2349027 GK09117 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:117 Tisdagen den 10 juni 1996/97 117 1997-06-10 00:00:00 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. 7836F7B3-4000-4165-BBF0-947E4C5765A5 163 MICHAEL STJERNSTRÖM (kd) kd Fru talman! Förslaget om skattekonto skulle kunna vara bra om varje skatt redovisades för sig. Men så är inte förslaget utformat. Den föreslagna modellen innebär att inbetalda skatter inte kommer att kunna följas skatt för skatt. Detta gör att det för den skatt- skyldige blir svårt att se vilka skatter som de facto har betalats, dvs. dragits från kontot. Om det uppkommer skillnad mellan uppgiven inbetald skatt och faktisk inbetald skatt, dvs. en differens, blir det närmast omöjligt att med det nya systemet reda ut vari felet består. I ett rättssäkerhetsperspektiv är detta en oac- ceptabel brist som måste rättas till. Den samordnade uppbörden innebär att den skatt- skyldige antingen har en skattefordran eller en skat- teskuld i förhållande till staten, men skulden kan avse vilken skatt eller avgift som helst. Det bör erinras om att Riksrevisionsverket, i sitt remissvar på utredningsförslaget, som alternativ kun- de tänka sig en samordningsmodell, men där möjlig- heter fanns att identifiera olika skatter och avgifter även i betalningsströmmarna eller att kopplingen mellan betalning och redovisningshandling behålls. Riksrevisionsverket tillstyrkte utredningsförslaget under förutsättning att väl fungerande informations- system med uppgifter om skatte- och avgiftsbetal- ningar kommer att finnas i god tid innan det nya sys- temet tas i bruk. Det är märkligt att banker kan hålla reda på olika konton och fonder i ett och samma kontoutdrag åt sina kunder men att staten inte skulle kunna redovisa olika skatter och avgifter till företagarna. Jag vill därför fråga Socialdemokraterna och Centerpartiet varför staten inte skulle kunna klara av en sådan in- formation. Med den nu föreslagna modellen anonymiseras skatter och avgifter på ett för medborgaren mycket obehagligt sätt. Inte heller kan en viss betalning desti- neras till att avse en viss skatt eller avgift. Den som en gång kommit efter med en viss skatt blir sen med alla skatter därefter till dess betalningarna kommit i kapp debiteringarna. Administrativa hänsyn får aldrig tillåtas väga tyng- re än grundläggande rättssäkerhetsaspekter. Kristde- mokraterna anser därför att riksdagen bör avslå rege- ringens förslag och ge regeringen i uppdrag att utreda och lägga fram en alternativ skattekontomodell som uppfyller grundläggande rättssäkerhetsaspekter. Fru talman! Kristdemokraterna anser att betal- ningstidpunkten för inbetalning av moms bör vara densamma för större företag som för mindre företag, dvs. den 12 i andra månaden efter redovisningsperio- den. Om inte denna förändring genomförs kommer fö- retagen att tvingas fortsätta att betala in mervärdes- skatt till staten redan innan de har fått betalt av sina kunder. Detta är principiellt fel och medför likvidi- tetsproblem för många företag. Genom momsredovisningssystemet fungerar före- tagen som statens uppbördsmän och skall ges rimliga förutsättningar att klara denna uppgift utan att det skall påverka deras möjligheter att klara sin ordinarie verksamhet. Ytterligare ett skäl är vikten av enkla och enhetliga regler. För företagen har den förtida momsinbetalningen försvårat möjligheten till nya investeringar samt till utveckling och expansion. Vidare har den hämmat benägenheten att anställa nytt folk. Regeringen talar om ett gott företagsklimat, men vidtar under tiden åtgärder som försämrar företagarklimatet. Fru talman! Kristdemokraterna anser att skatte- myndigheterna i dag är alltför restriktiva när det gäller möjligheten för en nyföretagare att få en F-skattsedel. Det borde vara ett viktigt led i strävan efter att upp- muntra till nyföretagande att man lätt får tillgång till en F-skattsedel. Det kan tyckas vara en självklarhet att alla som vill vara företagare skall ha möjlighet till det, om affärsidén är lönsam. Men så är det inte i Sverige i dag. Tvärtom beviljas inte F-skattsedel när myndighe- terna inte tror att den person som söker kommer att bedriva näringsverksamhet. För att få en F-skattsedel krävs det i vissa fall, innan företaget startat, att minst fem uppdragsgivare finns, att betydande belopp har investerats och att företagaren har specialistkompe- tens. Personer utan högre utbildning diskrimineras därför. Vidare får inte tidigare arbetsgivare finnas med bland uppdragsgivarna. En person som inte upp- fyller dessa krav är hänvisad till