2349024 GK09114 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:114 Onsdagen den 4 juni 1996/97 114 1997-06-04 00:00:00 Verksamheten inom Europeiska unionen under 1996 EDF8183C-FDAD-4410-B408-1226BF3CB276 212 Utrikesminister LENA HJELM- WALLÉN (s) s Fru talman! Det är sannerligen en spännande tid i europeisk politik just nu. Det är uppenbart att ett ideologiskt skifte håller på att äga rum där nylibera- lismen falnar och egoismen trängs tillbaka. Europas medborgare efterfrågar social välfärd, rättvisa och solidaritet. Då vänder de sig också till socialdemo- kratin i land efter land. Vi är i ett spännande skede i Europeiska unionens utveckling. Självklart känner jag som socialdemokrat stor glädje över att ha partivänner i regeringar i 13 av de 15 medlemsländerna. 9 av länderna i EU har nu en socialdemokratisk premiärminister eller statsminister. Självklart påverkas EU av detta starka socialdemo- kratiska inflytande. Den svenska socialdemokratiska regeringen deltar aktivt i det europeiska samarbetet inom unionen. Vi driver på, och vi är med och tar vårt ansvar för ut- vecklingen inom Europa. Medlemskapet gagnar vårt land. Erfarenheterna av de två och ett halvt år som Sverige har varit medlem har stärkt mig i den övertygelsen. Jag vet att Sverige är en respekterad och uppskattad medlem av unionen. Fru talman! Ämnet för dagens debatt är verksam- heten i den europeiska unionen under föregående år, även om lyssnarna kanske tror att det är någonting annat som vi diskuterar. Jag tror att det är rätt så. Det må vara att vi lägger ett verksamhetsår till handling- arna, men då är det också naturligt att man ser framåt. I berättelsen om verksamheten under året har det redogjorts för samarbetet inom praktiskt taget alla politikens områden. De många motionerna tyder på ett stort engagemang från riksdagens sida. Det gläder mig naturligtvis. Det är också bra om detta stora intresse kan spri- das utanför den här lokalen. Från Utrikesdepartemen- tet försöker vi bistå med detta - vi har t.ex. samman- ställt en populärversion av skrivelsen till riksdagen. Den första upplagan var på 50 000. Den är nu slut, och ytterligare 30 000 är under tryckning. Vi vet ju att det svenska folket i hög grad är skep- tiskt eller negativt till EU. Jag skall inte här fördjupa mig i orsakerna till detta, men jag tror att en del av förklaringen ligger i att inträdet i EU sammanföll med den värsta ekonomiska kris Sverige upplevt sedan 30- talet. Nu har vi, eller börjar i varje fall att få, ordning och reda i landets finanser och vi kan se ljusare på framtiden. Jag tror att det kommer att ha effekter på EU-opinionen. Det bristande folkliga stödet är dock en realitet, och någonting som vi måste ta hänsyn till. Det gäller inte minst när vi tar ställning till en så genomgripande fråga som den europeiska monetära unionen. Av bl.a. den orsaken vill det socialdemokratiska partiet inte att Sverige skall ansluta sig till den gemensamma valutan från starten 1999, och alltså inte redan då ingå i den ekonomiska och monetära unionen. För detta har Göran Lennmarker och Bo Könberg riktad kritik mot oss i regeringen. Kanske inte så mycket i sak, därför att vi har den åsikt som vi har, utan snarare - åtminstone från Lennmarkers sida - därför att man hävdar att vi inte har någon åsikt. Gö- ran Lennmarker säger att vi driver med, att vi visar en småstadsattityd och att vi inte vågar fatta egna beslut utan följer andra länder. Jag tycker att det är en osedvanligt felvald fråga att använda som argument för detta. Det är knappast en småstadsattityd vi visar när vi tar ställning i just den här frågan. Det gäller det socialdemokratiska partiet, landets regering och det beslut som riksdagen så småningom kommer att fatta. Troligen blir det ju så att vi fattar beslutet att inte göra som flertalet länder inom EU. Vi driver inte med i den här frågan, utan vi tar ställning utifrån egna utgångspunkter. Snarare är det den handlingslinje som Göran Lennmarker och Bo Könberg redovisar som följer med vad övriga länder står för. Den innebär inte att man tar ställning utifrån det egna landets situation. Vi socialdemokrater har valt att hantera den här frågan på ett mycket demokratiskt sätt. Vi har velat lyssna på människorna. Vad Lennmarker och Kön- berg kräver av oss nu är att vi skall stålsätta oss. Detta vårt lyssnande är något som vi skall föra åt sidan, menar de, och trots att vi väl känner människors syn på EU och EMU skall vi alltså föra landet in i denna ännu mycket mer djupa integration redan 1999. Det de säger till oss är att vi inte skall se de uppenbara klyftor som finns i vårt land och i andra länder. Klyf- tan finns mellan hur de många människorna ser på samarbetet inom EU och den ekonomiska monetära unionen och hur politiska ledare ser på frågan. Jag själv oroas väldigt av den här klyftan, och menar att det är enormt viktigt att vi som har förtroendeuppdrag inom politiken arbetar med den. Visst är valutaunionen viktig, och visst skulle det finnas många fördelar med att gå med i den redan från starten. Men det finns också många brister i unionen, och främst finns det många oklarheter i den. För oss socialdemokrater är det ännu viktigare med en demo- kratisk hållning. Det är en övergripande fråga som faktiskt tar över också sakfrågor, även om det gäller valutaunionen. Jag är något förvånad att från riksdagens talarstol höra uttalanden som tillåter sig att vara så pass befria- de från hänsyn till hur en så stor del av svenska folket ser på EU och EMU i dag. Fru