<anforande>
<dok_hangar_id>2349012</dok_hangar_id>
<dok_id>GK09102</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:102 Onsdagen den 14 maj</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>102</dok_nummer>
<dok_datum>1997-05-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Domstols sammansättning </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>544BE1E2-1D45-497C-8692-CDE49D11F57A</anforande_id>
<anforande_nummer>140</anforande_nummer>
<talare>ROLF ÅBJÖRNSSON (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 3
och 11.
Det är en hygglig samsyn i utskottet när det gäller
många av dessa frågor. Det är ju egentligen mycket
lyckosamt i fråga om ett sådant område som är så
centralt i en stats inre liv.
Jag har emellertid några synpunkter som gäller
tingsrätternas sammansättning. Jag tycker egentligen
att man som regel skall ha två lagfarna domare och tre
nämndemän. Jag tror att det är en ganska bra mix. Jag
tycker inte att man skall dela upp målen på det sätt
som nu sker. Den rättssökande allmänheten har väl-
digt svårt att se att just hans eller hennes mål är ett
bagatellmål eller ett mindre viktigt mål. Som regel
tycker man nog att det är mycket viktigt och att man
vill ha en kvalificerad sammansättning.
När det gäller andra beslutande organ i samhället
finns det ju inte någon uppdelning av ärenden på det
här sättet - t.ex. en bolagsstyrelse - utan det är den
normala sammansättningen och där avgörs saker och
ting. Så bör det nog vara i tingsrätten också. Det är ju
ännu mera viktigt nu, om det skall bli en reformering
av instansordningen, så att tyngdpunkten förläggs till
tingsrätten. Vi kristdemokrater tycker i och för sig att
det är riktigt. Men då krävs det att tingsrätten är kva-
lificerat sammansatt och att ordinarie domare dömer.
Att ha notarier och fiskaler som dömer i den omfatt-
ning som nu sker är inte bra. Det må vara att de rent
faktiskt kanske oftast träffar rätt, men förtroendet för
domstolen blir inte det bästa när man möter den typen
av unga aktörer. Framför allt finns faran att vederbö-
rande för sin karriär är benägen att kanske inte alltid
inta en helt självständig ställning.
Vi skall alltså ha domstolar på riktigt så att säga -
ordinarie domare i en kombination med nämndemän.
Som alla andra här har sagt är vi, och det kan vi alla
berömma oss av, överens om att inte skära ned på
antalet nämndemän. Det är nog ett klokt beslut.
Vi tycker nog också att man bör kunna se över det
sätt på vilket nämndemän utses. Det är nog inte allde-
les säkert att vi hittar ett system som är bättre än det
som vi i dag har. Frågan är i alla fall värd att ägnas
viss möda. Vi är ju alla överens om att det, som det är
i dag, inte ser bra ut. Man måste kunna hitta på något
som förbättrar situationen. Förmodligen handlar det
inte bara om ekonomin. Även andra fenomen har
betydelse här.
Fru talman! En liten detalj när det gäller nämnde-
männen, vilken Stockholms tingsrätt pekat på och
som jag tycker är värd att beaktas i det här samman-
hanget, nämligen frågan: Hur blir man av med en
olämplig nämndeman? Detta bör ses över. Det finns
nämligen inte reglerat i dag.
</anforandetext>
<intressent_id>0530361204603</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>220418</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK09102/#anf140</protokoll_url_www>
</anforande>
