2349021 GK09111 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:111 Fredagen den 30 maj 1996/97 111 1997-05-30 00:00:00 Svar på interpellationerna 1996/97:293 och 310 om sexuellt utnyttjande, m.m. interpellationsdebatt C3DECDD6-4109-4421-A3C5-0D2CFC93A8D0 4 ELISEBEHT MARKSTRÖM (s) s Fru talman! Justitieministern! Jag skall be att få tacka för svaret på min interpellation. Jag är medveten om att statsrådet inte kan diskutera ett enskilt fall, men jag skall ändå börja med att citera från inled- ningen av en dom från Södertälje tingsrätt. Jag har valt att utelämna alla namn. Tillsammans med sin väninna, dennes pojkvän och hans vänner åkte offret på kvällen till den 22 juli 1995 i bil från Ösmo till restaurang Stationen i Södertälje för att roa sig. Hon hade svart kort klänning, en orange genomskinlig topp, skor samt behå och trosor på sig. De bestämde att de skulle åka hem tillsammans när restaurangen stängde, men det blev inte så eftersom hon och vänin- nan blev osams. Vad är skälet till att domstolen så ingående be- skriver offrets klädsel? Det är en ung kvinna det är frågan om. Hon är 18 år. Det är mitt i högsommaren. Det är varmt ute. Hon skall gå på fest. Kan det vara så att domstolen anser att den klädseln på en 18-årig kvinna är ovanlig, eller är beskrivningen ämnad att leda tankarna till att kvinnan är lättklädd och bjuder ut sig och i och med det får skylla sig själv? Det nämns för övrigt inget om männens klädsel, varken om de hade byxor, skor, strumpor eller kal- songer på sig. Däremot omnämns de tre männen ge- nomgående som "pojkarna". Pojkarna var mellan 17 och 21 år. Varför skriver man så? Är det för att skapa en bild av fyra unga grabbar som i stundens ingivelse gör något som de inte borde? Är man pojke när man är 21 år? Jag kommer inte ifrån känslan av att avsikten har varit att helt enkelt framställa förövarna som litet oskyldiga och barnsliga - som "pojkarna" - medan kvinnan framställs som lättfotad. Kvinnan har berättat vad hon har utsatts för, och männen har i stort sett berättat samma sak, utom på en väsentlig punkt. Hon säger att allt har skett mot hen- nes vilja. De säger att hon har varit med på det hela. Hon har berättat att hon var rädd. Hon var som förlamad i hela kroppen. Hon kände sig borta i huvu- det. Hon utsätts för tio samlag som på löpande band, som en av männen uttrycker det, under loppet av några timmar av tre män som hon inte känner. Enligt läkarintyg har hon fått skador i underlivet. Hur många tror att kvinnor gillar att ha sex med en grupp vilt främmande män? Hur många tror att kvin- nor frivilligt vill ha sex tills underlivet skadas? Hur många tror att kvinnor gillar att ha tio samlag med olika män under en natt? Inte någon tror det, utom möjligtvis den som har tittat mycket på porrfilm. I porren framställs kvinnor just på detta sätt. I en allmän rimlighetsbedömning måste man kon- statera att det inte är det minsta troligt att en mycket ung kvinna frivilligt går med på sexuella övningar av detta slag. Tyvärr bidrar domstolens utslag nu till att förstärka denna snedvridna syn, eftersom det enligt vår lagstiftning i praktiken inte är brottsligt att utsätta kvinnor för upprepade ofrivilliga samlag alldenstund som inga vittnen finns och ord står mot ord. Kränk- ningen för kvinnan blir på så sätt dubbel. Skyddet mot sexuella övergrepp har allvarliga brister. Jag är nöjd med att justitieministern är så tydlig när hon säger att hon inte kommer att tveka när det gäller att se till att bristerna i lagen åtgärdas. Jag skall be att få återkomma i frågan om att domstolarna måste ta till sig och tillämpa kunskap om hur männi- skor i krisartade situationer kan reagera. 0683297678211 N 2010-01-01 00:00:00 221494 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09111/#anf4