2349024 GK09114 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:114 Onsdagen den 4 juni 1996/97 114 1997-06-04 00:00:00 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning 6EC40ADE-BC04-4AFD-BD4D-90A980382F39 43 BIRGIT FRIGGEBO (fp) fp Fru talman! Utskottet har enats om att kritisera Thage G Peterson för brister i beredningen av det s.k. Arbogaärendet. Det är bra att vi har kunnat enas om att inte accep- tera vad som helst vad gäller regeringens sätt att arbe- ta. Själva beslutet är sensationellt. Det hävdas att regeringen inte har vetat om vad den har fattat beslut om. Det var inte vilket beslut som helst, utan det var ett mycket stort och viktigt beslut. Det omfattade ca 1,2 miljarder kronor. Det hade dramatiska konsekven- ser för en hel bygd. Man kan fråga sig vad människor skall tro om hur det går till vid beslutsfattandet i Re- geringskansliet, när de har fått inblick i den s.k. Ar- bogaaffären. Dessbättre tillhör denna typ av beslut undantagen. Det är jag övertygad om. Även om Thage G Peterson har tagit på sig ansva- ret i strikt formell mening för beredningen och beslu- tet, har han indirekt gjort vad han har kunnat för att skylla ifrån sig på sina tjänstemän. Jag ifrågasätter över huvud taget inte att det har gått till på det sätt som departementet har redovisat. Men vad som är obegripligt är att Thage G Peterson och regeringen uppenbarligen inte vet vad den ena eller andra handen i Regeringskansliet gör. Simultanförmågan har i detta ärende helt lyst med sin frånvaro. Regeringen har fattat beslut om neddragning av antalet Viggendivisioner. Det får till effekt att under- hållsvolymerna sjunker. Ett halvår före det slutliga beslutet gav man FMV i uppdrag att göra en ny upp- handling av flygplansunderhållet. Signaler utifrån har kommit om att Arbogaverkstäderna var i fara. Ar- betsmarknadsdepartementet gjorde tidigt förra våren analyser av effekterna i Arboga av neddragningar inom försvarsindustrin. De prognoser som gjordes då stämde nästan på pricken med hur det blev i verklig- heten. Ingenting av detta har påverkat beslutet. Det ver- kar som om all information och alla sakuppgifter har studsat bort från Regeringskansliet, som mot en te- flonvägg. Simultanförmågan hos enskilda statsråd kan inte granskas i KU. Det är inte någon konstitutionell fråga. Det är upp till var och en att dra sin egen slutsats av den information som konstitutionsutskottet kan pres- tera. Däremot är det självklart en fråga för statsminis- tern, att ta ställning till olika kvalifikationer hos sina statsråd. Misstag kan begås. Olyckliga omständigheter kan samverka till olyckliga beslut. Det är mänskligt, och det kan också förklaras. Men vi kan inte rycka på axlarna och låta sådant passera. Konstitutionsutskottet måste sätta gränserna. Det har vi också gjort, tillsam- mans med vår kritik. Om det är mänskligt att fela är det faktiskt lika självklart att man ber om ursäkt, om man genom sina misstag skadar människor. Av det har vi i detta ärende inte sett några som helst tendenser. Ingen ödmjukhet, ingen ånger kan noteras. Inte ens när JK kom med sin rapport och gav myndigheterna rätt på varje punkt, och därmed Thage G Peterson fel på varje granskad punkt, kunde han förmå sig att be någon om ursäkt - inte myndigheterna, som han hade anklagat för att gå utöver sina direktiv och inte arbogaborna, som blev beslutets offer. I stället ser vi ett statsråd som förnekar innebörden av sitt beslut, som förnekar att skattebetalarna betalar flytten, som skyller på myndigheterna, som anklagar dem för att göra fel, som skyller ifrån sig på egna tjänstemän och som i riksdagen förnekar innebörden av uttalanden han själv gjort. Vi ser ett statsråd som skapar kris i förtroendet mellan regering och försvarsmakt. Frågan är egentligen vad som är värst - själva hanteringen i samband med regeringsbeslutet eller krishanteringen efter det att beslutet blivit känt. Jag skulle vilja ta fram ett litet inslag i den ut- frågning som vi hade med Thage G Peterson, som visar på en fortsatt arrogans och okänslighet. Thage G Peterson har när det gäller försvarsbeslutet tillämpat en princip som inneburit att man bara skall ta för- svarspolitiska hänsyn. Målet skall vara ett effektivt och billigt försvar. Alla andra hänsyn av t.ex. regio- nalpolitisk karaktär skall lämnas utanför. I utfrågningen säger han att om han hade vetat vil- ka konsekvenserna skulle bli av Arbogabeslutet, skulle hela situationen kunnat bli annorlunda och han skulle ha tagit tag i situationen. Jag tror inte ett ögonblick på det uttalandet, med tanke på de principer som Thage G Peterson arbetat efter med ganska stor konsekvens när det gäller för- svarsbeslutet. Men han drar sig inte för att med ett sådant uttalande trycka ned folk i Arboga ännu mer i skorna. Hopp tänds och släcks i samma ögonblick. Vad betyder det nu att utskottet utdelar viss kritik mot Thage G Peterson? Jag deltog i en diskussion i radio, där arbogabor också deltog, och en person sade där att Thage G Peterson borde ha blivit prickad. Det uttrycket finns inte i vår formella vokabulär inom konstitutionsutskottet. Man kan säga att prickning är ett samlingsbegrepp sedan gammalt i den offentliga debatten för alla former av kritiskt påpekande mot ett statsråd. I den meningen blir Thage G Peterson nu prickad. Men vi rör oss i konstitutionsutskottet inte med någon särskild, på förhand fastställd betygsskala. Våra resultat redovisas genom uttalanden. Det är själva formuleringen av uttalandet och ordens valörer som är vår slutsats och vårt betyg. Man får alltså läsa den text som KU har skrivit, för att se vilken slutsats KU har kommit till. Samtidigt skall man komma i håg att ordvalet i våra utlåtanden är mycket återhållsamt. Fru talman! Jag yrkar på godkännande av utskot- tets anmälan i denna del. 0841802782704 N 2010-01-01 00:00:00 221943 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09114/#anf43