2349025 GK09115 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:115 Torsdagen den 5 juni 1996/97 115 1997-06-05 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:350 om debatt om det mångkulturella samhället interpellationsdebatt 76B03E79-BE01-45C8-8FF1-F0F934519C02 200 YVONNE RUWAIDA (mp) mp Fru talman! Jag vill börja med att tacka ministern, både för svaret och för skriften. Jag förstår att en interpellationsdebatt ger litet tid till en fråga som är en av de viktigaste i Sverige i dag, nämligen hur vi skall utveckla det mångkulturella samhället. Jag tycker därför också att det var synd att det inte gavs tillfälle till en särskild debatt utan enbart en interpellationsdebatt om rasism och främlingsfi- entlighet förra veckan, även om det var glädjande att alla riksdagens partier deltog i denna. Interpellationsdebatten föranleddes av en debatt som har förekommit i medierna på senare tid. Bl.a. har Kajsa Ekholm Friedman, biträdande professor i socialantropologi, skrivit en DN-artikel där hon för- kastar det mångkulturella samhället och påstår att det är ett stort hot mot samhället. Jag anser att de åsikter som framförts, på DN:s debattsida och av en biträ- dande professor, skall bemötas kraftfullt av regering- en, eller åtminstone av integrationsministern. Dessa uttalanden skapar nämligen en otrygghet bland män- niskor - speciellt hos invandrare, som beskylls för att skapa sönderfall i det svenska samhället genom sin närvaro i Sverige. Alla ageranden för att bemöta sådana uttalanden är givetvis nödvändiga, alltifrån det lilla samtalet människor emellan till denna interpellationsdebatt. Men jag anser att det är regeringens speciella ansvar att bemöta sådana uttalanden aktivt och kraftfullt i den mediala debatten. Jag hade t.ex. väntat mig en DN-debatt-artikel som svar från regeringen. När jag skrev interpellationen hade jag inte sett några som helst sådana kraftfulla uttalanden i medierna från ministern i denna fråga. Jag hade förväntat mig ett snabbt agerande här. När det gäller frågan om det mångkulturella sam- hället håller jag med ministern om att ett etniskt mycket blandat eller litet blandat samhälle i sig var- ken är gott eller ont. Däremot ser jag frågan om rät- tigheter som avgörande för hur samhället kommer att utvecklas. Viktigast är rätten att inte bli diskrimine- rad, rätten att bli erkänd, att få vara olik. Det handlar om en erkännandets politik. Att bryta segregeringen, bryta utvecklingen mot ett etniskt segregerat samhälle, är en av regeringens viktigaste uppgifter, säger ministern. Jag anser att t.ex. ett in- vandrartätt område inte behöver vara något dåligt. Däremot är det dåligt om det av ekonomiska skäl eller på grund av diskriminering är påtvingat människor. En påtvingad segregering är av ondo. Att motverka diskriminering anser jag därför vara det absolut vikti- gaste. Det är också viktigt att sätta gränserna för det mångkulturella samhället. Vad innebär det? Vilka rättigheter skall man ha? Vi har i dag en lagstiftning som ger en affärsinnehavare rätt att neka kvinnor som har kläder typiska för zigenare tillträde till affären. Är det att värna om människors rätt att vara olika? Hur har ministern agerat i detta fall, och vad anser minis- tern om detta? Förutom att det finns ett domstolsbe- slut i denna fråga är det många affärer i dag som ne- kar att ge tillträde åt kvinnor som bär en sådan kjol. Som ministern vet återfinns diskriminering på alla områden, både i den privata och i den offentliga sek- torn. Regeringens arbete mot diskriminering av in- vandrare har tyvärr, liksom även andra delar av rege- ringens politik, varit en väntans politik. Det har varit otillräckligt, anser jag. Utredning efter utredning har tillsatts, men man har inte agerat. Väldigt få beslut har fattats. Att förändra attityder är viktigt, och jag ser det som positivt att regeringen jobbar med detta. Men det krävs också en hårdare lagstiftning. Dessutom krävs det att man i de här frågorna arbetar på samma sätt som på jämställdhetsområdet. Där kan jag ta upp ett positivt exempel. Stock- holms stad har faktiskt insett detta och kommer att upprätta integrationsplaner för sina egna anställda - både för att anställa fler människor med invandrar- bakgrund och för att dessa t.ex. skall få fler chefsposter. Man har också föreslagit att inte ge alko- holrättigheter till restauranger som diskriminerar invandrare, dvs. inte släpper in dem. Stockholms stad gör det här - varför gör inte regeringen det? 0332753845811 N 2010-01-01 00:00:00 222346 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09115/#anf200