talman! Jag går nu över till att tala om annat förändringsarbete inom EU. Jag hoppas att det för- ändringsarbetet kommer att leda till att svenska folket i ökad utsträckning ser fördelarna med EU. Jag tror att det vi håller på med inom regeringskonferensen är av det slaget. Regeringskonferensen har som uppgift att se över EU:s fördrag. Arbetet inleddes förra året. Detta har gett Sverige ett unikt tillfälle att vara med och påverka samarbetets fortsatta karaktär och inrikt- ning. Jag hoppas att vi skall vara klara med det här arbetet till toppmötet i Amsterdam om knappt två veckor. Jag hoppas också att vi då får se en ny grundlag för EU som bättre än i dag tillgodoser de förväntningar som medborgarna har på EU. Några frågor har varit prioriterade för Sverige. Kampen mot arbetslösheten är en sådan. Det står nu klart att det finns inom räckhåll för oss att få en stor framgång i den frågan. "Sysselsättningsunion" har varit något av ett slagord för att markera att Sverige vill göra EU till en union som sätter kampen mot arbetslösheten högst på dagordningen. Detta är självklart för en socialdemokratisk rege- ring som har just kampen mot arbetslösheten som en så prioriterad fråga. När vi tydliggjorde detta från svensk sida fann vi snabbt att vi hade gehör från Eu- ropas socialdemokratiska partier. I första hand var det andra socialdemokratiska regeringar som anslöt sig till vår syn på att vi skulle ha in frågan om sysselsätt- ningen i Maastrichtfördraget eller i det som nu ersät- ter detta fördrag. Det skall alltså vara högt på dag- ordningen för oss inom EU. Allteftersom har också regeringar med andra partier som medlemmar anslutit sig till denna åsikt. Det vi har hävdat är inte att EU skall ta över sys- selsättningspolitiken, Ingrid Näslund. Vi har hela tiden sagt att den fortfarande skall vara ett nationellt ansvar - det är en självklarhet. Men vi tycker att det behövs mer gemensamma tag mot arbetslösheten. Vi skall slå fast vissa principer inom EU för att få en ökad sysselsättning och en minskad arbetslöshet. Det skall sedan övervakas av en sysselsättnings- kommitté som skall kunna följa upp frågorna. Men det är fortfarande ett nationellt ansvar, och skall så vara. EU-länderna behöver göra mer tillsammans. Vi har alltså nått långt i detta. Jag tycker att vi som svenskar borde vara glada och nöjda över det. Men jag antar att det är för mycket s-prägel över det här förslaget för att Lennmarker och Könberg riktigt skall kunna erkänna att det har varit en så tydlig svensk framgång. På andra områden som vi har diskuterat många gånger här i riksdagen har vi nått en del framgångar. Ibland har det inte varit särskilt mycket, och på sina håll har det varit riktigt bra. Det är ju så i en förhand- ling. Jag tror att det nya EU har förutsättningar att bli ett mer öppet EU där jämställdheten spelar större roll. Det blir ett effektivare EU vad gäller arbetet för att bekämpa miljöproblem, och det gäller också kampen mot narkotika och att förebygga och bekämpa brotts- lighet. Det handlar också om att förebygga och hante- ra internationella kriser. På den punkten fick jag en direkt fråga om det förslag som vi samfällt i den svenska riksdagen är mycket kritiska emot, nämligen att EU och Västeuropeiska unionen skulle slås sam- man, och effekterna av detta. Jag är glad för att vi i riksdagen är eniga om kritiken mot det här förslaget. Regeringen kommer att följa upp detta. Jag tror inte att man behöver dra ut det så långt som att säga att VEU:s integration i EU skulle innebä- ra svårigheter att upptas som EU-medlem, Helena Nilsson. Men däremot kommer man att hamna i den litet underliga situationen att just arrangemanget med VEU som en del av EU skulle innebära att EU självt inte skulle kunna besluta om vilka länder som skall vara med. Då måste faktiskt NATO besluta om den delen, eftersom man måste vara NATO-medlem för att vara VEU-medlem. Det här har jag framhållit många gånger. Jag kan inte kommentera alla sakområden som har tagits upp här, men eftersom det är flera som har tagit upp miljöfrågorna kan jag säga att det självklart är så att vi inte vill öka koldioxidutsläppen. Det är en självklar ståndpunkt från regeringens sida. Vad gäller miljöavgifter har vi den principiella åsikten att det här tangerar skatteområdet, och då skall det vara enhällighetsbeslut eftersom det är ett mellan- statligt samarbete. Det är många andra regeringar som tycker på samma sätt. Jag skall avrunda det som har med regeringskon- ferensen att göra med att säga att de institutionella frågorna långt ifrån är lösta ännu. Vi måste alla vara medvetna om att det krävs konstruktiva kompromisser här. Till Peter Eriksson vill jag gärna säga att det inte är min sak uttala mig om riksdagens arbetsformer och om riksdagen skall sammankallas eller inte. Jag kan bara konstatera att vi kommer att ställa oss till riksda- gens förfogande under sommaren precis på samma sätt som vi har gjort under förhandlingarnas gång. Fru talman! Låt mig sluta med att säga att det allra viktigaste är att vi kommer igenom den här regerings- konferensen så att vi blir mogna för en utvidgning av EU och så att vi kan välkomna nya medlemmar. Det är viktigt att den processen får starta så tidigt som möjligt. Det är den historiskt stora uppgift som nu ligger framför oss. Det skulle tydligare än någonting annat klargöra att EU är ett mycket stort och viktigt fredsprojekt. 0439752610809 N 2010-01-01 00:00:00 222112 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09114/#anf212