<anforande>
<dok_hangar_id>2349024</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:114 Onsdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1997-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F7AF2374-CB46-45FE-A828-699B7EC837CA</anforande_id>
<anforande_nummer>184</anforande_nummer>
<talare>Förste vice talman ANDERS BJÖRCK (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Fru talman! Regeringens utnämningspolitik är en
återkommande fråga. En av orsakerna till att den är
just återkommande är att trägen vinner. I lagom tid
före utskottets behandling av dessa frågor brukar det
hända något som ger en något bättre balans när det
gäller utnämningarna om man ser till den partipolitis-
ka fördelningen.
När utskottet presenterade sitt granskningsbetän-
kande hade jag tillfälle att konstatera att ett par mode-
rater blev utnämnda precis innan vi skulle sätta i
gång. Även utskottets värderade ordförande kunde
glädja sig åt att bli landshövding i, tillåt mig att säga
det, landets kanske mest intressanta län. Jag sade då
också att såsom det här nu fungerar bör vi naturligtvis
månatligen granska regeringens utnämningspolitik. På
det sättet kommer det att bli en viss självsanerande
aktivitet i detta sammanhang.
Regeringsformen stadgar att det endast är förtjänst
och skicklighet som får utgöra grund vid utnämningar
till statliga ämbeten. Det är klart att man kan tolka
detta på litet olika sätt. Om vi skall se på hur rege-
ringarna Carlsson och Persson har tolkat detta stad-
gande i regeringsformen har de funnit att socialdemo-
krater i långt större utsträckning än personer som
kommer från de borgerliga partierna har just de kva-
lifikationer som avser förtjänst och skicklighet.
Jag har under åren med en rad exempel påpekat att
det naturligtvis strider mot alla matematiska sannolik-
hetskalkyler att det kan vara på detta sätt. Det är, fru
talman, fortfarande en utomordentligt stor snedbalans
när det gäller utnämningspolitiken i Sverige. Med
tanke på den sena timmen skall jag inte trötta kamma-
ren med - vi skall ju strax votera - en rad exempel
som under årens lopp har samlats i konstitutionsut-
skottets protokoll.
Jag vill bara slå fast att med den praxisutveckling
som vi har fått, anser jag det vara självklart, vilket
framgår av den moderata reservationen, att en ny
regering, vid ett kommande regeringsskifte, har full
rätt - moralisk, politisk och juridisk - att göra de
förändringar vad gäller landshövdingar, generaldirek-
törer, ambassadörer och vad det nu kan vara som den
finner för gott. Detta innebär naturligtvis inte nöd-
vändigtvis att man behöver göra sig av med duktiga
personer som måhända har fått sina befattningar på
politiska meriter. Men jag finner det vara otvetydigt
klart att den här rätten föreligger.
Vid statsministerns besök i konstitutionsutskottet
verifierade han också att det är regeringen som suve-
ränt tolkar hur regeringsformens stadgande i fråga om
förtjänst och skicklighet skall tillämpas i praktiken.
Det innebär att jag är övertygad om att vi går mot ett
system där regeringsskiften innebär förändringar på
de poster som tidigare betraktats som opolitiska. Jag
tror inte att det är en bra utveckling. Men jag finner
den tyvärr ofrånkomlig.
</anforandetext>
<intressent_id>037063714405</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>222084</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09114/#anf184</protokoll_url_www>
</anforande>
