<anforande>
<dok_hangar_id>2349024</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:114 Onsdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1997-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>1D4EFA26-CD77-444B-8602-35A15487442D</anforande_id>
<anforande_nummer>18</anforande_nummer>
<talare>KENNETH KVIST (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! KU:s granskning är som påpekats en
granskning av att regeringsmakten utövas under la-
garna och av att vår författnings bokstav och intentio-
ner följs av regeringen i dess beslut och i dess bered-
ningar av ärenden. Det är också en granskning av att
regeringen visar vederbörlig respekt och följer av
riksdagen, som lagstiftande församling och folkets
främsta företrädare, fattade beslut.
Det är ett ganska digert arbete som KU har att ut-
föra i sin granskning. Jag vill påpeka - vilket nog har
glömts bort av tidigare talare - att detta gransknings-
arbete inte skulle vara möjligt utan ett så kompetent,
engagerat och i sanningssökandet oförvitligt kansli
som konstitutionsutskottet har.
De ärenden som vi granskar skall ju inte ha nå-
gonting att göra med det politiska innehållet, utan de
skall gälla hur regeringen har genomfört och tolkat
riksdagsbeslut och hur man har berett ärenden, hur
dess administration fungerat osv. En rad ärenden har
anmälts av riksdagsledamöter som sett dem som
konstitutionellt problematiska. Någon gång har ären-
den kanske anmälts utan att de haft sådana aspekter.
Men det är bättre om det görs för många anmälningar
än för få. Vi i utskottet måste få ett brett underlag och
möjligheter att göra en kritisk granskning av makten
ur de aspekter som vi har att granska den.
Samtidigt har vi inte gjort den typ av övervägan-
den som man kunde få intryck av när man hörde det
som förste vice talmannen sade. Han höll ett valtal här
nyss. Vi har varken gjort någon jämförande studie
över effektiviteten hos olika regeringar eller granskat
huruvida den ena regeringen har varit "bättre än nå-
gon annan". Det var en politisk utsvävning som inte
har någon grund i vårt betänkande.
Jag vill bara erinra om att när den här samman-
sättningen av utskottet inledde sitt arbete hade vi
anledning att i granskningsbetänkandet betydligt fler
gånger rikta kritik mot den då avgående borgerliga
regeringen än vad vi gör när det gäller den sittande
regeringen.
Det är möjligt att det som döljs i snö kommer upp
i tö och att vi i framtiden kan få anledning till kritiska
anmärkningar även på den här regeringens arbete när
vi får det i ett litet historiskt perspektiv. Men så här
långt ger arbetet inte någon egentlig grund för det
relativt tvärsäkra uttalande som Anders Björck fällde.
Jag delar i huvudsak Birgit Friggebos inställning
när det gäller utfrågningarna. Jag kan i sig se att
Birgitta Hambraeus kan ha vissa poänger ibland när
det gäller vissa utfrågningar. Icke desto mindre är
uppgiften för KU:s ledamöter att vara oerhört när-
gångna i sina frågor för att få fram sanningen så gott
sig göra låter. Man kan möjligtvis göra den politiska
kommentaren att Centern på något sätt nu har tagit på
entreprenad att stryka den nuvarande regeringen med-
hårs. Då kanske allt grävande i sanningen kan upple-
vas som litet aggressivt. Jag tycker att Centern åtmins-
tone på någon punkt svek sin konstitutionella uppgift.
Men det får vi återkomma till när denna punkt disku-
teras.
De ärenden vi granskar har inget att göra med det
politiska innehållet. Jag anmälde t.ex. själv utrikes-
ministerns s.k. julklapp till UD:s tjänstemän. Gransk-
ningen visar att denna utdelning formellt sett inte var
otillåten. Därmed kan inte KU ge någon kritik. Det är
en helt annan sak att jag alltjämt tycker att det är
utmanande med en sådan gratifikation när den offent-
liga sektorn drar ned på verksamheter och bidrag på
ett sätt som hårt drabbar människor med långt sämre
villkor än UD-personalen brukar leva under.
