<anforande>
<dok_hangar_id>2349013</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09103</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:103 Torsdagen den 15 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>103</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-15 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>F43F0579-BC62-48E7-B68D-06BEEAF1735F</anforande_id>
<anforande_nummer>31</anforande_nummer>
<talare>LARS LEIJONBORG (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Förra året vid denna tid växte krav på
en extrariksdag för att få åtgärder mot arbetslösheten.
Nu är 66 000 färre i sysselsättning än för ett år sedan.
Är det då rimligt att säga att vi håller fast vid vår
strategi? Finns det inte anledning att byta strategi om
verkligheten bryter samman?
Kan inte statsministern lova att forcera arbetet
med de åtgärder som skulle kunna få fart på jobben?
</anforandetext>
<intressent_id>0980725315516</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220548</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09103/#anf31</protokoll_url_www>
</anforande>
