2349024 GK09114 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:114 Onsdagen den 4 juni 1996/97 114 1997-06-04 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 2EB922B5-2D4B-4A79-A0B3-612BEF3F22E8 62 BIRGIT FRIGGEBO (fp) fp Fru talman! Åtta ledamöter från fem partier i riks- dagens kulturutskott har anmält frågan om hur rege- ringen har förberett förslaget till riksdagen om flytt- ning av tre Stockholmsmuseer till Göteborg. De vill att vi skall granska om Marita Ulvskog har uppfyllt kraven i grundlagen om att förslag som lämnas till riksdagen skall vara förberedda på ett visst sätt. Det är mycket ovanligt att så många ledamöter i ett utskott vänder sig till KU för att få ett ärende inom det egna utskottets område granskat. I själva verket kan jag inte erinra mig något liknande fall. I grundlagen sägs att behövliga upplysningar skall inhämtas från berörda myndigheter och att enskilda och sammanslutningar skall få tillfälle att yttra sig över förslagen, det som kallas remisstvång. Dessutom finns ett MBL-avtal i regeringen, som reglerar hur de fackliga organisationerna skall informeras före rege- ringens beslut. Det är dessa konstitutionella och administrativa frågor som vännerna i kulturutskottet vill ha granska- de, inte frågan om att flytta tre museer. Det ärendet klarar folk i kulturutskottet av själva. Därför finns det inte någon som helst anledning att här i dag diskutera den frågan. Granskningen visar klart och tydligt att alla de regler som gäller för beredning av förslag från rege- ringen har kringgåtts. Beredningen har därmed haft sådana brister att Marita Ulvskog inte kan undgå kritik för den. Denna slutsats, som fem av utskottets partier drar, är den enda rimliga. Att, som socialdemokraterna och Centerpartiet gör, komma fram till att beredningen skett i den i regeringsformen föreskrivna ordningen är en farlig och falsk slutsats. Den är farlig därför att det kan få betydande konsekvenser i framtiden. Den sänder signaler till regeringen om att det inte behövs någon utredning, att det inte behövs något remissförfarande, att det inte behövs några yttranden från berörda myn- digheter och att det inte behövs någon information enligt MBL-avtal till fackliga organisationer. Man kan ägna sig åt en totalt hemlig beredning av förslag som skall lämnas till riksdagen. Slutsatsen är falsk, därför att inga av de moment som är föreskrivna i regelver- ket har använts eller följts upp över huvud taget. I det här ärendet har socialdemokrater och center- partister enligt min mening inte levt upp till sin roll som seriösa granskare. Att socialdemokraterna inte vill kritisera ett eget statsråd kan man ju möjligen förstå, även om man inte accepterar det. Men vad har Centerpartiet i den byken att göra? Vad är bakgrun- den till den osjälvständighet som här uppenbarar sig? Är det verkligen hela Centerpartiets uppfattning som Birgitta Hambraeus representerar? Centerpartisten i kulturutskottet har ju varit med på anmälan till konsti- tutionsutskottet. Har samarbetet med regeringen i ekonomiska frågor så till den milda grad förvridit huvudena på centerpartister att de inte längre kan tänka själva, eller är det, ännu värre, så att de inte tänker alls? Birgitta Hambraeus måste här i dag punkt för punkt redovisa på vilket sätt Marita Ulvskog har upp- fyllt regeringsformens krav på beredning och MBL- avtalets regler. Frågan är för allvarlig för att några undanflykter skall kunna accepteras. Detta gäller naturligtvis också socialdemokraternas talesman Ni- kos Papadopoulos. Fru talman! Jag vill ge Vänsterpartiet en eloge i det här sammanhanget. Kenneth Kvist har förmått att skilja på sakfrågan och den formella beredningsfrå- gan, som vi har att behandla i konstitutionsutskottet. Trots att Vänsterpartiet har träffat en uppgörelse med socialdemokraterna i själva sakfrågan om hur musei- flyttfrågan skall hanteras, har Kenneth Kvist förmått att göra en självständig prövning av själva bered- ningsfrågan. Min uppfattning är att det grundlagsstridiga ar- betssättet har skett planerat och systematiskt från Marita Ulvskogs sida. De som berördes av beslutet skulle hållas oinformerade ända fram till den tidpunkt då förslaget inte gick att hålla hemligt längre, dvs. timmarna före Marita Ulvskogs presskonferens där kulturpropositionen presenterades. Granskningen visar också att Marita Ulvskog vil- selett allmänheten och riksdagen. Den beskrivning som hon numera gör av förslaget stämmer inte med den beskrivning hon tidigare gjort bl.a. vid en fråge- stund här i riksdagen. Hon drar sig inte heller för att skylla ifrån sig och anklaga museichefer för att ha missuppfattat den information som de så småningom fick. Fru talman! Jag har faktiskt sällan sett en sådan förslagenhet från en minister när det gäller att förneka det uppenbara. Vid utfrågningen förnekade Marita Ulvskog vad hon hade sagt här i riksdagen, trots att det finns protokoll så att man kan läsa precis vad som har sagts. Och jag måste säga att jag till viss del hyser viss beundran för Marita Ulvskog för den kyla som hon förmår att presentera. Dessa sista kommentarer har självklart inte något direkt med granskningen att göra, utan är mer en personlig uppfattning om hur en del statsråd kan agera i olika sammanhang. Jag yrkar bifall till reservation nr 9. 0841802782704 N 2010-01-01 00:00:00 221962 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09114/#anf62