<anforande>
<dok_hangar_id>2349012</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>246004C1-A923-4A73-AE72-DDC73D60EB98</anforande_id>
<anforande_nummer>68</anforande_nummer>
<talare>ANNIKA NORDGREN (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag är mycket väl medveten om Arne
Anderssons tveksamhet. Vi har också olika uppfatt-
ningar om hur vi bäst försvarar Sverige; det kan vi
konstatera.
Nu sade Arne Andersson "tummelplats", och då
förmodar jag att han menar riksdagen. Vi anser inte
att riksdagen är en tummelplats. Här är den plats där
olika åsikter skall dryftas. Här är de utskott, varav
Arne Andersson själv är ordförande för ett, som skall
behandla och konkretisera de insatser vi skall göra för
att bygga det samhälle som vi ser litet olika på, Arne
Andersson och jag, men ändå. Det ser inte Miljöpar-
tiet som en tummelplats. Vi sitter här för att bedriva
politik på fullaste allvar.
</anforandetext>
<intressent_id>0251174631818</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220346</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf68</protokoll_url_www>
</anforande>
