2349020 GK09110 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:110 Torsdagen den 29 maj 1996/97 110 1997-05-29 00:00:00 Sverige, EU och handelspolitiken inför 2000-talet 0847D208-8DAF-4173-AE29-113292BB3487 5 REYNOLDH FURUSTRAND (s) s Herr talman! Denna debatt skall handla om Sveri- ge, EU och handelspolitiken inför 2000-talet. Låt mig få inleda med att säga att jag tycker att det är bra att vi får tillfälle att diskutera dessa frågor speciellt. Det har inte alltid varit så. Ofta har denna debatt hållits sent på kvällen, och det har inte varit speciellt många fler här då än vad det är nu, tyvärr. Sverige har nu i drygt två och ett halvt år varit medlem i den europeiska unionen. Många av de be- slut som fattas i det samarbetet påverkar oss mer direkt i dag än tidigare. Inre marknad är exempelvis både hemmamarknad och i ökad utsträckning EU- marknad. GATT förändras och får fastare former och arbetssätt i WTO - som världshandelsorganisation. Vi ser nya marknader växa fram och skapa möjligheter för ökad handel med varor och tjänster. Vi ser att ny teknik, framför allt informationsteknik, bildar nya mönster som påverkar handel och handelspolitik. Jag hörde på morgonen i något av morgon-TV- programmen, herr talman, att handeln via Internet har ökat kraftigt under detta år. Frågor som jag och säkert fler ställer oss är hur detta påverkar oss som konsu- menter och producenter. Hur skall de framtida regel- verken se ut? Hur kommer vi att påverkas av ytterli- gare gemensamma valutasystem? Hur kan vi bidra till att Östeuropa och andra områden blir mer och lik- värdigt delaktiga i världshandeln? Hur motverkar vi protektionism, sociala missförhållanden och mil- jöproblem som är kopplade till världshandeln? Självfallet kommer inte dagens debatt att ge svar på dessa frågor. Möjligen kan vi ange riktningen för vad vi med politiken som instrument kan åstadkom- ma. Herr talman! Det är med intresse som vi ser fram emot att få höra vad Leif Pagrotsky, som ju är ny som handelsminister, har för tankar och idéer om den framtida världshandeln. Vi välkomnar honom i den rollen och till det som jag har förstått är hans första egentliga riksdagsdebatt. Vi vet att hans dagordning på detta område är omfattande, spännande och in- rymmer väldigt stora utmaningar. Jag tänker något beröra det betänkande som är underlaget för dagens debatt. Jag vill kommentera några av de reservationer som finns i betänkandet. Vänsterpartiet tar i sin reservation upp frågan om bl.a. en samordning av näringspolitiken och handels- politiken, och anser också att ett större offentligt ägande skulle vara mer stabiliserande för världshan- deln. Miljöpartiet säger i en reservation att GATT- överenskommelsen styrs av multinationella företag, banker, finansinstitut och handelshus, och att WTO enbart har blivit en stor byråkrati. Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna anser i sin reservation att frågor om handel och ar- betsvillkor samt handel och miljö kan komma att motverka frihandel. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har också reservationer på det området, men utifrån helt andra utgångspunkter. Herr talman! Jag tror att det är viktigt att under- stryka att det råder ett mycket starkt samband mellan en liberaliserad, friare världshandel och förutsättning- ar för ekonomisk tillväxt, varaktig utveckling och sysselsättning. Om vi kan minska restriktionerna på områden där de har en bromsande effekt måste detta avspeglas i ett ökat varuflöde, bättre konkurrenskraft och bättre tillväxt. Detta förhållande gäller faktiskt i stort sett för alla länder. Jag kan inte finna något skäl till att ett ökat offentligt ägande garanterar bättre världshandel, och jag kan inte se något land där det är så. Jag kan inte se att WTO, om det utvecklas som en organisation mot mer samarbete och mindre byråkrati, skulle motverka världshandeln. Jag hade själv, herr talman, förmånen att få delta på WTO-konferensen i Singapore förra året. Min slutsats, och för övrigt hela konferensens slutsats, är den att vi genom borttagande av hinder, vidgade