2349025 GK09115 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:115 Torsdagen den 5 juni 1996/97 115 1997-06-05 00:00:00 Nordiskt samarbete 0216FAC4-A209-49F1-A3B3-062907B22A7C 62 BERIT OSCARSSON (s) s Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt att här i dag, när vi för första gången får behandla regeringens skrivelse, som jag också hälsar välkommen, ta upp de frågor som finns i ett av de tre utskott som vi numera jobbar med i Nordiska rådet, nämligen Nordenutskot- tet. Jag vill också kommentera, vilket de flesta talare här redan har gjort, den omorganisation som har skett av Nordiska rådet. Det kan hända att det nu är för tidigt att ha färdiga åsikter om nyttan av förändringen. Men jag är alldeles övertygad om att omorganisationen var helt rätt. Vi kan också se att vårt nordiska samarbete har utveck- lats ytterligare, och vi kan framför allt se det på att Europafrågorna och närområdet har blivit alltmer omfattande i vår verksamhet. Det är en naturlig och mycket angelägen uppgift. Det har varit en mycket spännande period. Jag tror att den flexibilitet som ligger i själva kärnan av för- nyelsen medverkar till ett mer utåtriktat och ett mer partipolitiskt tydligt arbete. En sådan omfattande omorganisation som vi har gjort måste få ta sin tid. En framgångsrik förnyelseprocess förutsätter att alla aktörer kommer att delta aktivt för att nå de nya må- len. Där ser jag det som viktigt att tjänstemän, parti- grupper och kanske framför allt vi parlamentariker agerar på ett sätt som gör att vi når målen. Jag har aldrig någon gång tvekat om att det var bra med den här reformeringen. Organisatoriska struktu- rer måste ständigt diskuteras och vitaliseras. De preci- seringar och de arbetsformer som nu har lagts fast för Nordiska rådet ger oss möjligheter till ett förnyat och förstärkt nordiskt samarbete. Reformen har lett till att stora delar av det som har varit Nordiska rådets uppgifter nu har blivit uppgifter inom Nordenutskottet. Av regeringens skrivelse fram- går det att kultursamarbetet har en grundläggande roll i den nordiska verksamheten, och har alltid så haft. Det nordiska samarbetet har sina rötter i vårt gemen- samma kulturarv, i vår språkliga gemenskap och i vår likartade syn på demokrati, social trygghet och rättvi- sa. Som vice ordförande i Nordenutskottet och med- lem i socialdemokratiska gruppen ser jag som en grundläggande uppgift att arbeta för ett folkligt Nor- den där kulturarvet hålls levande genom främjande av samarbete i olika kulturella hänseenden. I dessa tider, när Norden vare sig vi vill eller inte är på väg in i global integration, känns det särskilt viktigt att den nordiska integrationen är stark och samverkansfor- merna effektiva för att möta det nya. Vi är över partigränserna ense om att stödja och utveckla ett Norden som håller kulturarvet levande. För mig och för den socialdemokratiska gruppen är det särskilt viktigt att vi bidrar till ett folkligt engage- mang. Vi utgår från människors vardag. I ljuset av detta ser vi föreningslivet och folkbildningen som särskilt viktiga att stödja. Här ingår naturligtvis också barn och ungdom, vår kanske allra viktigaste resurs för framtiden. Jag vill särskilt nämna en rapport som Nordenutskottet lagt fram till ministerrådet. Den fö- reslår hur Norden kan bli aktivare mot intolerans, främlingsskap och rasism. I mars genomförde Nordiska rådet ett temakonfe- rens i Oslo om nordisk kultur under internationell press. Världskommissionen för kultur och utveckling har på FN:s uppdrag lagt fram en rapport som heter Vår skapande mångfald. Det är en mycket spännande och intressant rapport. Rapporten var ett viktigt un- derlag för konferensen i Oslo. Nästa år kommer det att arrangeras en stor internationell kulturkonferens här i Stockholm. Där kommer vi från Norden natur- ligtvis att agera och följa upp de diskussioner som fördes i Oslo. På kulturkonferensen diskuterades också frågan: Hur kommer de nordiska språken och den nordiska kulturen att kunna hävda sig i framtiden? Kommer de att kunna stå emot det film- och TV-utbud som pro- ducerats av internationella mediejättar styrda av star- ka ekonomiska intressen? Är det snart dags, frågade vi, att sätta upp de nordiska språken och den nordiska kulturen på listan över det som är utrotningshotat? Även om det inte är så illa finns det enligt min mening all anledning att känna stark oro för det som sker. Framför allt måste vi se detta på längre sikt. Nu följs konferensen upp bl.a. genom utskottets två arbetsgrupper. Den ena arbetar med språket. Där kommer vi redan nu i juni att behandla språkets ställ- ning med tonvikt på de västnordiska språken. Den andra arbetsgruppen arbetar med film- och TV- frågorna, som har en central roll för språkgemenska- pen. Bättre möjligheter att se varandras TV är en dröm som måste kunna uppfyllas men tar sin tid. Här har vi också en arbetsgrupp, som jag tidigare har sagt, som just nu håller på att titta på vad vi ytterligare kan göra för att höja kvaliteten på de gemensamma pro- duktionerna. Ett fint exempel på detta är filmen Ham- sun, som jag kan rekommendera. Välfärden och välfärdsmodellen är hotade från fle- ra håll och kanter. Där har vi från socialdemokratiskt håll den viktigaste frågan, sysselsättningen, som Anita Johansson berörde, men också den generella välfär- den. Jag vill avsluta med att säga att förändra verksam- hetsformer och skapa en ny organisation måste få ta sin tid. Vi ser nu fram emot ett förnyat och förstärkt samarbete på den nya arenan där parlamentariker och regeringsledamöter arbetar tillsammans. De förändrade verksamhetsformerna betyder att de tendenser till utslätning som fanns i det gamla sättet att arbeta nu bryts med ett piggare, flexiblare och mer framåtsyftande arbete. De politiska skiljelinjerna tydliggörs. Men det betyder givetvis inte att samsynen förloras. Vi har i Norden en i grunden gemensam människosyn. Den skall vi värna såväl i Norden som i det övriga internationella samarbetet. Herr talman! Jag vill också här i talarstolen svara på Charlotta L Bjälkebrings fråga om vad som har hänt med den rapport som Nordenutskottet lade fram för ministerrådet om sexuellt utnyttjande av barn. Jag håller helt och hållet med att det är viktigt att vi beva- kar det och att vi tar upp frågan med ministrarna vid varje tillfälle vi har. Det som har hänt för vår egen del är att Närområdesutskottet har tillsatt en arbetsgrupp där Margareta Israelsson är ordförande. Den skall bl.a. ta upp den här frågan. Det vi har gjort från förmanskapet i Nordenutskot- tet är att efterlysa de konkreta saker som ministerrådet har gjort sedan Nordiska rådet beslutade om rappor- ten. Vi har ett gemensamt intresse att bevaka att den- na fråga följs upp. 0144891150008 N 2010-01-01 00:00:00 222208 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09115/#anf62