<anforande>
<dok_hangar_id>2349012</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Vissa ändringar i radio- och TV-lagen m.m.</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>D0FD4708-EA17-4F43-A086-610EF3421561</anforande_id>
<anforande_nummer>93</anforande_nummer>
<talare>KENNETH KVIST (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Herr talman! När det gäller föreliggande ärende
finns det två reservationer från Vänsterpartiet. I övrigt
har vi anslutit oss till regeringens förslag. Den ena av
dessa reservationer går ut på att vi anser att det krävs
en bättre uppföljning av om de regionala villkoren
uppfylls och om att vi har programverksamheter och
sändningar som till sin karaktär är regionala. Detta
skall då givetvis ske utan att den redaktionella integri-
teten kränks.
När det gäller den andra frågan anser vi att Rådet
för mångfald, Mångfaldsrådet, borde utvecklas till en
statlig utredning eller en parlamentarisk utredning
med representation för samtliga riksdagspartier där
man tar ett helhetsgrepp på den fortgående koncent-
rationen inom medierna.
De borgerliga har i sin reservation nr 7 gjort det
något märkliga påståendet att de inte ser att det finns
en koncentration inom medierna. De tror att detta att
det förekommer fler kanaler på olika områden i sin tur
leder till att mångfalden ökar. Så är inte fallet.
Det finns en fortgående koncentrationsprocess
beträffande ägande och maktställning på medieområ-
det. Medierna styrs av kommersiella villkor, vilket
leder till mer och mer likriktade medier. Det är också
en fortgående process. Det är klart att det är fler lo-
kalradiostationer som spelar musik och det är fler
gratistidningar som delas ut, men frågan är om detta
ökar det mediala utbudet i egentlig mening, dvs. när
det gäller åsiktsspridning, mångfald och olika alter-
nativa rösters möjligheter att nå ut.
Snarare äger det rum en fortgående koncentration
av ägandet inom varje medieområde. Dagspressen är
oerhört dominerad av borgerliga tidningar. Detsamma
gäller utgivning av tidskrifter, radio och TV, bokut-
givning, film, video och fonogram. Mäktiga finans-
grupper etablerar sig och stärker sitt grepp på det ena
medieområdet efter det andra. De tenderar också att
etablera sig inom en rad medieområden och sprida ut
sig över hela fältet, eftersom man har upptäckt att
detta har en stor politisk betydelse.
Det pågår verkligen också en internationalisering
här. Internationella medier, stora mediekoncerner och
mediemoguler söker sig in på den svenska markna-
den. Ägarkoncentration och makt över medierna har
även konkret kunnat påverka politiska maktförhållan-
den. Det finns ju exempel på hur man kunnat utnyttja
en dominerande ägarposition inom medierna för att nå
politiska framgångar.
Vi menar att Mångfaldsrådet i huvudsak bedriver
ett bra arbete. Men det borde breddas och ha en så
tydlig målinriktning att yttrandefriheten och mångfal-
den kan ökas samtidigt som det kan ta ett helhets-
grepp så att man kan angripa koncentrationen på
medieområdet.
</anforandetext>
<intressent_id>0544752215503</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220371</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf93</protokoll_url_www>
</anforande>
