2349023 GK09113 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:113 Tisdagen den 3 juni 1996/97 113 1997-06-03 00:00:00 Extern revision av Regeringskansliet B9FED91C-A531-4416-9207-274B7B3888CC 40 BIRGIT FRIGGEBO (fp) fp Herr talman! Man skulle kunna säga att riksdagen i dag kommer att behandla ett mycket senkommet förslag. Det är faktiskt ganska märkligt att frågan om den externa revisionen av Regeringskansliet inte har kommit till stånd förrän nu. Den uppmärksammades i samband med lagen om statsbudgeten. Det var en del remissinstanser som pekade på den här frågan. Riktigt tydlig blev den förra våren, bl.a. i samband med KU:s granskning av regeringen och i samband med diverse kontokortsaf- färer. Frågan har beretts av Riksdagens revisionsutred- ning, efter det att konstitutionsutskottet uttalade sig för att det borde finnas någon form av extern revision. Utredningen har mycket snabbt kommit med förslag, och det är det som vi nu behandlar. Det här innebär att vi kommer att få en bättre ordning när det gäller den årliga revisionen och granskningen av Regeringskansliet. Det blir inte läng- re enbart en intern fråga för regeringen. Det betyder också i sak att riksdagens kontrollmakt utvidgas, och det är bra. Det är mycket viktigt i en demokrati att man har en fungerande kontrollmakt. Överallt där makt utövas måste det finnas en insyn, och det måste finnas en kontroll. Jag tycker mig ibland uppfatta att man ser denna kontrollfunktion litet över axeln i olika sam- manhang. Inte minst gäller det kommunernas revi- sionsverksamhet, som är nog så viktig. Olika jävsfrågor togs upp. De är också intressanta i detta sammanhang. Men om det antyddes att det inte var bra att politiker satt i utredningar av olika slag som så småningom skall behandlas här i riksdagen, tror jag nog att det är en ordning som inte skulle vara särskilt välkommen. Det skulle betyda att alla riks- dagsledamöter vore uteslutna från att delta i kommit- téväsendet. Den fråga som närmast har uppmärksammats i samband med detta förslag är hur revisionsberättelsen skall behandlas. Var skall den stanna någonstans? I dag är det litet olika ordning för olika myndigheter. När det gäller Riksbanken skickas revisionsberättel- sen från Riksdagens revisorer till riksdagen, och fi- nansutskottet bereder frågan. Vad är det man bereder inför riksdagens beslut? Jo, det är frågan om man skall ge Riksbanken ansvarsfrihet och hur en even- tuell vinst skall disponeras. Riksbanken är dessutom inte någon anslagsmyndighet. Riksdagens revisorer granskar också justitieom- budsmännen och Riksdagens förvaltningskontor. I de fallen stannar revisionsberättelsen hos Riksdagens revisorer och går inte vidare till riksdagen. Skillnaden i det här avseendet är att tanken inte är att det skall beviljas någon ansvarsfrihet. Den kontrollen sköts i andra former, t.ex. av Riksdagens ombudsmän. Det finns också generella regler för hur överskridanden eller eventuella överskott skall behandlas. När vi nu inför en extern revision för regeringen är frågan: Hur skall den behandlas? Då måste man göra klart för sig vad detta handlar om. Det handlar om att Riksdagens revisorer skall granska en årsredovisning från regeringen. Man skall titta efter om denna årsre- dovisning är rättvisande, att informationen är tillför- litlig, jämförbar och riktig. Det handlar alltså inte om en effektivitetsrevision. En sådan kan Riksdagens revisorer göra på annat sätt, man kan ta upp egna olika undersökningar. Det handlar inte om att bevilja ansvarsfrihet. Det har vi en annan ordning för här i riksdagen, dvs. frågan om misstroendevotum kan tas upp och riksdagens konstitutionsutskott granskar statsrådens tjänsteutövning. Förslaget från konstitutionsutskottet är att revi- sionsberättelsen skall stanna hos Riksdagens reviso- rer. Men hur skall man då åstadkomma det som Per Rosengren bl.a. är ute efter, att riksdagsledamöterna och riksdagens kammare får insyn och kan utöva kontroll över den här verksamheten? Tanken är att revisionsberättelsen, med de even- tuella anmärkningar som finns, skickas ut till rege- ringen. Sedan skall regeringen återkomma och tala om vad den har gjort med anledning av de påpekan- den som kan finnas i revisionsberättelsen. Det bästa är väl att man återkommer i budgetpropositionen. Då finns det alla möjligheter för riksdagens partier och riksdagens ledamöter att skriva sina motioner. Om det skulle finnas påpekanden i revisionsberättelsen hos Riksdagens revisorer har dessutom konstitutionsut- skottet alla möjligheter att på eget initiativ ta upp den här frågan i sitt granskningsarbete. Det här betyder att vi får en rationell ordning som är anpassad till realiteter. Det blir effektivt och de demokratiska kontrollfunktionerna kan utövas. Det här förslaget tar också hänsyn till hur kontrollmakten här i riksdagen är uppbyggd i övrigt. Herr talman! Jag skulle bara vilja fästa kammarens uppmärksamhet på ytterligare en punkt i betänkandet. Det handlar om hur förslag från olika arbetsgrupper och utredningar här i riksdagen skall beredas. Revi- sionsutredningens förslag antogs av talmanskonferen- sen tillsammans med remisserna och skickades till riksdagen. Förslaget var alltså obearbetat. Konstitu- tionsutskottet säger nu att det måste bli en annan och bättre tingens ordning. Utskottet säger att förslag som lämnas till riksdagen för beslut skall vara tydliga och väl beredda. Motionsrätten skall kunna ges en reell innebörd. Man skall inte onödigtvis tynga utskotten med mer utredande verksamhet. Vi säger också att vi utgår från att det blir en bättre ordning i framtiden. Det behövs verkligen, eftersom det pågår ett omfat- tande utredningsarbete om förändringar av arbetsfor- merna här i riksdagen, inte minst i talmannens arbets- grupp. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag. 0841802782704 N 2010-01-01 00:00:00 221786 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09113/#anf40