<anforande>
<dok_hangar_id>2349027</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09117</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:117 Tisdagen den 10 juni</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>117</dok_nummer>
<dok_datum>1997-06-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Självförvaltning, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4EE3E0AA-5065-46B4-93C0-994FA7B80CEB</anforande_id>
<anforande_nummer>187</anforande_nummer>
<talare>KARIN PILSÄTER (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Betänkandet handlar om en skatte-
teknisk fråga, men i sak handlar det om någonting helt
annat. Det är bra att vi får entydiga skatteregler om
egeninsatser i hyresboende, även om det på sätt och
vis är oklart om det egentligen hade behövts några
förändringar. Detta handlar ju mer om ett klarläggan-
de än om förändringar.
De stora möjligheterna ligger i stället i att vi kan
få många och bra lokala överenskommelser. Det för-
ändringar som kan behövas är ändringar i förhand-
lingsramarna. Det skulle innebära att människor verk-
ligen kunde släppa loss och uppnå bra lokala över-
enskommelser.
Vi i Folkpartiet har tidigare varit med och infört
förändringar som ökat friheten i hyresförhandlandet
och ökat boendeinflytandet. Vi liberaler tycker att det
är viktigt att hyresgästen har ett väsentligt inflytande,
t.ex. i samband med ombyggnader och andra föränd-
ringar av lägenheten. Ombyggnader bör göras varsamt
och med stor hänsyn till de boendes önskemål, och
det är angeläget att de berörda hyresgästerna ges ännu
större möjlighet att påverka. Olika typer av hyres-
gäststyrt underhåll har införts, och det är bra.
Men det har inte räckt. I samband med ombygg-
nader och omdaningar faller det sig speciellt naturligt
att hyresgästerna efter den förändringsprocessen vill
ta ett större ansvar för drift och skötsel. Man vill ta
större ansvar och ha större inflytande, inte bara över
sin egen bostad utan över hela boendemiljön.
Många olika modeller har införts för delaktighet i
den nära förvaltningen. Ibland kan man tro att det
bara handlar om Holma i Malmö, men så är det inte.
Det finns många olika varianter runt om i landet,
varav de flesta har försiggått i ganska stor tysthet och
helt utan inblandning av skattemyndigheter. Men en
del modeller har alltså visat sig vara mindre förenliga
med de gängse begreppen om inkomster och beskatt-
ning, och det är därför, för att klarlägga, som denna
proposition till slut har tagits fram. Det är bra, spe-
ciellt med tanke på att justitieministern så sent som i
höstas vid två tillfällen ansåg att någon förändring
inte behövde göras.
Flera utredningar, bl.a. Demokratiutvecklings-
kommittén och Storstadskommittén, har lagt fram
förslag i de här frågorna. Demokratiutvecklings-
kommittén föreslog att man skulle ha ett skattefritt
belopp när inkomsterna förtjänas genom en alldeles
speciell typ av arbete, nämligen enkel förvaltning av
den fastighet man själv är bosatt i. Storstadskommit-
tén har i stället valt att lägga fram förslag som under-
lättar just när man skall skriva just dessa avtal och när
man lokalt skall komma överens om hur man gemen-
samt skall förvalta sitt gemensamma boende.
Jag är glad att regeringen nu är inne mer på den
andra modellen än på att peta i specifika skatteregler
för specifika inkomstslag.
Det råder uppenbarligen någon sorts förvirring där
många människor tror att egeninsatser beskattas olika
beroende på vilken upplåtelseform man har för boen-
det. Så är det givetvis inte. Den som utför arbete mot
betalning får alltid betala skatt på detta, oavsett om
det sker i en hyresfastighet där man själv bor, i en
villasamfällighet där man är medlem eller på ett för-
äldrakooperativt dagis där man ingår i kooperativet.
I det föräldrakooperativ där jag själv är med, var
en av medlemmarna anställd just för städa på en
mycket större andel än oss andra. Det gav en skatte-
pliktig inkomst precis som varje annan form av städ-
ning, medan den städning som vi allihopa tillsam-
mans, inklusive hon som var anställd för att städa,
gjorde som storstädningar och som ingick i den ge-
mensamma överenskommelsen givetvis inte gav en
skattepliktig inkomst utan ledde till en gemensam
reducering av månadsavgiften.
Precis på samma sätt är det i en bostadsrättsför-
ening. Den som får i uppdrag av bostadsrättsförening-
en att göra en större insats får lön och betalar skatt för
det. Men det som inte ingår i månadsavgiften, det som
man har kommit överens om att man skall sköta till-
sammans eller var och en för sig, är inte beskattnings-
bart. Om månadsavgiften utifrån det blir lägre är det
givetvis inte beskattningsbart.
Fru talman! Någonstans är det ju en skillnad mel-
lan att vara hyresgäst och ha en hyresvärd och att
gemensamt bilda en förening. I föreningen som man
gemensamt bildar bestämmer man ju också gemen-
samt villkoren, oavsett om det gäller boende eller
annan samverkan. Ett hyresförhållande har på ett helt
annat sätt två olika parter. Det kan aldrig bli likadant.
Jag vet att många, kanske särskilt inom socialdemo-
kratin, av ideologiska skäl på något sätt vill likställa
hyresrätt med bostadsrätt eller äganderätt. Det går
givetvis inte. Det är olika. Den som vill hyra sin bo-
stad och inget mer måste ju också kunna ha en möj-
lighet till det. Det kan aldrig bli det samma i ett en-
parts- som i ett tvåpartsförhållande.
Att hyra, äga eller kollektivt äga har olika fördelar
och olika nackdelar. Människor måste ha en möjlighet
att välja. Samtidigt är det bra ju fler blommor som får
blomma och om alla boendeformer kan utvecklas på
olika sätt. I det här sammanhanget är det inte minst
viktigt att poängtera att för väldigt många människor i
miljonprogrammens utsatta områden är det inte en
valmöjlighet att äga själv i stället för att hyra. Inte
minst därför vill vi i Folkpartiet gå vidare med infly-
tande och delaktighet i hyresboendet för dem som så
önskar. I och med att det här har klarlagts, hoppas vi
nu att många hyresbolag och lokala grupper går vida-
re och tecknar överenskommelser.
Det måste bli lättare för en mindre grupp att teck-
na en överenskommelse oavsett vad grannarna i nästa
område, på nästa gård eller på nästa gata tycker. Den
lokala utvecklingen måste komma underifrån från
dem som är berörda. Man måste kunna göra olika
överenskommelser beroende på om det är barnfamil-
jer eller gamla som bor där eller beroende på vad man
har för olika intressen. I dag tecknar hyresgästorgani-
sationer och hyresbolag normalt avtal på alldeles för
stora enheter för att det här skall kunna fungera lokalt.
För att självförvaltning skall bli av på ett vettigt sätt
måste betydligt mindre grupper av hyresgäster kunna
sluta avtal utan att för den skull behöva teckna hela
hyresavtalet på egen hand. Därför hoppas jag att re-
geringen snart kommer tillbaka med ett förslag i en-
lighet med det som Storstadskommittén har lagt fram i
de här frågorna.
</anforandetext>
<intressent_id>0101299073819</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>222724</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09117/#anf187</protokoll_url_www>
</anforande>
