2349012 GK09102 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj 1996/97 102 1997-05-14 00:00:00 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred D6051A06-FAFC-4E30-9D2A-D8B7CDDC9CBE 42 ÅKE CARNERÖ (kd) kd Herr talman! Detta betänkande har sitt ursprung bl.a. i en kristdemokratisk motion från våren 1992 inför 1992 års försvarsbeslut. I den anförde vi: "beredskapsåtgärderna måste så långt möjligt integre- ras som en naturlig del av samhällets fredstida ut- veckling" med tanke på det moderna samhällets sår- barhet. Eftersom vårt samhälles förmåga att möta störningar av olika slag är en angelägenhet för oss alla, föreslog vi en grundlig utredning om samhällets sårbarhet. Försvarsutskottet framhöll att "det kan finnas skäl att i särskild ordning överväga hur samhällets bered- skap mot olika fredstida hot skall kunna stärkas" och föreslog regeringen att utreda detta som ett led i för- beredelserna inför 1996 års försvarsbeslut. Därefter tillsattes Hot- och riskutredningen, som analyserade påfrestningar och risker i det fredstida samhället och vilka åtgärder som behövdes för att förbättra beredskapen mot svåra påfrestningar. Ut- redningen valde att utifrån sex olika händelser presen- tera scenarier om massflykt av asyl- och hjälpsökande avbrott i el- och vattenförsörjning nedfall av radioaktiva ämnen inom ett jordbruks- område brist på högteknologiska varor ett stort gasutsläpp inom en stadskärna. Herr talman! Samhället ställs inför nya risker som innebär krav på ökad säkerhet. Tekniska framsteg, storskalighet och specialisering inom näringslivet och sjukvården har länge präglat samhällsutvecklingen. De stora tekniska systemen har blivit alltmer inflätade i varandra, och konsekvenserna av stora olyckor och andra allvarliga påfrestningar sprider sig lättare än förr, både geografiskt och från en verksamhet till en annan. Till detta kommer de sociala förändringarna, bl.a. med tillväxten av tättbefolkade områden, samt att vi får allt fler äldre människor i vårt land och natur- ligtvis ökade internationella kontakter. Under de senaste åren har en bredare hotbild framträtt. Det är fråga om ett brett spektrum av risker vid sidan av de rent militära: massflykt, terrorism, sabotage, internationell kriminalitet, miljökatastrofer och spridning av massförstörelsevapen. Riksdagen beslutade i samband med etapp 1 av 1996 års för- svarsbeslut att med utgångspunkt i ett vidgat säker- hetsbegrepp en helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig. Totalförsvarets resurser bör därför utformas för att kunna användas vid olika påfrestningar även när dessa i sig inte utgör något hot mot Sveriges frihet och obe- roende. Detta är numera också en viktig del av vår säkerhetspolitik. En av det militära försvarets uppgif- ter är att kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar, och en av det civila försvarets uppgifter skall vara att stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar. Herr talman! Hot- och riskutredningen fann fyra områden där behovet av åtgärder som minskar risker- na är särskilt stort: ledning av samhällets åtgärder vid allvarliga stör- ningar förebyggande åtgärder i samhällsplaneringen försörjningen med elkraft, eftersom de allra flesta verksamheter i samhället är så beroende av el att praktiskt taget ingenting fungerar om det uppstår långvariga elavbrott samutnyttjande och ökad samordning av resurser- na avsedda för fred och och krig utifrån en hel- hetssyn. I propositionen redovisar regeringen nu den in- riktning som beredskapen mot svåra påfrestningar bör ha och tar ställning till en del av Hot- och riskutred- ningens många förslag. Jag vill ta upp de tre kristde- mokratiska motioner som nu behandlas. Sårbarheten i ett modernt samhälle som Sverige är stor. Att förebygga och hantera de svåra påfrestningar som Hot- och riskutredningen presenterar ställer krav på samhällets inneboende styrka, stabilitet och flexi- bilitet. Ju stabilare beredskap vi har i det fredstida samhället, desto bättre möjligheter har vi också att klara påfrestningar längs hela hotskalan fred-kris- krig. När vi ökar säkerhetsmedvetandet bland medbor- garna lägger vi grunden för ett säkrare samhälle. Att agera på rätt sätt vid olyckor, katastrofer och stör- ningar i viktiga infrastruktursystem kan få stor bety- delse för konsekvenserna av det inträffade. Det är därför viktigt att vi prövar olika vägar för att förbättra befolkningens medvetenhet inför svåra påfrestningar på samhället. Detta skulle även öka förståelsen för det civila försvarets betydelse i ofredstider. Kunskapsnivån när det gäller dessa frågor är otill- räcklig i vårt samhälle. Därför menar vi kristdemokra- ter att det är angeläget att förbättra den enskilda människans möjligheter att förebygga olyckor och agera rätt vid olyckor, katastrofer och svåra påfrest- ningar. En anledning till den låga beredskapen inför en del risker och hot kan vara att människor inte tror att det kommer att inträffa något. Det kan leda till att många är obenägna att vidta förebyggande åtgärder eller på andra sätt förbereda sig inför de risker som förekommer. Herr talman! För att åstadkomma ett samlat grepp i arbetet att stärka den enskildes särkerhetsmedvetan- de och förmåga att handla i olika nödsituationer före- slår kristdemokraterna att det tillsätts en "vardagens Hot- och riskutredning". Den skulle få bilda