<anforande>
<dok_hangar_id>2349027</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09117</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:117 Tisdagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>117</dok_nummer>
<dok_datum>1997-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En uthållig energiförsörjning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>23C0AFA1-9261-4294-B7EA-EB1FDF24951A</anforande_id>
<anforande_nummer>30</anforande_nummer>
<talare>ROLAND LARSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Att åstadkomma den breda uppgörel-
se som Mikael Odenberg efterlyser, som alltså skulle
vara bredare än den uppgörelse som nu har träffats,
skulle förutsätta att Moderaterna på något sätt kom in
i detta. Då undrar man naturligtvis på vilket sätt Mi-
kael Odenberg skulle vara beredd att överge de posi-
tioner som han mycket tydligt har deklarerat här. De
ligger ju långt utanför varje möjlig kompromiss för att
kunna få en bredd här i riksdagen. De är ju extremt
inriktade mot linje 1 i folkomröstningen. Det låter
t.o.m. på Mikael Odenbergs tonfall som om han skulle
vara beredd att gå längre än så.
Även om inte Mikael Odenberg och Moderaterna
säger att de vill behålla kärnkraften och bygga ny,
ligger det ändå i tonfallet något åt det hållet, dvs. att
de skulle kunna tänka sig det om det kom fram sådana
förslag. Jag vill inte påstå att det är så, men det ligger
ändå i det tonfall som används här. Det ligger mycket
långt ifrån vad som krävs för att det skall kunna bli en
sådan bredd som vi talar om här. Vad är det en sådan
kompromiss som Mikael Odenberg nu pratar för
skulle kunna ha innehållit?
</anforandetext>
<intressent_id>0391621769505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>222567</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09117/#anf30</protokoll_url_www>
</anforande>
