<anforande>
<dok_hangar_id>2349012</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>DCBB623D-3942-49E5-99DA-AC1138D2CA0A</anforande_id>
<anforande_nummer>46</anforande_nummer>
<talare>ÅKE CARNERÖ (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Herr talman! En hjälpsökande person utgör natur-
ligtvis inget hot mot vårt land. Men om det blir ett
scenario som det skildras här, kommer det att bli en
påfrestning. Det är kanske inte i första hand mot hela
vårt land, men på de resurser som finns åtminstone i
den regionen. Vi kan ta t.ex. Gotland eller de olika
Östersjökommunerna.
Jag skulle inte direkt gå ut och säga att det är ett
allvarligt hot mot det svenska samhället. De olika
scenariorna har tillkommit för att visa hur vi kan möta
en sådan situation om den skulle uppstå. Jag står
bakom majoritetens skrivning i betänkandet.
</anforandetext>
<intressent_id>079223680900</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220324</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf46</protokoll_url_www>
</anforande>
