2349024 GK09114 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:114 Onsdagen den 4 juni 1996/97 114 1997-06-04 00:00:00 Verksamheten inom Europeiska unionen under 1996 4B1947EF-A548-4670-BE00-A8FA99A4F1C6 229 BENGT HURTIG (v) v Fru talman! Lena Hjelm-Wallén räknade upp hur många socialdemokratiska stats- och regeringschefer det finns och de framgångar som har varit i valen i England och Frankrike för socialdemokratiska partier och även för vänstern. Det avgörande är ändå kanske inte vilken partibeteckning som man har, utan det avgörande är vilken politik som man avser att föra. Inom den socialdemokratiska familjen i Europa finns det ju rätt stora spänningar, vilket jag ansett mig ha fått erfara när jag var där nere. Utvecklingen kommer att bli intressant. Man kommer att föra debatten om arbetslösheten, fattig- domen och den ekonomiska politiken i Europa. Jag befarar att de svenska socialdemokraterna inte kom- mer att vara drivande, utan det är de pånyttfödda krafterna i södra Europa som kommer att ta de nya greppen. Lena Hjelm-Wallén berörde också det bristande förtroendet för den europeiska unionen, vilket vi också rätt ingående har behandlat i vår motion till denna skrivelse. Brist på demokratisk legitimitet vid beslutsfattande är en viktig del i detta. Folk är kanske inte insatta i alla detaljer, men de har känslan av att det är en byråkratisk elit som bakom lyckta dörrar tillsammans med en del politiker fattar de avgörande besluten i nära samförstånd med de stora lobbyintres- sena som finns i detta system. Talar man med representanter för Industriförbun- det, SAF, LRF osv. så är de mycket nöjda med sin position. De talar öppenhjärtigt om att de inom kommissionens speciella kommittéer i praktiken kan påverka olika frågor långt före riksdagens utskott. Fackutskotten i riksdagen har däremot praktiskt taget noll insyn i det som händer i dessa kommittéer. En del beslut avgörs numera också på tjänsteman- nanivå och inte av politiker. En sådan erfarenhet har vi när det gäller Systembolagets vara eller icke vara. Det beslutet fattas av domstolen och får naturligtvis ytterst påtagliga konsekvenser för vår socialpolitik, om det skulle gå så att vi får lov att förändra det här systemet och släppa alkoholen mer fri. Vi har också yrkat att vi borde göra en genomgri- pande utredning av hur medborgarnas makt över samhällsutvecklingen i praktiken påverkas av med- lemskapet. Såvitt jag förstår av s. 24 i betänkandet förbereder man inom Statsrådsberedningen direktiv till en utredning om just de här frågorna. Det är vi så klart tacksamma för och kommer att bevaka. Sysselsättningsfrågan är en annan fråga som na- turligtvis har bidragit till det bristande förtroendet för den ekonomiska politik som förs inom unionen. Stif- telsen Ja till Europa utlovade före folkomröstningen 160 000 fler jobb i Sverige om vi gick med. Vi vet ju hur det har gått med det. Var och en kan konstatera att det snarare går åt det andra hållet. Mycket talade för att det snabba genomförandet av konvergenskraven, som var en följd av kraven inför EMU:s tredje steg, ytterligare skulle försvåra kampen mot arbetslösheten. Prisstabilitetsmålets överordnande ställning inom hela den ekonomiska politiken finns fortfarande kvar. Om varje ökning av sysselsättningen kommer att åtföljas av någon form av prisökning, låt oss säga på någon enstaka procent, är det stor risk att den här centralbanken kommer att klippa till med höjda räntor och pressa ned syssel- sättningsökningen igen. Den kommer att hålla nere investeringstakten. Det är så det kommer att fungera. Det är de här stora frågorna som diskuteras med mycket stor intensitet ute i Europa i dag. Det är en verklig rörelse på gång, där man utvärderar hela den ekonomiska politiken som den har formulerats i Ma- astrichtfördraget. Jag hoppas naturligtvis att man kommer att göra förändringar som innebär att man blir mycket mindre klavbunden till den här typen av ekonomisk nyliberal politik och på allvar kan ta itu med sysselsättningsfrågorna. Jag tycker att man kunde ha skrivit litet mer posi- tivt i betänkandet om ropet på en förnyelse av den ekonomiska politiken som finns över hela Europa. Det fick vi ett blankt avslag på. Jag tror inte att de arbetslösa och de fattiga i Europa är nöjda med den skrivningen. Jag får lämna svaren till Magnus Johansson vid sidan av protokollet. 0936271144504 N 2010-01-01 00:00:00 222129 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09114/#anf229