överenskommelser och ökat marknadstillträde skapar både fler och bättre betalda arbetstillfällen i många länder på denna jord. Självfallet skall Sverige delta i detta arbete. Vi skall stärka förtroendet för en friare världshandel. Sverige skall se till att WTO blir en stark och sammanhållen organisation. Jag vet att det är det vi gör. Jag har själv suttit och sett hur svenska förhandlare och svenska ministrar driver på dessa frågor både i WTO och i EU-sammanhang. Vi bemöts också med mycket stor respekt från omvärlden. Om vi står utanför WTO eller andra organ blir varken värl- den eller Sverige bättre. Herr talman! Frågan om handel och arbetsvillkor och frågan om handel och miljö är också frågor som blir mer och mer uppmärksammade. När dessa frågor behandlades på Singaporemötet var det ingen part som drev frågan om att nyttja sanktioner för att uppnå egna mål på t.ex. arbetsrättsområdet. Man har mycket klart slagit fast och enats om att ILO, den internatio- nella arbetsorganisationen, är det organ som skall bedöma de grundläggande arbetsformerna. Självfallet måste både WTO och ILO:s sekretariat vara de som behandlar och framlägger förslag på detta område. Samtliga medlemsländer i WTO har uttalat sitt stöd för ILO:s arbete för att åstadkomma bra arbetsvillkor för arbetstagare i alla länder. Jag ser det som angelä- get att Sverige också fortsatt bevakar just dessa frågor vid kommande ministermöte. För närvarande pågår en analys av vilka effekter som regler för arbetsvillkor får för t.ex. u-ländernas utvecklingsmöjligheter. Också när det gäller handel och miljö pågår analy- ser och utvärderingar. Här har faktiskt många u-länder haft misstanken att miljöhänsynen skulle användas som ett hinder från i-ländernas sida. Den särskilda arbetsgrupp inom OECD som tillsattes 1995 för att studera bl.a. de här frågorna har fått ett förnyat man- dat och väntas redovisa sitt resultat senare i år. Jag menar att EU och Sverige måste agera för att skapa en plattform som innebär att handelsregler inte motver- kar utan i stället stöder internationaliseringen av mil- jökostnader på både nationell och internationell nivå. Frågan om handel och fattigdomsbekämpning är också ett viktigt område som tas upp i betänkandet. I den utrikeshandelspolitiska debatten 1995 här i riks- dagen framhöll utskottet att frihandel är en avgörande drivkraft för den globala utvecklingen. Den bedöm- ning som då gjordes gäller fortfarande, nämligen att en konsekvent frihandelspolitik skall syfta till att ge de mindre utvecklade länderna fritt tillträde till i- ländernas marknader. Handelsministern har på en fråga ställd av Lena Klevenås, som kommer att delta senare i debatten, gett en motivering i detta ärende - svarat och redo- gjort för den svenska ståndpunkten. Sverige har tagit initiativ till att man skall göra särskilda studier för att belysa villkoren för marknadstillträde och de minst utvecklade ländernas särskilda förhållanden. Det är angeläget att olika politikområden, t.ex. handelspoli- tik och biståndspolitik, samordnas och samverkar, så att fattiga och mindre utvecklade länder också blir delaktiga i den ökade globaliseringen. Jag kan bara, herr talman, understryka vikten av att Sverige och handelsministern agerar för att det skall gå att snabbare få fram konkreta resultat när frågorna skall behandlas vid det s.k. högnivåmöte mellan WTO, UNCTAD och ITC som kommer att hållas senare i år. Herr talman! Sammanfattningsvis vill jag säga följande. Vi kommer att få möta många möjligheter och många problem inom världshandelsområdet. Jag är övertygad om att Sverige såväl inom EU som i övriga samarbetsorgan av internationell karaktär har en pådrivande roll. Jag är optimist när det gäller möj- ligheterna att lösa problem så att vi får en fredligare värld, bättre arbetsvillkor och sociala förhållanden samt en för oss alla bättre miljö. Med det anförda ber jag att få yrka bifall till hem- ställan i betänkandet och avslag på samtliga reserva- tioner. 0229002789006 N 2010-01-01 00:00:00 221353 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09110/#anf5