2349014 GK09104 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:104 Fredagen den 16 maj 1996/97 104 1997-05-16 00:00:00 Det reformerade pensionssystemet 16B33A23-BFF5-428C-A4F6-FDDFFF001D74 37 BO KÖNBERG (fp) fp Fru talman! Pensionsreformen, och beslutet om den från 1994, rör ju den viktigaste och den största av de svenska socialförsäkringarna. Det var angeläget att få ett bra innehåll i den, och det var angeläget att få en bred uppslutning bakom den, med tanke på den stora roll som den spelar för många människor under många decennier framåt. Vi från Folkpartiet liberalerna tycker att vi har fått gehör för en hel del synpunkter när reformen har genomförts. Jag uppfattar att också andra partier som är med om uppgörelsen har fått det. Det är förstås förutsättningen för att man skall kunna få en bred uppgörelse. Det är självklart att det tar tid att genomföra en så pass omfattande förändring som pensionsreformen innebär. Med facit i hand tror jag att man kan säga att det var klokt att de fem partierna kom överens om att inrätta en speciell grupp av personer. Alla fem partier skulle känna ett ansvar, inte bara det parti som fick ansvaret för regeringsmakten under perioden. Före- komsten av genomförandegruppen, möjligheten att föra ordentliga samtal mellan de fem partierna, har spelat en stor roll när det gäller att brygga över de motsättningar som har uppstått och när det gäller de påfrestningar som uppgörelsen har utsatts för under de gångna åren. Jag nämnde att detta måste ta tid. Men det är klart att detta har tagit mer tid än det hade behövt göra. Uppskoven med genomförandet av reformen har förstås i stor utsträckning haft att göra med de inre problemen - de inre konversionerna - som har funnits inom det största partiet, Socialdemokraterna, på den här punkten. Det är inte konstigt att det har uppstått en betydande oro på många håll över vad som skulle hända med reformen. Det har varit spekulationer om att den inte skulle hålla och att denna breda politiska uppgörelse skulle spräckas. Förutom att det skulle få negativa effekter för själva pensionsfrågan skulle det förstås få negativa effekter vad gäller klimatet för samarbete mellan partierna i vårt land. Därför var det mycket glädjande att man i partlile- daröverläggningarna, som ägde rum i januari i år, var så entydig om att arbetet skulle fortsätta och uppgö- relsen skulle fullföljas. Det är också, fru talman, mycket glädjande att utskottet har kunnat enas om ett tydligt uttalande om nödvändigheten av att överens- kommelsen fullföljs, och i texten konstaterar också utskottet, eller påminner om, att de partier som står bakom uppgörelsen har lovat varandra att de ändring- ar som kan tänkas göras i den skall vara ändringar som man är överens om. Jag tror att man i och med detta har stillat en betydande del av den oro som har funnits på olika håll över att reformen inte skulle kunna genomföras. Fru talman! Ett område som har väckt stor debatt den senaste tiden gäller frågan om premiereservdelen i pensionsreformen. Det har inte varit så mycket de- batt om det viktiga med den eller att den skall genom- föras, utan diskussionen har gällt hur den skall bokfö- ras här hemma i våra nationalräkenskaper. Och när vi träffar våra europeiska vänner inom EU gäller den hur den skall bokföras inom EU-systemet. Detta har i sin tur haft en koppling till de bokföringsmässiga villkor som har ställts upp i samband med Maastrichtavtalet när det gäller ett deltagande i den gemensamma euro- peiska valutan. Det finns en hel del missuppfattningar i den debat- ten. Margit Gennser var inne på några av dem i sitt inlägg. I det här sammanhanget är det kanske viktigast att slå fast att man nu har fått ett besked från Eurostat där det konstateras att premiereserven, trots det stora inslaget av frivillighet vad gäller placering, är en del av socialförsäkringssystemet. Det är förstås sant i den enkla meningen att det är obligatoriskt att tillhöra den. Därför är den förstås en del av socialförsäkringen. Samtidigt arbetar genomförandegruppen för fullt för att hitta sådana juridiska lösningar som gör att det här blir ett mycket väl skyddat individuellt sparande. Att en och annan, i alla fall ytligt sett, har pekat på att det finns en motsättning mellan dessa begrepp är inte så konstigt. Det är mera konstigt att landets finansminis- ter har uppfattat brevet från Bryssel som att han plötsligt har 15 eller 29 miljarder - eller hur många det nu är - att använda för reala utgifter eller skatte- sänkningar. Det är klart att ingenting realt har föränd- rats av detta brev från Bryssel. Det har förändrats vad gäller hur detta skall bokföras i kolumnerna. Men Sverige har varken blivit rikare eller fattigare på grund av att ett brev med portot 4 kr eller 4 francs har skickats från Bryssel till Stockholm. Den debatten får vi föra i ett annat sammanhang när vi diskuterar vil- ken budgetomslutning vi skall ha. Då gäller förstås de vanliga spelreglerna, och de vanliga politiska mot- sättningarna kommer säkert att komma fram. Vår reform har väckt betydande internationell uppmärksamhet. På många håll i världen diskuterar man nu hur man skall reformera sina pensionssystem. De problem som Sverige har stått inför har vi inte varit ensamma om att stå inför. Många andra har samma problem, och de lösningar som vi har funnit har väckt betydande internationellt intresse. De har t.o.m. delvis påverkat reformarbetet i en del andra länder. Riksdagen kommer sannolikt om någon timme att ställa sig bakom utskottsbetänkandet. Därmed är det genomförandegruppens och regeringens sak att se till att man fullföljer den träffade överenskommelsen enligt utskottets anmaning och att de nödvändiga besluten fattas under denna mandatperiod. 0384833975200 N 2010-01-01 00:00:00 220750 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09104/#anf37