2349012 GK09102 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj 1996/97 102 1997-05-14 00:00:00 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred 52AAC4A8-FE50-4551-B3F2-1AA33B9F4890 75 Försvarsminister BJÖRN VON SYDOW (s) s Herr talman! Jag vill göra några kommentarer kring de anföranden som har berört översvämningarna i Värmland. Det som har ägt rum och äger rum där ger verkligen en anledning att tala om en svår på- frestning på samhället i fred. Det har gjorts inlägg av Ann-Kristine Johansson, Jarl Lander och Göthe Knut- son, och Arne Andersson var delvis inne på det. Jag vill först ta upp det gällande rättsläget. Enligt gällande lag - det är räddningstjänstlagen vi talar om - är det kommunen som har att främja skadeförebyg- gande verksamhet och hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Det gäller naturligtvis även skador som orsakas av översväm- ningar. Då kommer vi in på de ekonomiska frågorna. Uppstår det ändå skador som orsakats av översväm- ningar skall de i första hand täckas av hemförsäkring- en. Varje försäkring brukar ha en självrisk, och det är man ju väl medveten om när man tecknar sin hemför- säkring. Är skadorna orsakade av ett dammhaveri har riksdagen tidigare fattat beslut om strikt ansvar och att det skall föras in i vattenlagen. Det är de gällande rättsliga förutsättningar som finns. Det finns däremot möjligheter att till en del kom- ma till rätta med förebyggande åtgärder när det gäller den här typen av olyckor. Statens räddningsverk har ett anslag på 25 miljoner kronor som kan utbetalas till kommuner för att förebyggande åtgärder skall vidtas men följaktligen inte som ersättning för redan inträf- fade skador. Vi talade litet om det när jag gjorde besöket i Sysslebäck, och jag hoppas att det skall vara möjligt att här skall kunna ske någonting inför framti- den, särskilt som den olycka som hände i Sysslebäck såvitt jag förstod delvis var oförutsedd av de lokala myndigheterna och kommunen. Nu kommer länsstyrelsen, som ju samordnar det här, och de myndigheter som varit indragna att gå igenom erfarenheterna av de här översvämningarna. Det finns för övrigt med i både proposition och be- tänkande en genomgång av erfarenheterna från de senaste årens översvämningar. Hittills har vi ansett att det funnits en ganska bra beredskap för den här typen av översvämningar, och vi får se vad länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Räddningsverket och kanske andra har att säga om det som nu har hänt i Sysslebäck. Det kanske behöver göras förändringar i lagstiftning eller i tillämpning, t.ex. när det gäller skogsavverkning. Jag vet att landshövdingen personligen är engagerad i att få fram material som belyser just den frågeställningen. Både han och jag blev uppmärksammade på att många anser att denna typ av samband finns, som Ann-Kristine Johansson nämnde. Jag vill gärna tacka för de vänliga orden för att jag kom till Sysslebäck. Det kändes som om det var vik- tigt för mig att få komma dit. När jag var där blev jag ändå i grunden väldigt övertygad om att den rädd- ningsorganisation vi har fungerar, och att den funge- rar i sin decentraliserade form. Det var möjligt för räddningsledningen att få bistånd av det lokala sam- hället i alla dess delar. Även när det gällde att t.ex. evakuera människor och placera dem på de ställen där de skulle bo fungerar ett samhälle som Sysslebäck. Jag hoppas att även våra storstadsområden kan funge- ra i en sådan situation. Det kanske inte är alldeles lika säkert. Bl.a. Arne Andersson har också nämnt Försvar- smaktens medverkan. Försvarsmakten medverkade. Man hade från räddningsledningen begärt att få med hemvärnet, man hade med en grupp från A 9 och det förelåg en möjlighet att be en grupp från Ing 1 att hjälpa till med ingenjörsarbeten. Jag blev väldigt glad över att se att detta samband fanns, att det fanns lokalt och att det ägde rum utan varje byråkratiskt krångel. Det kändes också när jag talade med de berörda som om det var ett meningsfullt sätt för de värnpliktiga att få använda sina kunskaper som de var skickade till. Jag tyckte att när man såg på vad som hände i Sysslebäck blev man orolig över att det kunde hända, och man förstår verkligen all ovisshet som människor levde i under de här dygnen och den ovisshet inför framtiden när det gäller ekonomi o.d. som gäller nu. Men jag blev också väldigt optimistisk när det gäller det svenska samhällets och de svenska myndigheter- nas sätt att kunna hantera just en svår påfrestning på samhället i fred. Det verkar som om vårt sätt, att an- vända människor som är engagerade i vardagen och låta dem med eget ansvar och långtgående befogenhe- ter hantera samhället i påfrestning, är ett väldigt slit- starkt sätt att använda resurser. Jag vände därför tillbaka från Sysslebäck med dubbla känslor. Man såg alla verkningar och all den osäkerhet, ovisshet och olycka de dragit över sig, men man blev optimistisk över att vårt samhälle kan klara svåra påfrestningar på samhället i fred. 0787533297400 N 2010-01-01 00:00:00 220353 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf75