2349027 GK09117 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:117 Tisdagen den 10 juni 1996/97 117 1997-06-10 00:00:00 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. 1F33DFAA-2021-4962-B001-AC0D4AA143D2 159 CARL FREDRIK GRAF (m) m Fru talman! Det här kunde ha blivit något riktigt bra och ett viktigt steg på vägen för att underlätta för företagen att sköta sin redovisning och betalning av skatter och avgifter. Kommer det att bli så? Dagens debatt ger oss tillfälle att diskutera förut- sättningarna för företagande här i landet. Det har skett tidigare, och många gånger har det hörts från denna talarstol hur viktigt det är med ett bra företagsklimat. Likväl är det så, att när det kommer till votering trycker socialdemokraterna på den knapp som heter "myndigheternas intresse främst". Jag är rätt för att det blir så också i dag. Under riksmötet har många beslut fattats i skat- teutskottet och senare i kammaren. I varierande grad har detta påverkat näringslivet. Sammantaget har majoriteten i kammaren visat att den inte är beredd att skapa förutsättningar för ett positivt företagsklimat. Jag tänker t.ex. på den förlängda sjuklöneperioden, den nya förmögenhetsbeskattningen, ändrade skatte- registerlagen, höjda produktionsskatter på el, minskad avsättning till periodiseringsfonden, halverat repre- sentationsavdrag, det ofullgångna förslaget om ändrad dubbelbeskattning m.m. Skattekontot omfattar visserligen alla, både fysis- ka och juridiska personer. Men i dag tänker jag disku- tera det främst utifrån de punkter som berör företa- gandet. Jag hör till dem som har varit positiv till tankarna på skattekonton, och jag är det fortfarande under förutsättning att de kan förenkla och samordna betal- ningen av skatter och avgifter. Det är emellertid be- klagligt att regeringen nu har lagt fram en proposition som på så många punkter innehåller förslag som inte leder till bättre förutsättningar för företagandet i lan- det. Ett bra företagsklimat skall bestå av materiella regler som fungerar och som uppmuntrar människor att våga satsa. Lika viktigt är emellertid andan i de förslag som läggs fram. Man måste ställa sig frågan om förslaget präglas av myndighetsperspektiv eller företagsperspektiv. Jag konstaterar att majoriteten bakom detta betän- kande har låtit myndighetsperspektivet gå före. Ett exempel på detta leder till min första invändning. Det gäller förfallodagen. Regeringen väljer att ändra innebörden av förfal- lodagen för betalning av skatter och avgifter. Betal- ningen skall anses fullgjord i och med att den bokförts på skattemyndighetens konto. Betalningen sker där- med på avsändarens risk. Det uppstår en oklarhet. Företagaren, eller den som sköter inbetalning av före- tagets skatter, kommer inte att kunna veta exakt vil- ken dag som är sista dag för betalning. Den direkta ekonomiska konsekvensen för staten är ringa i förhållande till om man hade sagt att t.ex. den 12:e skulle gälla som sista dag. Ett kvitto från banken eller posten, senast den dagen, och företaget hade inte behövt att riskera några avgifter. Konsekvensen för företaget blir nu i stället att man riskerar sanktioner för något som man själv fullt ut inte kan kontrollera. Trots att ett flertal remissinstan- ser yttrat sig mycket kritiskt väljer alltså regeringen att inte lyssna på denna kritik. Det är vidare förvånande att regeringen inte tagit större hänsyn till den debatt som fördes i anslutning till att de nya momsreglerna infördes för drygt ett år sedan. Det hade varit betydligt enklare och rakare med ett system där alla företag fick redovisa och betala moms, skatter och avgifter vid ett och samma tillfälle, oavsett storlek på företaget - självfallet med beaktande av att tidpunkten sätts så, att rimlig tid ges för företagen att redovisa och betala. Fru talman! För mig är det mycket viktigt att skatter är synliga. Enskilda medborgare och företag skall ha möjlighet att se vilka skatter eller avgifter han eller hon betalar. De saldobesked som skattemyndig- heterna kommer att skicka ut till företagen med an- ledning av det nya förslaget kommer inte att vara specificerade på den punkten. Företagets egna bokfö- ringsunderlag blir den grund på vilken var och en får stå för att kunna följa betalningsströmmarna. Problem riskerar att uppstå framför allt i samband med under- skott. Då blir det trassligt. Självfallet skall man alltid sträva efter att driva en verksamhet på ett sådant sätt att alla skatter kan beta- las. Företagande är emellertid förenat med risker, och det händer att en kund inte betalar en faktura i tid eller möjligen inte alls. Det kan leda till underskott på skattekontot. Ett enstaka underskott av det här slaget får den effekten att likafördelningsmetoden tillämpas och underskottet smetas ut på samtliga skatter, även om orsaken kan vara utebliven moms från en kund. I dagens läge påverkar detta inte situationen avseende skatter och avgifter utan endast momsdelen. I framti- den kan det innebära