<anforande>
<dok_hangar_id>2349024</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09114</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:114 Onsdagen den 4 juni</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>114</dok_nummer>
<dok_datum>1997-06-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>741AFCC6-B3FF-42C4-9343-8970A1334F6F</anforande_id>
<anforande_nummer>157</anforande_nummer>
<talare>AXEL ANDERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! I sådana här rapporter som avges av
internationella organ - också av GATT - är arbets-
ordningen den att det granskade landets regering
mycket starkt är involverad i granskningen. Man är
det inte på så sätt att man talar om vad granskarna
skall tycka. Det är en dialog där det granskade landets
regering själv i slutändan avger en redovisning, en
rapport.
Teoretiskt, min käre Kenneth Kvist, kunde
granskningen ha skett precis så tidigt som Kenneth
Kvist säger.
Det är intressant att han i sin replik inte berör mitt
tredje och sista argument, det argument som rör folk-
omröstningen och den upphetsade stämning som då
förelåg. Jag har ingen svårighet att försvara en bor-
gerlig regerings handlande i det här fallet, eftersom
jag delar den uppfattning som KU:s majoritet har. Det
fanns uppgifter i den här GATT-rapporten som Ken-
neth Kvist och andra som var nej-aktivister under
folkkampanjstiden hade kunnat prata både länge och
väl och högljutt om, som ett olämpligt trumfkort för
ja-sidan när det gällde att påverka folkopinionen.
</anforandetext>
<intressent_id>0145888252000</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>222057</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09114/#anf157</protokoll_url_www>
</anforande>