att söka anställning, om den här personen inte har sådan tur att han eller hon bor på en ort där lagen inte tillämpas lika restrik- tivt. Som det nu är hindrar bestämmelserna framväxten av nya marknader och nya arbeten. Lagen bör i stället ändras så att alla som vill ha en F-skattsedel får en sådan. Utskottsmajoriteten har en osedvanligt passiv skrivning när det gäller svårigheten att få en F- skattsedel. I betänkandet sägs det att utskottet förut- sätter att "det administrativa krånglet när F-skattsedel saknas blir så litet som möjligt". Man kan fråga sig på vilken planet utskottsmajori- teten befinner sig. Hur som helst är man långt från verkligheten. Hur kan ni socialdemokrater och cen- terpartister tala om ett gott företagsklimat när ni inte ens ger människor en rimlig chans till egen inkomst och arbetslivserfarenhet samt till att byta karriär ge- nom att starta ett företag? Fru talman! En av fördelarna med aktiebolag är möjligheten att hålla sin personliga ekonomi skild från företagets. Nu vill regeringen urholka den möj- ligheten. Företrädare för ett bolag är i normalfallet styrelseledamöter och VD, som direkt eller genom närstående äger aktier i bolaget. Redan i dag kan företrädare för ett aktiebolag personligen bli ansvari- ga för moms, arbetsgivaravgifter, innehållen men inte betald A-skatt samt vissa punktskatter. Företrä- daransvaret gäller om man avsiktligt eller av grov vårdslöshet fortsatt driften av företaget, trots att ris- ken funnits att bolaget inte skulle kunna betala sina skatter. Regeringen vill nu utvidga det här företrä- daransvaret till att omfatta alla skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet, om inte åtgärder vidtagits för en samlad avveckling av bolagets samtli- ga skulder. Företagaren blir personligen ansvarig för bolagets alla skatter. Det innebär att staten, till skill- nad från leverantörer och andra fordringsägare, aldrig skall kunna göra förluster vid en konkurs. Om bolaget inte har betalat, får företagaren själv betala. Det är märkligt att regeringen i propositionen inte för något resonemang om hur detta påverkar företagsklimatet i Sverige. Det är alldeles uppenbart att ett utökat före- trädaransvar utarmar aktiebolagsformen och dämpar företagarnas riskvilja. Hur tror utskottsmajoriteten att detta påverkar sysselsättningsläget i Sverige? Frågan om ansvarsgenombrott i olika samman- hang utreds för närvarande av Aktiebolagskommittén. Det är anmärkningsvärt att regeringen nu föregriper resultatet av Aktiebolagskommitténs arbete med dessa frågor. Vi kristdemokrater avvisar majoritetens för- slag till utökat företrädaransvar. Fru talman! I dag måste skattemyndigheterna föranmäla revision hos ett företag, och för att göra en överraskningskontroll krävs det domstolsbeslut. Det skall myndigheterna slippa redan från den 1 november i år, enligt regeringens förslag. När som helst skall revisorerna kunna gå in på ett företag och göra revi- sion, och även kontrollera årets bokföring - något som i dag är förbjudet. Dessutom skall myndigheterna kunna göra revision hos tredje man, dvs. hos leveran- törer eller kunder. Misstanke om brott behöver inte föreligga. Dessa förslag innebär ett nedmonterande av rättssäkerheten i Sverige. Gällande lagstiftning för skattekontroll trädde i kraft den 1 juli 1994. 1995 års skatteflyktskommitté, som hade till uppgift att se över denna lagstiftning, lade fram sina förslag i betänkandet Översyn av revi- sionsreglerna, SOU 1996:79. Förslagen har fått kraf- tig kritik. Remisskritiken går bl.a. ut på att lagstift- ningen varit i kraft så kort tid att det inte går att dra säkra slutsatser beträffande problem i tillämpningen av reglerna och att snabba ändringar påverkar stabili- tet, tillit och legitimitet hos skattesystemet som så- dant. Det underlag som kommittén haft att grunda sina förslag på har också ansetts otillräckligt. Försla- gen har även ansetts innebära en alltför kraftig för- skjutning till den enskildes nackdel. De enda remiss- instanser som varit positiva är Riksskatteverket och Kooperativa Förbundet. Det är tragiskt att regeringen väljer konfrontation mot företagen i stället för att ta fram en lösning som kan vinna allmän uppslutning. Kristdemokraterna avvisar därför majoritetens förslag till ändrade revi- sionsregler. Fru talman! Jag står bakom samtliga reservationer från kristdemokraterna som är fogade till betänkandet, men yrkar för tids vinnande bifall enbart till reserva- tionerna 3 och 10. 0962700307214 N 2010-01-01 00:00:00 222700 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09117/#anf163