svårigheter, vilkas konsekvenser regeringen sannolikt har underskattat. Det gäller inte minst företagarens möjligheter att betala egenavgifter som fullt ut motsvarar de inkomster som han har upp- burit. Fru talman! Jag har vidare inte blivit övertygad om att detta lagförslag gör det möjligt för ett företag att på ett snabbt och enkelt sätt få återbetalt en even- tuellt överskjutande ingående mervärdesskatt. Kopp- lingen till andra skatter och avgifter försvårar sådana utbetalningar. Ett företag som har gjort en större in- vestering riskerar att behöva ligga ute med stora be- lopp längre än nödvändigt. På en mycket viktig punkt medför regeringens förslag en närmast sensationell nyordning. Det gäller betalningsansvaret för företagets egna skatter. Re- missinstanserna var mycket kritiska till att företagets ställföreträdare skulle ikläda sig betalningsansvar på de nya villkor som anges i lagen. Detta är, enligt min mening, det tydligaste exemplet i hela förslaget på att myndighetsperspektivet fått gå före företagsperspek- tivet. Detta genomförs utan någon genomgripande diskussion om ansvarsgenombrott. Frågan är: Vilken signal tror Socialdemokraterna och Centern att sådana här idéer sänder ut bland dem som vill starta och driva företag? För mig ger det signalen att en person skall vara mycket försiktig med att starta företag, och har man likväl gjort det så skall man veta att storebror staten är den som har övertaget. Blir företagsklimatet bättre eller sämre av detta? För den insiktsfulle är nog svaret givet. Ett annat inslag i ett ogynnsamt företagsklimat är skattetilläggen. Särskilt när det gäller periodiserings- fel framstår denna sanktion som helt orimlig. Även Riksskatteverket tycker att nuvarande ordning är väl kraftfull och vill sänka storleken på tillägget. Vi mo- derater har lagt fram förslag om att slopa det helt. En sanktion av detta slag är orimlig, dels för att ett myndighetsbeslut i vissa fall kan leda till ekonomiska konsekvenser som överstiger de som en domstol kan döma ut i form av dagsböter, dels för att de nuvarande reglerna när det gäller momsen faktiskt inte är helt tydliga. En företagare kan inte alltid med säkerhet veta i vilken period en faktura skall bokföras, efter- som skattelagstiftningen och god bokföringssed kan ge upphov till olika tolkningar i vissa lägen. Mot den bakgrunden är skattetilläggen otillständiga. Betänkandet innehåller även förslag till ändrade revisionsregler. Precis som vi skrivit i vår motion är det olyckligt att regeringen väljer att gå ifrån den rättssäkerhetsreform som trädde i kraft den 1 juli 1994. Den utredning som låg till grund för föränd- ringarna var i allt väsentlig enig. Den hade således kunnat utgöra grunden för en hållbar lagstiftning. Förslag om tredjemanskontroll genom revision finns nu med. Man vill ge skattemyndigheten befo- genhet att inte underrätta om vilken person eller vil- ken rättshandling som avses när man vidtar någon åtgärd. Det leder till en rättsosäkerhet som inte är acceptabel. Vid integritetskränkande myndighets- utövning skall åtgärden stå i proportion till ändamålet. Den enskilde måste få veta vad som söks och varför. Finns det speciella skäl att avstå från att meddela detta, skall det finnas ett domstolsbeslut i botten. Även åtgärden att införa revision av löpande rä- kenskapsår står i strid med behovs- och proportionali- tetsprincipen. Det är inte rimligt att myndigheterna skall kunna kontrollera bokföring och annat som inte har samband med de slutliga ställningstaganden som den skattskyldige har gjort i samband med att en de- klaration har lämnats in. I denna omfattande proportion och det omfattande betänkandet från utskottet finns det naturligtvis ut- rymme för en rad kritiska synpunkter. Av tidsskäl nöjer jag mig med att nu ta upp ett ytterligare förhål- lande. Det gäller möjligheten att få F-skattsedel för dem som vill starta företag. För egen del är jag av den uppfattningen att en ge- nerös tillämpning skall gälla. Det är bättre att fler får chansen att starta företag än att folk stoppas i sina ambitioner. Från ett flertal håll kommer signaler om att myndigheterna har varit mycket restriktiva i sin tolkning och till följd av detta nekat folk att få F- skattsedel. I praktiken betyder det svårigheter att starta företag. Skulle något företag missbruka F- skattsedeln, går det ju alltid att återkalla den i efter- hand. Det är bättre att det startas ett företag för mycket än ett för litet i det här landet. Sammanfattningsvis tycker jag naturligtvis att riksdagen bör bifalla samtliga moderata reservationer och be regeringen att återkomma med ett nytt och bättre föreslag till skattekonto, som tar hänsyn till de invändningar som jag här har redovisat. Det borde finnas förutsättningar för detta. För tids vinnande nöjer jag mig med att endast yr- ka bifall till reservation 1 under mom. 1. 0505599928316 N 2010-01-01 00:00:00 222696 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09117/#anf159