<anforande>
<dok_hangar_id>2349014</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09104</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:104 Fredagen den 16 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Systembrister och missbruk inom socialför- säkringssystemen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>A45E2583-2F68-491F-9B59-5EA757FD3CA5</anforande_id>
<anforande_nummer>14</anforande_nummer>
<talare>ULLA HOFFMANN (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Fr.o.m. den 1 oktober i år kommer var
och en av oss som är försäkrade via det generella
obligatoriska socialförsäkringssystemet att bli betrak-
tade som presumtiva fuskare eller kriminella när vi
blir sjuka, får barn, skiljer oss, får assistansersättning,
bostadsbidrag eller bostadstillägg till pensionärer. Då
inför nämligen Socialdemokraterna tillsammans med
Moderaterna och Kristdemokraterna en ny lag som
säger att försäkringskassetjänstemän kan tränga sig in
i våra bostäder för att kontrollera vad vi gör. Gillar de
inte vad de ser kan de sänka vår ersättning eller dra in
bidraget. De skall också kunna kontakta andra perso-
ner som kan tänkas ha upplysningar om oss.
Detta är en ren klasslagstiftning som öppnar för en
personkontroll som inte tillhör en rättsstat, vilket
Lagrådet också instämmer i. Lagrådet har avstyrkt
lagändringen och har kallat den för husrannsakan om
detta görs i undersökningssyfte, särskilt som ersätt-
ningen skärs ned eller dras in vid vägran att ta emot
besök om omständigheterna motiverar det. Lagrådet
anser att regeringen skall införa en generell regel som
säger att kassans besök i det särskilda fallet måste
vara motiverat. Det är märkligt att utskottsmajoriteten
helt struntar i Lagrådets kritik.
Orsaken till regeringens förslag är fusket i social-
försäkringen, som enligt Riksrevisionsverket uppgår
till 5-7 miljarder kronor per år. Det är faktiskt ett
fåtal procent av helheten. RRV har inte gjort någon
åtskillnad mellan rent fusk, systembrister och ett
överutnyttjande av systemet som orsakas av system-
konstruktionen. Självklart anser vi, liksom alla partier
i riksdagen, att det är angeläget att fusket stoppas.
Men det finns gränser för hur detta kan gå till. Då
skall det handla om fuskbekämpning och inte om att
hålla ett helt folk under kontroll i någon sorts allmän-
preventivt syfte. Det är högst tvivelaktigt att införa en
generell stickprovskontroll utan någon individualise-
rad prövning i det särskilda ärendet.
Vi vill att inriktningen på fuskbekämpningen skall
vara att rätta till systemfelen som gör att människor
fuskar. Ta t.ex. fusket kring karensdagen och sjuk-
skrivningarna. Kring den 1 maj avslöjades att stats-
ministern varit sjuk några gånger och inte sjukskrivit
sig. Han hade ställt in möten som någon annan minis-
ter fick ta och meddelat att han befann sig i bostaden i
Malmö. Därigenom slapp han avdrag på lönen både
för karensdag och sjukskrivning. Är det någon som på
allvar tror att försäkringskassan i en stickprovsmässig
kontroll skulle ge sig till att tvinga sig in i statsminis-
terns bostad, eller i riksdagsledamöternas heller för
den delen?
Vanligt folk tvingas att ta semesterdagar för att
klara sig utan alltför stora löneavdrag när de blir sju-
ka. Ytterligare andra arbetar med feber i kroppen
fram till sex minuter innan arbetsdagen är slut. Då kan
de sjukskriva sig och slipper därmed avdrag på lönen
för karensdagen.
Vem tror att man kommer åt en flerbarnsmamma
som får det ena barnet efter det andra med samme
man, utan att de bor ihop, med stickprovskontroller.
När kassan ringer på dörren och mannen är där kan
han hävda att han besöker sina barn. Visserligen trod-
de min pappa att barn blev till på natten, men så är det
ju faktiskt inte. Eller förväntar sig majoriteten att
försäkringstjänstemännen skall ge sig ut mitt i natten
för att kontrollera om de som officiellt skiljt sig bor
ihop?
Försäkringskasssan ges också tillstånd att som det
heter "göra efterfrågan hos någon annan som kan
antas kunna lämna nödvändiga uppgifter." Utskottet
förklarar i betänkandetexten att det bara är den som
kan antas lämna nödvändiga uppgifter för bedöm-
ningen av ersättningen som får tillfrågas. Som exem-
pel nämner man arbetsgivare, arbetsförmedling eller
skattemyndighet. Man påpekar också att försäkrings-
kassan inte får lämna ut sekretesskyddad information.
Det täcker den försäkringstjänsteman som på kro-
gen påminde en försäkrad om att han skulle skicka in
uppgifter. Men vad sägs om den försäkringstjänste-
man som, en tid efter min skilsmässa när vi möttes i
Bollmora centrum, frågade mina barn, som då var 7
och 9 år: Hur är det med pappa, träffar ni honom
någonting, bor han hemma hos er? Vad är sekretes-
skyddat i den frågan? Kan någon fälla honom för att
han pratar med mina barn och undrar var deras pappa
bor? Eller när försäkringskassan ringer hem till gamla
föräldrar och frågar om deras barn bor ihop? Är det
sekretessbrott? Jag vill inte på något sätt pricka eller
utmärka försäkringskassans personal. Men faktum är
att vi med lagstiftning tvingar dem till dessa integri-
tetskränkande handlingar.
Vi menar från Vänsterpartiets sida att det är full-
ständigt tillräckligt att försäkringskassan får möjlighet
att ta del av adressuppgifter från posten och att alla
uppgifter som lämnas till kassan görs på heder och
samvete. Då blir fusket en kriminell handling som
skall polisanmälas och utredas i vanlig ordning. Och
skulle det bli frågan om intrång i den enskildes bostad
krävs en order om husrannsakan.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 4 under
moment 5.
</anforandetext>
<intressent_id>0166402877505</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220727</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09104/#anf14</protokoll_url_www>
</anforande>
