2349012 GK09102 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj 1996/97 102 1997-05-14 00:00:00 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred B0A4EDE7-FC06-4F66-9F1C-B62EA571ECAA 58 Ann-Kristine Johansson (s) s Herr talman! Tyvärr kan man säga att denna de- batt kommer lägligt efter de svåra översvämningar och ras som de senaste dagarna har drabbat norra Värmland. Det gäller främst Sysslebäcksområdet, men även resten av norra Värmland. Jag och Jarl Lander skrev motionen om riskhänsyn längs de större vattendragen som behandlas i betän- kandet efter de stora översvämningar som kom av den extrema vårfloden pingsten 1995 i bl.a. Klarälvdalen. Vad som måste till, anser vi, är en kartläggning av zoner längs de stora vattendragen där det finns risk för översvämning, ras och skred. Man måste identifie- ra vissa sträckor där det behövs åtgärder och skärpt uppmärksamhet. Det behövs en inventering av redan inträffade ras och skred, så att man ser frekvensen. Det görs en hel del av detta i dag, men tyvärr sak- nas helhetsgreppet. Vi efterlyste det samlade greppet i vår motion. Jag hoppas att försvarsministern tar med sig detta hem och undersöker vad som kan göras. Motionen är lika aktuell i dag som i morgon. Vi vet att det kommer naturolyckor med jämna mellan- rum. Frågan är bara om vi vet var riskområdena finns och om vi kan förebygga och se sambanden mellan landskapets former, geologin och naturolyckorna. När man nu har sett vad som händer på grund av kraftiga regn - inte på grund av en kraftig vårflod, som 1995, utan av ett kraftigt och ihållande regn som man inte kan förutse - blir i alla fall jag väldigt be- kymrad. Vi måste kunna se var riskområdena finns och förebygga naturkrafterna så mycket som möjligt. Jag vill passa på att tacka försvarsministern för att han tog sig tid att besöka norra Värmland för att bilda sig en uppfattning om hur allvarligt läget egentligen var och fortfarande är där uppe. Även om regnet har slutat är det fortfarande risk för jordskred på vissa ställen. Det handlar egentligen om två delar. Stora vat- tenmängder - ett kraftigt regn under kort tid - har gjort att de små bäckar som skall ta emot detta krafti- ga regn blivit till forsar och svämmat över. Det orsa- kar erosionsskador, skred och översvämningar på vägar och bebyggelse. Det kraftiga regnet orsakar också jordskred på sluttningarna ned mot älven, och det drabbar stora delar av bebyggelsen. Det är stora jordmassor i rörelse ned mot bostadshus. Det är stora stenar och jordmassor runt husen där folk bor och i trädgårdarna. Det måste kännas fruktansvärt för de människor som drabbas av detta. Jag tror att en del av problemen med jordskreden på sluttningarna beror på kalavverkningarna. Det finns inga träd kvar som tar till vara regnet. En del tror jag också beror på de djupa körskador som kom- mer av skogsmaskinerna. Herr talman! Vi måste ta till vara oron och lyssna på de människor som finns där uppe och som är be- kymrade i dag. Det handlar inte bara om norra Värm- land. Det handlar också om Norrland och områdena längs de stora älvarna där dessa djupa dalgångar finns. Jag vet inte om rasen och skreden hade kunnat förhindras om vi hade gjort en kartläggning av ris- kområdena eller om det hade funnits en bättre sam- ordning mellan myndigheter och departement, så att man hade kunnat ta till vara den kunskap som dock finns och som vi skriver om i vår motion. Men jag tror att mycket kan förebyggas om man har en fram- förhållning och tar till vara den kunskap som finns samlad på olika ställen. Väder och vind kan man inte rå på, men det går att vara förutseende och förebygga. Människorna som drabbas borde kunna gå skades- lösa ur detta. De är inte skyldiga. De har byggt sina hus utifrån de regler och förordningar som finns, även om vi vet att en del nya regler har kommit till. Frågan är vad vi gör med de bebyggda områden som i dag finns i riskområdena. Jag tycker inte att det är rimligt att människor som bor där det finns en tydlig risk för naturolyckor skall behöva stå för skadorna själva. Borde inte samhället ta ansvaret när samhället inte har lyckats med kartläggningen och samordningen och inte sett var riskerna funnits? Är försvarsministern beredd att medverka till en förändrad lagstiftning där samhället tar sitt ansvar med bl.a. samordning och riskanalyser, och även till att man ser över bestämmelserna för att bygga i ras-, skred- och översvämningsområdena? Detta är ett ständigt återkommande problem. Små- skred förekommer då och då i vissa områden både på hösten och våren. Slutligen, herr talman, vill jag när det gäller av- verkning av skog på sluttningar säga att jag tror att det måste till någon form av krav på skogsbolagen när det gäller att återställa körskadorna och se över det för- ändrade dräneringsförhållanden som kommer av av- verkningen. Jag tror att det skulle behövas någon form av rekommendation när det gäller avverkning i riskområden. Det görs sådant i dag, men det är tydli- gen inte tillräckligt eftersom en del av jordskreden uppe i Sysslebäck har skett i bara några år gamla avverkningsområden. Jag har inget särskilt yrkande, men jag förutsätter att försvarsministern tar till sig de synpunkter jag har fört fram. 0960030082916 N 2010-01-01 00:00:00 220336 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf58