<anforande>
<dok_hangar_id>2349015</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09105</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:105 Tisdagen den 20 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>105</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-20 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>F63360C3-88AD-47CE-8337-2DC15D853674</anforande_id>
<anforande_nummer>27</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet PIERRE SCHORI (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Denna kammare har antagit en ny
utlänningslag med verkan från den 1 januari. I den
redovisas ganska utförligt svaret på den fråga som
ställdes här. Jag kan bara säga att vi har gjort utomor-
dentligt tydliga klarlägganden och antagit riktlinjer
för vad som definierar flyktingskap och asylskäl i
Sverige. De går längre i generositet - låt mig säga så
- än FN:s flyktingkonvention, Genèvekonventionen,
och är mer moderna i sin tillämpning.
Till detta kommer de s.k. humanitära skälen. I
dem skall man alltid väga in den enskilda individens
situation. Där spelar barnen en särskild roll, eftersom
vi i den nya lagen har inkorporerat FN:s barnkonven-
tions anda. Det går inte att säga exakt hur det kan
tillämpas på varje enskild situation eller varje enskild
familjs situation, men detta är tydligt angivet i förar-
betena och i utlänningslagen som sådan.
</anforandetext>
<intressent_id>0928800583601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220790</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09105/#anf27</protokoll_url_www>
</anforande>
