2349018 GK09108 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:108 Tisdagen den 27 maj 1996/97 108 1997-05-27 00:00:00 Svar på interpellationerna 1996/97:303, 318, 336, 347, 357 och 365 om fredsprocessen i interpellationsdebatt F02E7ACF-C7F2-47D2-A8B7-DD34329B90E3 18 Utrikesminister LENA HJELM- WALLÉN (s) s Fru talman! Beträffande fredsprocessen och dess framgång handlar det om att påverka parterna. Det är ändå de som äger frågan. Vi kan aldrig komma ifrån att det är deras ansvar. Det handlar då inte bara om de politiska ledningarna. Jag tror att det också handlar mycket om att de många människorna får komma till tals i de palestinska områdena och i Israel, därför att de vill fred, och vi skall stärka deras röster. Sedan handlar det naturligtvis också om att om- världen måste vara tydlig, så att man kan klargöra kritiken mot alla brott mot det som man har kommit överens om vad gäller fredsprocessen och oviljan att fortsätta fredsprocessen. Här är FN viktigt, även om FN dessvärre inte riktigt kan samla sig till beslut som har en stark genomslagskraft. Det måste nämligen fattas beslut i säkerhetsrådet, och vi har två gånger under denna vår försökt att få till stånd beslut i säker- hetsrådet. Båda gångerna har USA lagt in sitt veto, så det har alltså inte varit möjligt. Generalförsamlingen fattade då ett beslut, vilket är bra. Vi röstade för det, men detta beslut har ju inte riktigt samma effekt. Vi skall inte ge upp vad gäller FN:s möjligheter, för FN har ett ansvar också för den här regionen, men vi måste inse realiteten att USA har en annan åsikt och också sätter kraft bakom orden. Jag vill återigen säga att såväl EU som USA är mycket viktiga i denna process. Vi har olika kontakt- vägar, och vi är starka på litet olika områden. Men jag tror att det vore väldigt olyckligt om man skulle säga att den ena skall ställa sig bakom den ena parten och den andra bakom den andra parten och på det sättet bli delparter i detta. I stället skall vi föra en balanse- rad politik tillsammans. Jerusalem är naturligtvis mycket känsligt i sam- manhanget. Jag tycker att det är helt oacceptabelt när Israel drar in palestiniers uppehållstillstånd, som Eva Zetterberg tog upp. Jag menar också att det är viktigt att vi som omvärld gör vad vi kan för att Jerusalems ka- raktär som mångkulturell och mångkonfessionell stad skall bevaras och att vi gör vad vi kan för att stärka den palestinska karaktären av Jerusalem, eftersom staden är så utsatt då situation är som den är just nu. Till diskussionen om PLO-stadgan vill jag bara lägga till att såväl president Clinton som förre pre- miärministern Peres välkomnade PLO:s beslut för ett år sedan och därmed ansåg att denna fråga var utkla- rad. Nu har den nya israeliska regeringen velat an- vända detta att processen inte är slutförd inom PLO i sin propaganda. Jag tycker inte att svenska riksdags- män skall falla för detta. MR-brott på palestinska områden är något som vi tar upp när vi diskuterar biståndssamarbetet. Vi stöder ju också organisationer som verkar för bättre mänsk- liga rättigheter på palestinska områden. Att villkora bistånd är alltid väldigt besvärligt. Palestinierna skulle inte acceptera ett sådant villkor. Vad skulle det då leda till? Det skulle leda till att deras egen befolkning skulle få ännu sämre förhållanden, t.ex. barnen, som Eva Zetterberg har talat om. En hel del av vårt bistånd går till förbättringar av barnens situation. Här betyder våra frivilligorganisationer väldigt mycket. Vi tycker att det är ett väldigt bra sätt att för palestinierna tyd- liggöra enskilda organisationers betydelse i ett sam- hälle. Det är synnerligen viktigt. Sedan är det på det viset att vi inte kan ägna oss åt hur mycket bistånd som helst men tillåta att handel och företagande i palestinska områden inte har en chans att utvecklas. Det är därför det är så viktigt med alla krav på slopade avspärrningar, en fungerande hamn och en fungerande flygplats i Gaza. Dessutom ger vi mycket företagsinriktat stöd inom vårt bistånd, för att just ge hjälp till självhjälp på det palestinska området. 0439752610809 N 2010-01-01 00:00:00 221151 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09108/#anf18