<anforande>
<dok_hangar_id>2349020</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09110</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:110 Torsdagen den 29 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>110</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ny förmögenhetsskattelag </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>5D8C988D-4A56-4712-BB21-7F11B42B890E</anforande_id>
<anforande_nummer>120</anforande_nummer>
<talare>PER ROSENGREN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag tror inte att Michael Stjernström
skall ta ordet "logik" sin mun. Vad ni föreslår är ju en
skattelättnad utöver den latenta skatteskulden. Vi har
konstaterat att 24 % är maximalt. Om man så har köpt
aktierna för en krona och sålt dem för tusen, så kan
det maximalt bli 24 % i latent skatteskuld. Men ni
anser att det handlar om 25 %. Var finns logiken där?
Var hittar ni den sista procenten?
Vi har alltså försökt att på något sätt resonera lo-
giskt. I alla fall där värdet på aktien åtminstone för-
dubblats under tiden, där är det en latent skatteskuld
på 15 %. Alla som får en förmögenhetsökning som så
att säga ligger under fördubblingen är vinnare även i
vårt system. Där det har varit en ännu större ökning,
finns det en liten latent skatteskuld, det är riktigt. Men
vi har försökt att använda oss av någon form av ge-
nomsnitt i det har sammanhanget. Det tycker jag är
logiskt. Men förklara var ni hittade sista procenten!
</anforandetext>
<intressent_id>0681085425612</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>221468</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09110/#anf120</protokoll_url_www>
</anforande>
