2349024 GK09114 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:114 Onsdagen den 4 juni 1996/97 114 1997-06-04 00:00:00 Verksamheten inom Europeiska unionen under 1996 A402A6DB-99C6-41E7-8BD5-146C16F5046B 211 HELENA NILSSON (c) c Fru talman! Till grund för dagens debatt ligger re- geringens berättelse om verksamheten i Europeiska unionen för år 1996. Regeringen har presenterat en utförlig skrivelse på mer än 300 sidor. Vi i Centerpartiet har inte motionerat med anled- ning av denna skrivelse. Vi anser inte att en redovis- ning av verksamheten 1996 bör tas till intäkt för möj- ligheten att ställa krav om framtida svenska stånd- punkter. Vi anser inte heller att det är meningen att vi i riksdagen i detta sammanhang skall ta om den dis- kussion vi hade i mars 1996, när vi behandlade rege- ringens förslag till svenska förhandlingspositioner inför regeringskonferensen. Vi fick då inte gehör för samtliga våra ståndpunkter. Det gällde frågan om en kompetenskatalog för EU i syfte att stärka subsidiari- tetsprincipen, kravet på att Sverige bör driva frågan om att fördragsfästa rätten till ett reglerat utträde och förslaget om att beslut om miniminivåer för miljöskat- ter skall kunna fattas som majoritetsbeslut. Vi vann alltså inte gehör hos riksdagsmajoriteten. Vi respekterar att majoriteten bestämmer. Därför föreligger inte några reservationer från Centerpartiet i dessa frågor. I sak har vi naturligtvis inte ändrat ståndpunkt. Det är klart att vi respekterar majoriteten, även om det är intressant att en del av minoritetens ståndpunk- ter är höggradigt aktuella när vi går in i förhandling- ens slutskede. Jag tänker då på miljöskatterna. Där har man i förhandlingarna kommit fram till att det finns en majoritet för det. Vi får se i slutomgången. Det vore mycket olyckligt, som tidigare har nämnts, om den svenska regeringen ensam skulle stjälpa den frågan. Dagens debatt uppehåller sig av naturliga skäl kring EU:s regeringskonferens. Vi har också från de olika partierna tagit tillfället i akt att ge regeringen vägledning när slutförhandlingarna nu går in i ett avgörande skede. Regeringen gör i sin skrivelse bedömningen "att det finns goda utsikter att uppnå ett gott förhandlings- resultat på Sveriges prioriterade områden". Vi behö- ver inte befara ett förhandlingsresultat på något områ- de som "direkt strider mot de egna intressena". Detta är en mycket optimistisk förutsägelse. Jag vill för egen del inte vara lika tydlig. Även om jag i den debatt vi hade om IGC i januari konstaterade att halvtidsresultatet såg relativt hyggligt ut och att det fanns vissa viktiga genombrott på några punkter för- faller det på andra områden att vara mer av på stället marsch. När regeringen beskriver förhandlingsläget saknas en viktig reservation för slutresultatet. Ibland brukar vi inom Centerpartiet säga att ingenting är klart förrän allting är klart. Vi kan naturligtvis inte räkna hem framgångar i vissa sakfrågor förrän de centrala knäck- frågorna om röstviktning, röstregler, pelarstruktur och institutionernas inflytande har avgjorts. Centerpartiet har deklarerat att en väsentlig ut- vidgning av EU:s beslutsbefogenheter kräver stöd i en rådgivande folkomröstning. En folkomröstning i sig är inget som vi eftersträvar. Den bedömning som jag gjorde i IGC-debatten i januari gäller alltfort: Vad som hittills framkommit inom ramen för regerings- konferensen föranleder inte en önskan från Center- partiet om en folkomröstning inför ratificerandet av ett nytt fördrag. För Centerpartiet är det viktigt att regeringskonfe- rensen skapar förutsättningar för ett utvidgat, uthålligt och förpliktande samarbete mellan Europas alla de- mokratier. Med samarbete skall vi skapa ett Europa för fred, välfärd och god miljö. Regeringskonferensen skall bana väg för en utvid- gad integration där länderna i Central- och Östeuropa kan upptas i EU-kretsen. Här finns anledning för Sverige att agera för ett sammanhållet stöd till kandi- datländerna. Strategin bör vara att Sverige och övriga nordiska länder, varav tre har färska erfarenheter från medlemskapsförhandlingar, samordnar sina an- strängningar för att stödja de baltiska länderna i deras förberedelse för medlemskap. Det är också viktigt att den nordiska treklövern gemensamt agerar för att tydliga och objektiva villkor skall gälla som kvalifikationsgrund. Estland, Lettland och Litauen är samtliga bäst betjänta av en förhand- lingsprocess som utgår från rättvisa och väl kända kriterier. Fru talman! I enlighet med förslaget till fördrag skall Europeiska rådet besluta om gemensamma stra- tegier inom utrikes- och