<anforande>
<dok_hangar_id>2349012</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa ändringar i radio- och TV-lagen m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FA5A7F8B-6AEB-456D-A488-5590102956D6</anforande_id>
<anforande_nummer>94</anforande_nummer>
<talare>NILS FREDRIK AURELIUS (m)</talare>
<parti>m</parti>
<anforandetext>Herr talman! Kenneth Kvist oroar sig över kon-
centrationen inom medierna. Det är klart att det före-
kommer att tidningar slås samman eller samarbetar på
olika sätt. Men det avgörande är ju ändå om det kan
tillkomma någonting nytt.
Som också Håkan Holmberg var inne på är frihe-
ten att etablera på marknaden det som korrigerar den
process som ofta förekommer, nämligen att olika
medier läggs samman eller slås ut. Om man inte
stänger möjligheterna till nyetablering, vilket man
uppenbart försöker att göra när det gäller lokalradion
som är nästa ärende, är det helt klart att mångfalden
kommer att öka, något som vi snart kommer att få se
ännu mera av genom den nya tekniken, inte minst
inom TV.
Emellertid vill jag ställa en fråga till Kenneth
Kvist: Vad är det för tanke bakom att politiker i ett
slags förstärkt eller förändrat mångfaldsråd skall
granska medierna? Vad är det för poäng med att det
just skall vara politiker som skall granska de åsikter
som produceras och förs fram i de olika åsiktsprodu-
cerande företagen?
</anforandetext>
<intressent_id>0817433088402</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220372</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf94</protokoll_url_www>
</anforande>
