2349019 GK09109 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:109 Onsdagen den 28 maj 1996/97 109 1997-05-28 00:00:00 Kommunal samverkan 8E65B772-4915-4C9B-A597-98EA16221B3F 47 MATS BERGLIND (s) s Fru talman! Kommunernas och landstingens verk- samhetsområden är i dag hårt ansträngda. De utsätts för hårt tryck från olika perspektiv. Medborgarna ställer krav på bra och fungerande omsorg, vård och skola. Det ställs också stora krav på att kommuner och landsting skall vara effektiva. Medborgarna skall uppfatta dem som obyråkratiska och handlingskrafti- ga. Kommunerna skall vara kostnadseffektiva. Annars får de kritik, och det sägs att kommunal och lands- tingskommunal verksamhet är ineffektiv, onödigt dyr och bara kostar medborgarna skattepengar. Dessutom har både kommuner och landsting knappa resurser. Det ställer nya krav på både kommuner och landsting. De måste få andra förutsättningar för att arbeta än vad som gäller i dag. I dag finns två tydliga teorier om hur kommunal verksamhet skall organiseras. Det finns de som menar att det enda vettiga är att sälja ut och privatisera. Sedan finns det de som hävdar att kommun- och landstingsverksamhet skall utvecklas och hitta nya arbetsformer. Fru talman! Jag tillhör den kategori som förordar det senare. Jag tror nämligen inte att privatisering och utförsäljning löser de grundläggande problem som medborgarnas krav på den kommunala verksamheten innebär. Därför är det positivt att regeringen nu kom- mer med denna proposition om kommunal samver- kan. Därmed ges större möjligheter. Nya idéer kan spira i den kommunala verksamheten. Det är förvånande att Jerry Martinger så hård- nackat driver linjen att kommunerna ger sig in på andra verksamhetsområden än avsett, att de blir nä- ringsidkare och konkurrerar med det privata närings- livet. Det finns ingenting som tyder på att så är fallet. Generellt sett är det precis tvärtom - kommuner och landsting minskar sitt deltagande i sådana verksamhe- ter. Det kan finnas något enstaka undantag som jag inte känner till, som det alltid är populärt att dra upp i en politisk debatt. Men generellt sett är det inte så. Det visar t.ex. de siffror som Kommunförbundet har tagit fram. Vad är det som säger att kommunerna skulle driva fram sådan verksamhet i och med detta förslag, bara för att de får nya möjligheter att samver- ka och organisera verksamheten? Jag tror att det handlar om att man vill skapa en attityd, att kommunal verksamhet är byråkratisk och ineffektiv och att det skall till andra alternativ. I propositionen finns flera viktiga punkter. Jag tänker inte gå igenom alla utan koncentrerar mig på två. Den ena gäller möjligheten att ha en gemensam nämnd. Det är bra ur den aspekten att det ställer krav på samarbete, mellan flera kommuner och mellan kommuner och landsting. Skolans arbete har redan nämnts i debatten. Det är ett utmärkt område. Försla- get innebär att man kan hitta andra samarbetsformer för det praktiska arbetet. Jag kan inte förstå att kom- muner skulle gå in i en sådan verksamhet med en illa dold odemokratisk avsikt, som bl.a. Peter Eriksson hävdar. Om det är någonting som kommunalpolitiker i allmänhet är rädda om, oavsett partifärg, så är det bestämmandet över den egna verksamheten och den egna kommunen. När man går in i ett samarbete är man oerhört noga med utformningen och regleringen av det. Det politiska livet i kommuner och landstings- kommuner har också förändrats. Peter Eriksson tror att det är hundraprocentig demokrati och insyn bara frågorna avgörs vid ett fullmäktigesammanträde. Allting annat är odemokratiskt. Vi som jobbar kom- munalpolitiskt har sett att det under de senaste åren har blivit allt större inslag av målstyrning. Alltfler övergripande frågor handhas i fullmäktige. De delege- ras sedan till nämnder och styrelser. Detta förslag innebär ingen skillnad i det avseendet. Det sitter poli- tiskt förtroendevalda även i dessa nämnder och styrel- ser. De är inte odemokratiskt valda, som Peter Eriks- son vill hävda. De är precis lika demokratiskt valda som alla andra. Det är redan i dag fullt möjligt att delegera från det beslutande fullmäktige till olika nämnder och styrelser. Jag är förvånad över att man tar till denna argumentation, att förslaget skulle inne- bära att det blir odemokratiskt. Den andra punkt jag vill ta upp gäller kommun- förbunden och deras rätt att delegera till styrelser frågor som annars skulle åligga fullmäktige. Flera har sagt att det är märkligt att det skulle vara stora frågor som delegeras och att det innebär att man tar bort insyn och inflytande. Fru talman! Jag vill läsa innantill i betänkandet vad som egentligen står. Då blir sammanhanget ett helt annat. "Regeringen anser att medlemmarna i förbunds- ordningen skall få föreskriva" - det är alltså frivilligt - "att förbundsstyrelsen skall vara ställföreträdare för den beslutande församlingen och att den skall få fatta beslut som i kommuner och landsting annars ankom- mer på fullmäktige. Enligt utskottet bör denna möj- lighet finnas. Det kan bli fråga om stora områden som kommunalförbundet skall ansvara för." - Det blir en helt annan sak. Det handlar om stora områden, och inte om stora frågor. Det är klart att det handlar om viktiga frågor, eftersom det är fullmäktige som skall avsäga sig beslutanderätten. Det förnekar jag inte. Men andemeningen är att man, i ett kommunalför- bund där ett stort antal kommuner medverkar, av rent praktiska skäl kan delegera beslut till styrelser och nämnder enligt beslutsordningen. Här möter vi återigen samma motsatsförhållanden - det krävs att kommuner och landsting skall vara obyråkratiska, handlingskraftiga och effektiva. Då får man ta ansvaret och ge denna möjlighet. Det är viktigt att poängtera att det är en möjlighet. Det är inte självklart att den skall utnyttjas. Flera har sagt att man delegerar till styrelser för att inte få insyn. Det är fel. Enligt kommunallagen har fullmäktige i dag möjlighet att besluta om att nämn- ders och styrelsers sammanträden är öppna för all- mänheten. Hemma i Enköpings kommun har vi haft öppna sammanträden under två års tid. Nämndsam- manträden är i princip öppna för medborgarna, under förutsättning att de inte rör frågor som är sekretessbe- lagda. Den möjligheten kommer att finnas även i det här läget. Det är offentliga handlingar, offentliga proto- koll, och det finns insyn. Det är dessutom särskilt skrivet att den fullmäktigeledamot som vill ställa en interpellation till någon i dessa förbundsstyrelser skall ha rätt att göra det. Man är alltså väldigt noga med att de skall få denna möjlighet. Jag kan inte förstå att det bara därför att man gör det inom ett kommunförbund skall bli så pass odemokratiskt som görs gällande från vissa håll. Herr talman! Jag yrkar härmed bifall till utskottets hemställan i betänkandet och avslag på samtliga re- servationer. 0780836041816 N 2010-01-01 00:00:00 221240 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09109/#anf47