säkerhetspolitiken. De ge- mensamma strategierna skall ange mål, varaktighet och de medel som unionen och medlemsstaterna skall ställa till förfogande. Centerpartiet avvisar inte försla- get att införa gemensamma strategier. Dessa ger en god mellanstatlig och enhälligt beslutad ram för arbe- tet inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspoli- tiken. Men idén om gemensamma strategier förfelas om dessa strategier utformas alltför allmänt och oprecist. Om så sker riskerar de gemensamma strategierna att bli ett redskap för att bakvägen införa majoritetsbeslut i utrikes- och säkerhetspolitiken i stället för att utgöra ett ramverk som sätter tydliga gränser för utrikesmi- nistrarnas arbete. Ett antal medlemsländer driver alltjämt kravet på tydligare skrivningar om integrering av VEU i EU. De vill ange etapper och tidtabell för denna integration. Det finns enligt min mening ingen anledning för Sve- rige att falla undan för sådana krav i slutförhandling- arna. Centerpartiet anser att ansträngningarna inom EU och VEU i stället skall inriktas på att utveckla förmå- gan att på ett europeiskt plan samverka i humanitära insatser, räddningsinsatser, fredsbevarande uppdrag och insats av stridskrafter vid krishantering, inklusive fredsskapande. Allt detta är i enlighet med Peters- bergsuppgifterna, som Sverige och Finland förtjänst- fullt föreslagit skall ingå som en huvuduppgift för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Grundregeln inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken måste fortsatt vara enhällighet. Röstnedläggelse - dvs. att ett land genom att avstå från att rösta inte hindrar att ett beslut fattas - måste alltid vara en möjlighet och inte en underförstådd skyldighet. Ett system med röstnedläggelse kan dock i vissa frågor vara önskvärt, eftersom ett land i så fall inte blir tvunget att tillämpa beslutet samtidigt som landet accepterar att beslutet gäller för unionen. I det fall de gemensamma strategier som föreslås i regeringsförhandlingarna innebär väl insnävande ramar från Europeiska rådet till utrikesministrarna bör kvalificerad majoritet kunna tillämpas när det gäller beslut om gemensamma åtgärder, gemensamma ståndpunkter eller andra beslut på grundval av en gemensam strategi samt beslut om genomförande att dessa. Detta gäller under förutsättning att inget land av viktiga och uttalade skäl som rör nationell politik motsätter sig att ett beslut skall fattas med kvalifice- rad majoritet. Dock kan jag här erinra om att vi när detta berördes i EU 96-kommittén hade en ännu snä- vare bestämning av vad som utgör vitala nationella intressen. Det är inget som vi har drivit vidare, utan vi kan acceptera nationell politik. En sådan fråga som här diskuteras skall hänskjutas till Europeiska rådet för enhälligt beslut. Centerpartiet motsätter sig således inte den liggande kompromissen avseende röstreglerna i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Genom att förslaget till fördrag explicit undantar beslut som har militära eller för- svarsmässiga konsekvenser från vad som skall beslu- tas med kvalificerad majoritet urholkas inte trovär- digheten i Sveriges militära alliansfrihet genom för- dragsändringen. På en punkt som vi har haft uppe i EU-nämnden så sent som i dag vill jag ställa en fråga till utrikesminis- tern. Sverige har som militärt alliansfri en möjlighet att fortsatt vara detta inom ramen för medlemskapet även med en förändring av fördragstexten. Det finns skäl att med anledning av diskussionerna om VEU fråga utrikesministern om de länder som står på tur att komma in kan upptas som medlemmar av EU om man gör denna förändring när det gäller VEU. Man gör bedömningen att de baltiska länderna inte kommer med i NATO:s nästa utvidgningsfas. Kan de exklude- ras som medlemmar om man för in detta med VEU? Centerpartiet motsätter sig inte att driftsutgifterna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken belastar gemenskapsbudgeten. Toppmötet närmar sig. Vi har två veckor dit. Vi hoppas för vår del att det inte skall innebära en för- sening utan att man kommer fram till ett resultat, och att detta inte heller skall försena EU:s utvidgning. Vi i Centerpartiet står redo att arbeta inom ramen för de lösningar som kommer att föreslås för hur vi som oppositionspartier skall kunna samråda med regering- en. Under dessa aktiva dagar skall vi se till att stödja regeringen, komma med konstruktiva lösningar på utestående knäckfrågor och också erbjuda stenhårt motstånd om så behövs. 0370034713503 N 2010-01-01 00:00:00 222111 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09114/#anf211