<anforande>
<dok_hangar_id>2349020</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09110</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:110 Torsdagen den 29 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>110</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Sverige, EU och handelspolitiken inför 2000-talet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>21EDE0FF-44B3-46EB-82DB-AB60FEDB8C73</anforande_id>
<anforande_nummer>13</anforande_nummer>
<talare>REYNOLDH FURUSTRAND (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Precis som många andra frågor och
områden tidigare inte har betraktats som WTO-
kompetens kommer man säkert att diskutera huruvida
denna fråga är WTO-kompetens eller inte.
Jag vill bara understryka vad jag sade tidigare: Jag
är inte främmande för att frågan åter lyfts upp på
WTO-nivå om man inte hittar en lösning på den sam-
organisationsnivå där den ligger i dag. Det är en fun-
damentalt avgörande fråga att bra arbetsvillkor, bra
standard inte skall vara hämmande i konkurrenshän-
seende. Dåliga arbetsvillkor och dåliga arbetsförhål-
landen skall alltså inte ge en bättre konkurrensförmå-
ga. Jag har respekt för att Karin Falkmer har en helt
annan uppfattning, jag delar den inte, men så länge
jag har möjlighet kommer jag att verka för att den här
frågan får en lösning som gagnar löntagare, oavsett
var de befinner sig i världen.
</anforandetext>
<intressent_id>0229002789006</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>221361</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09110/#anf13</protokoll_url_www>
</anforande>