Men KU:s granskning skall vara sådan att den un-
dersöker om regeringen följer reglerna, och vi skall
inte ta ställning i sakfrågan. Den generella bild som
jag, som nu har gjort min tredje granskning, får fram
är att trots att det finns brister fungerar det politiska
livet i den mening som vi har att granska det relativt
hyggligt i det här landet. Det finns egentligen inte
något stort och flagrant konstitutionellt brott som
någon regering som jag har varit med och granskat
har begått.
Det betyder sannolikt inte att det inte existerar
lobbyverksamhet, som kan ha framgång, och att det
förekommer inre cirklar som värnar varandra och
håller varandra om ryggen. Jag tror att allt detta före-
kommer i svensk politik såväl som annorstädes. Men
jag tror ändå att granskningarna som huvudlinje kan
ge ett gott betyg åt det svenska systemet inom politi-
ken.
Det finns frågor, t.ex. lobbyism och sådant, som
jag menar skulle vara frestande att granska. Jag kan
som exempel nämna hur reglerna för distributionsstöd
ändrades när det gällde Metro Weekend. Ett par stora
tidningars redaktörer uppvaktar regeringen och får till
stånd ändringar. Regeringen är emellertid konstitutio-
nellt oförhindrad att lyssna på den man vill lyssna på
och tala med den man vill tala med. Det finns egentli-
gen inga konstitutionella fel, även om man kan se spår
av en sorts framgångsrik lobbyverksamhet som man
skulle vara frestad att kritisera konstitutionellt. Men
egentligen är det svårt att se hur KU skulle göra det
inom den här ramen.
En fråga som vi har vänt på i utskottet är den om
kronförsvaret. Det är bra att den saken blev anmäld.
Anmälans slutpunkt var egentligen att uppdra åt KU
att uttala sig för en kommission som skulle diskutera
frågan. Den tar heller inte upp en konkret konstitutio-
nell aspekt. Men det är utomordentligt bra att ut-
skottsmajoriteten ändå har kunnat enas om att förut-
skicka att den här frågan måste prövas brett i samhäl-
let. Det är något förvånande att inte alla partier kan
vara överens om det.
Slutligen vill jag ta upp en fråga som har väckt
mycket diskussion inför den här granskningen. Det är
krigsmaterielexporten och frågan om följdleveranser
av krigsmateriel. Vi har här kunnat enas om att riktlin-
jerna är oklara, att de måste moderniseras och att de
måste göras tydliga, även om vi säkert gör det utifrån
helt olika politiska utgångspunkter. Jag gör det utifrån
en utomordentligt kritisk syn på den svenska vape-
nexportpolitiken. Jag anser att vi egentligen i vårt
material har kunnat se att oklarheten i riktlinjerna hela
tiden har tolkats i en exportexpansiv riktning och att
nya termer och begrepp smugits in för att underlätta
ytterligare vapenaffärer. Men oklarheten har vi kunnat
enas om. Både Anders Björck, för vilken nästan ingen
vapenaffär skulle vara otillåtlig, och jag, som har en
mycket restriktiv hållning till vapenexport, har kunnat
se detta, men vi har kunnat lägga de politiska skilje-
linjerna åt sidan och har sett till sakens konstitutionel-
la sida.
Fru talman! Det finns ytterligare en sak som vi
borde diskutera i sammanhanget men som får anstå
till ett annat tillfälle. I och med inträdet i EU har riks-
dagens och regeringens roll kommit att förskjutas. En
hög EU-tjänsteman sade till mig vid tillfälle att det
leder till att granskningsuppgifterna i de nationella
parlamenten nu blir större, eftersom lagstiftnings-
uppgifterna blir mindre genom EU-parlamentet. Vi
har ännu inte hittat en effektiv metod för granskning
av Sveriges EU-arbete, där riksdagens granskningsar-
bete sker på riksdagens eget initiativ och inte på ini-
tiativ av en regeringsskrivelse. Men till detta får vi
återkomma.
</anforandetext>
<intressent_id>0544752215503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>221918</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09114/#anf18</protokoll_url_www>
</anforande>
