regeringens bidrag är naturligtvis lägre. Detta vill vi i Miljöpartiet göra för att lösa problemen för de hus- ägare som har lurats in i ett elberoende. Och inte nog med det: Vi kräver också att anslaget skall kunna gå till panna och skorsten och inte enbart till vattenled- ningar och ackumulatortank. Vi kräver dessutom att de som bytt till förnybar energi och energieffektivise- rat inte skall bestraffas genom höjd fastighetsskatt. Fastighetsskatten skall i stället sänkas för dem som bygger och ställer om till ekologiska system. Normer- na för ROT-bidrag bör ändras och rättas därefter. Fru talman! Miljöpartiet presenterar i motionerna ett fullt ut finansierat omställningsprogram omfattan- de ca 10,5 miljarder kronor om riksdagen beslutar sig för att stödja Miljöpartiets förslag om skatteväxling. Om inte, lägger vi på 12,6 miljarder kronor med vårt förslag. Det innebär 3,5 miljarder utöver regeringens förslag. Vi anser att också den svenska atomansvarig- hetslagstiftningen i grunden måste revideras med inriktning mot att kärnkraftsproducenterna betalar sina egna riskkostnader och tar ett fullt skadestånds- ansvar i händelse av en reaktorolycka. Vi avvisar dessutom bestämt den glidning i kli- matpolitiken som redovisas i propositionen. Sveriges internationella åtagande på klimatområdet skall ligga fast. Sverige skall driva en nationell politik som gör att dessa åtaganden uppfylls. Ursäkter av typen "de andra gör det ju inte" kan inte utgöra grund för att svika internationellt givna löften. Vi avvisar också bidraget för utbyggnad av små vattendrag. Dessa ingrepp ger större skada än effekt. Sverige har chansen att stänga Ringhals 2, Os- karshamn 1 och Barsebäck. Redan om knappt tre veckor, den 30 juni, går alltså tillståndet ut för en av de statliga reaktorerna, Ringhals 2. Om regeringspar- tiet menar allvar med att stänga en reaktor före valet 1998, anser vi i Miljöpartiet att denna reaktor vore den lämpligaste att stänga, eftersom det inte skulle finnas några hinder för det. Det är en statligt ägd reaktor. Varför inte ta krafttag och bevisa att ni menar allvar med att avveckla en reaktor före 1998 års val, Anders Sundström? Miljöpartiet står helhjärtat bakom samtliga reser- vationer, men av tidsskäl yrkar vi endast bifall till reservationerna 4, 18 och 24. 0401344912307 N 2010-01-01 00:00:00 222541 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09117/#anf4