2349012 GK09102 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj 1996/97 102 1997-05-14 00:00:00 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred 26E76547-AE88-4086-B24C-FF33D9C55677 60 ELISA ABASCAL REYES (mp) mp Herr talman! Jag skulle vilja uppehålla mig vid Miljöpartiets yrkande och den gemensamma reserva- tion som finns om massflykt. Miljöpartiet ifrågasätter inte i motionen på något sätt att det finns ett behov av beredskap inför en massflyktssituation. Men frågan är ju vilken form av beredskap som behövs. Är det en beredskap "mot" eller en beredskap "för"? Vilken form av beredskap man väljer grundar sig förstås på vilken analys man kommer att tillämpa. Miljöpartiet gör en tydlig avgränsning mellan myn- digheternas problem och de problem som ett samhälle som helhet kan ha. De hot som bl.a. Åke Carnerö har räknat upp i de scenarion som utmålas är sådana hot som myndigheter har att konfrontera och ha bered- skap för. Men låt mig ge ett exempel när det gäller skydd för samhället. Det bor visserligen inte 500 000 personer i Värmland, men låt oss säga att hela Värm- land rasar ihop och värmlänningarna måste flytta till Stockholm. Visst skulle det vara ett problem för Stockholms bostadsförmedling, Stockholms socialby- råer och Stockholms olika myndigheter. Men för det stockholmska samhället är det knappast ett hot med en massflykt från Värmland. Jag tror inte att Stock- holms samhällsidentitet på något sätt skulle vara ho- tad. Det finns alltså en definition av samhället, som statsvetare eller försvarsministern säkert känner till bättre än vad jag gör, där man också kan se att sam- hället innehåller begrepp som kultur, kommunikation och utveckling. Ett vitalt och solidariskt samhälle måste vara möj- ligt att förändra. Och en grundläggande människosyn säger inte att en människa, särskilt inte i en situation av nöd, är ett hot mot ett annat samhälle. Det är andra mekanismer som utgör hot, och det är dem som vi skall ha beredskap för. När jag läser utskottets rigida behandling av yr- kandet söker sig mina tankar bl.a. till de mytbildning- ar som gjordes om den gula invasionen i sekelskiftet i USA. Det skildras väldigt tydligt av Sven Lindqvist i en bok som heter Antirasister. När det handlar om det stela sättet att se på sitt samhälle vad gäller möjlighe- ter till förändringar och flexibilitet tänker jag också på vad George Bush, USA:s president, sade inför Rio- konferensen, nämligen att den amerikanska livsstilen inte är föremål för förhandling. Det säger också nå- gonting om att ett samhälle som inte i sig är föränder- ligt är dömt till undergång. USA producerar t.ex. 800 kg sopor per person och år. I en debattartikel i DN förra veckan publicerades en text där en biträdande professor i socialantropologi hävdade att etnicitet utgör den största konflikthärden i världen. Den är alltså t.o.m. större än sociala och ekonomiska motsättningar. Om vi har ett så här begränsat begrepp kommer vi också att tillämpa det på vår människosyn. Vi kom- mer också att se människor i nöd som ett hot och alltså inte göra den här avgränsningen, dvs. att man inte sätter likhetstecken mellan samhälle och myndig- heter. Jag vill rikta en påminnelse till Åke Carnerö. Jesus var ju flyktingbarn. Visserligen kan han ha varit ett hot mot det romerska imperiet, men jag tror inte att det ligger i Åke Carnerös intresse att jämställa Sveri- ges regering med det romerska imperiet. Slutligen vill jag säga att det är ett bedrägligt skydd att bygga murar på en rund planet med en ge- mensam atmosfär. Om vi inte skall ha en beredskap "för" utan en beredskap "mot" undrar jag vad det är annat än murar. Jag vill härmed yrka bifall till reser- vation nr 6. I detta anförande instämde Annika Nordgren (mp). 0643844865712 N 2010-01-01 00:00:00 220338 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf60