2349026 GK09116 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:116 Måndagen den 9 juni 1996/97 116 1997-06-09 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:356 om sexuellt våld - en krigsförbrytelse interpellationsdebatt 21B03397-8C8C-45E6-92FB-E56110F35912 73 Utrikesminister LENA HJELM- WALLÉN (s) s Herr talman! Agneta Brendt har, utifrån det förhål- landet att sexuellt våld är vanligt förekommande i krig och konfliktsituationer, frågat mig om Sverige har för avsikt att ta några initiativ för att öka respekten för Genèvekonventionerna. Låt mig först säga att jag helt instämmer i fråge- ställarens upprördhet över den här typen av övergrepp och den systematiska användningen av sexuellt våld som en stridsmetod i krig och väpnade konflikter. Det råder i dag ingen tvekan om att systematisk använd- ning av sexuellt våld i väpnade konflikter är en krigs- förbrytelse, något som också bekräftades på den se- naste Rödakorskonferensen 1995. Ett sätt att bidra till upprättelsen av offren och att förhindra nya brott i framtiden är att se till att för- övarna ställs inför rätta och straffas. I fallet f.d. Jugo- slavien, som Agneta Brendt hänvisar till, är det fram- för allt staterna i området som skall lagföra de ansva- riga. Sverige deltar aktivt i internationella samfundets agerande för att dessa stater skall underställa den internationella tribunalen i Haag mål om krigsförbry- telser och, om tribunalen väljer att inte ta upp målen, själva ställa krigsförbrytare inför rätta. Denna förplik- telse är en del av Daytonavtalet. Sverige arbetade för att den internationella tribu- nalen i Haag skulle etableras och har i alla relevanta forum gett ett aktivt stöd till tribunalen - såväl före som efter det att den upprättats. Regeringen har vidare givit i uppdrag åt polisen att samla in vittnesmål från personer i Sverige som kan lämna uppgifter om brott mot humanitär rätt, däribland sexuella övergrepp i f.d. Jugoslavien. Dessa uppgifter har överlämnats till tribunalen. Jag kan försäkra att Haagtribunalen tar frågan på största allvar och kommer att göra allt för att förövar- na skall ställas till svars, även för sexuella övergrepp. Svårigheten hittills har varit att lägga fram bevis som binder de åtalade individerna till specifika brott. Detta beror bl.a. på att det finns en tveksamhet hos många offer att ställa upp och vittna i tribunalen på grund av rädsla för sin egen säkerhet men också på grund av de skamkänslor som den sociala och kulturella miljön medför hos dem som drabbats av dessa brott. Efter förfrågan av Haagtribunalen har Sverige förklarat sig villigt att ta emot och skydda personer som vittnat i domstolen och som av olika skäl känner sig hotade. Som jag tidigare påpekat ligger huvudansvaret för att straffa de överträdelser som begåtts hos staterna i f.d. Jugoslavien. Ett viktigt arbete är därför att stärka både rättssystemet och det civila samhället i dessa länder. Det internationella samfundet, däribland Sve- rige, bidrar med omfattande finansiella och personella resurser till detta arbete. Det innebär också ett stöd till de lokala organisationer som stöder just offren för sexuella övergrepp under kriget. På sikt kan för- hoppningsvis detta arbete leda till att fler orkar träda fram och berätta om sina upplevelser. Jag kan tillägga att frågan om straffbarhet för sex- uellt våld är aktuell också i arbetet på att upprätta en permanent internationell brottmålsdomstol. Att döma av förhandlingarna hittills kommer sexuellt våld att ingå i domstolens jurisdiktion inte enbart som en krigsförbrytelse enligt Genèvekonventionerna utan även som ett s.k. brott mot mänskligheten, som också kan begås i fredstid. Detta förutsätter dock att det sexuella våldet är systematiskt, sker i stor skala eller ingår som del i en medveten politik. 0439752610809 N 2010-01-01 00:00:00 222424 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09116/#anf73