2349019 GK09109 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:109 Onsdagen den 28 maj 1996/97 109 1997-05-28 00:00:00 Skydd av hotade arter samt aktionsplaner för biologisk mångfald 2882406E-A577-42D9-BFB2-3546D85B4124 31 GUDRUN LINDVALL (mp) mp Fru talman! Det senaste var naturligtvis mycket positivt. Nu handlar det inte bara om de stora forsar- na, älvarna och andra vattendrag. Det man tyvärr tittar på är små objekt. Jag hoppas att Eva Eriksson och jag kan vara överens om att det är lika angeläget att dessa blir kvar. Här finns alltså en möjlighet för många av de arter som har varit hårt trängda, vilket också påpe- kats i Naturvårdsverkets aktionsplan, att få finnas kvar. Det finns således möjligheter att skapa biotoper så att uttern kan komma tillbaka. Mycket av det som tas upp i den reservation som jag efterfrågar stöd för är sådant som tyvärr inte kommer att tas upp i miljöbalken. Det är för smått. Det kommer inte att föreslås i miljöbalken att Tullen skall ha befogenheter. Det kommer inte att finnas i miljöbalken en uppmaning till regeringen att se till att vi får en svensk förordning som följer upp CITES- föreskrifterna. Det kommer inte i miljöbalken någon uppmaning till regeringen att se över skyddsjakten i Sverige som är fruktansvärt omfattande. Jag hade väl aldrig tänkt att engagera mig i jaktfrågor i riksdagen, men när jag läste jaktförordningen blev jag för- skräckt. Den härrör uppenbarligen från en annan tid än denna. Där finns över huvud taget ingenting som visar att vi värnar en biologisk mångfald. Där verkar det snarast som att om en art inte utrotas kan vi alltid skjuta. Jag skulle verkligen önska att få ett stöd för de här frågorna. Jag är mycket glad över att Eva Eriksson nämner en del av de arter som faktiskt går tillbaka. Tofsmesen har t.ex. gått kraftigt tillbaka, en art som var vanlig tidigare. Den finns än så länge inte uppta- gen på listan över hotade arter, och måtte den vid Gud inte hamna där. Jag tror att vi behöver bli fler som trycker på i dessa frågor. Visst diskuterar vi ofta detta, men fastän vi diskuterat detta så länge är det precis som Eva Eriksson säger, att det har hänt väldigt litet. Vi har förlorat arter i Sverige, och framför allt har vi fått en trivialiserad flora och fauna. De som har klarat sig har blivit kvar, och de finns kvar i någorlunda stort antal. Men specialisterna, de som vi haft krav på, går tillba- ka. Kan vi inte försöka skriva gemensamma saker i framtiden så att vi får en studs på utvecklingen? 0962854674801 N 2010-01-01 00:00:00 221224 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09109/#anf31