utgångs- punkt för informationsspridning om de påfrestningar vi kan utsättas för i det fredstida samhället. Skolan och frivilligorganisationerna skulle ha en viktig roll när det gäller utbildning och information. Vi skulle få en robust generation med en aktiv livförsäkring i form av god hemberedskap och självskyddsutbildning. Jag yrkar bifall till reservation 2. Kristdemokraterna här även lyft fram vikten av beredskapshänsyn i samhällsplaneringen, dvs. åtgär- der som kan vidtas i samband med fredstida investe- ringar och som syftar till att skapa extra stabilitet och robusthet inför olika störningar. Denna beredskaps- hänsyn måste naturligtvis bli ett naturligt inslag inom alla viktiga samhällsfunktioner. I svenskt utbildnings- system bör åtgärder sättas in på ett tidigt stadium inom de yrkesområden där man sysslar med sam- hällsplanering. Utskottet har understrukit betydelsen av detta och redogjort för det utbildnings- och infor- mationsarbete som ÖCB bedriver. Herr talman! Under rubriken Kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen till sjöss m.m. tar ut- skottet upp bl.a. min motion om identifiering av fartyg med s.k. transpondrar. En transponder ger exakt information om var far- tyget finns genom att sända ut signaler om position, hastighet och identitet. På så sätt skulle Kustbevak- ningen via Sjöräddningscentralen kontinuerligt kunna få värdefull information om fartygstrafiken när det gäller att spåra t.ex. otillåtna utsläpp. Miljöfarliga transporter skulle kunna följas hela tiden. Ett trans- pondersystem skulle naturligtvis också underlätta räddningsarbetet vid olyckor till sjöss. Många fartyg med miljöfarlig last trafikerar far- vattnen runt Sveriges kuster och på vattenvägarna inne i landet. Transporterna längs väst- och sydkusten är mest omfattande. Som en följd av ökad trafik, då- ligt tonnage och ibland dåligt miljömedvetande har antalet registrerade utsläpp av olja ökat markant i Östersjön. Fartygstransporter är ett miljövänligt transportsätt som bör uppmuntras. Men vi vet också att olyckor med tragiska följder för människor och miljö kan inträffa. Många oljeutsläpp sker anonymt, och tyvärr har det varit svårt att få fastställt vem som bär skulden till utsläppen. Utvecklingen av systemet med transpondrar sker inom ett EU-projekt där Sjöfartsverket deltar. Utskot- tet menar att det är angeläget att Sverige fortsätter att aktivt arbeta med att få till stånd en internationell överenskommelse om transpondrar på fartyg. Genom en sådan överenskommelse blir det möjligt för alla medlemsländer att övervaka bl.a. miljöfarlig last som anländer till EU:s kustområden. På sikt skulle ett globalt system med transpondrar på alla fartyg bli ett mycket effektivt sätt att förebygga och bekämpa mil- jöfarliga utsläpp. Herr talman! Insatser vid en krissituation måste kunna ske snabbt och effektivt och utan några tvek- samheter i beslutsgångarna. Utskottet har därför gjort vissa förtydliganden av behovet av klara ledning- sprinciper. Vår ledningslinje - regering-länsstyrelse- kommun - och dess förmåga måste säkerställas och vila på en tydlig grund. Eftersom det i dag saknas klara riktlinjer för hur berörda myndigheter skall agera anser utskottet det mycket angeläget att skynd- samt åtgärda denna författningsmässiga reglering. Detta är självfallet den viktigaste grunden för att samhällets olika resurser snabbt skall kunna tas i anspråk vid fredstida påfrestningar. Herr talman! Det återstår mycket arbete innan vi når den goda beredskap vi vill uppnå. Det behövs fördjupade studier och analyser på en rad delområden för att förbättra medvetenheten hos befolkningen och myndigheterna när det gäller informationsfrågorna, kraven på god förmåga att hantera kriser, forskning, en samlad strategi för IT-säkerhet och översyn av författningar till hur totalförsvarets resurser skall användas. Därför är det viktigt att ett mål- och styr- ningssystem införs så att statsmakterna kan trygga en tillräcklig beredskap. Utskottet kommer nu att i fram- tiden kunna följa läget när det gäller olika påfrest- ningar på samhället i fred. Herr talman! Hot- och riskutredningen visade i flera scenarion att det kan komma att ställas stora krav på hälso- och sjukvården och de sociala verk- samheterna. Socialstyrelsen har inom det civila för- svaret det övergripande ansvaret för planering och försörjning inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och miljö- och hälsoskydd i krig. Ett längre avbrott i el- och vattenförsörjningen kan innebära väsentliga risker för att verksamheten störs eller i värsta fall upphör. Därför är det mycket viktigt att sjukvårdshuvudmän- nen på allt sätt stöds i sina strävanden att säkra den tekniska försörjningen. Herr talman! Kristdemokraterna står bakom Hot- och riskutredningens förslag. Vi menar att grunden för att öka samhällets beredskap mot svåra påfrest- ningar måste läggas hos den enskilda människan. Oftast är det först när någon olycka inträffat som det skapas intresse att vidta åtgärder för att förhindra de skador som redan har skett. Med det här betänkandet har ett betydelsefullt arbete startat för att motverka vårt samhälles sårbarhet mot olika påfrestningar. Jag yrkar bifall till reservation 2, och i övrigt står vi bakom hemställan till betänkandet. 079223680900 N 2010-01-01 00:00:00 220320 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf42